Trots att fysisk aktivitet minskar risken för flera allvarliga sjukdomar når bara hälften av stockholmarna upp till rekommendationerna. För att främja rörelseglädje och förebygga ohälsa utökas nu satsningen på Fysisk aktivitet på recept. Fokus ligger särskilt på barn, unga och personer med psykisk ohälsa.

Trots den omfattande dokumentation som visar på positiva effekter av regelbunden fysisk aktivitet  – från minskad risk för fallskador, psykisk ohälsa och cancer till hjärt-kärlsjukdom och förtida död – når endast omkring hälften av invånarna i Stockholmsregionen upp till de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. För att vända denna utveckling utökas nu satsningen på Fysisk aktivitet på recept (FaR).

– Fysisk aktivitet på recept är en metod som visat sig framgångsrik i att få människor att röra på sig mer. Det är otroligt värdefullt då omkring en procent av alla sjukdomsfall i Stockholms län i dag orsakas av för lite fysisk aktivitet. Framför allt ser vi att andelen barn och unga som rör på sig tillräckligt minskar, säger Karin Fälldin (C), ordförande i Folkhälsoberedningen.

Enligt Region Stockholms Folkhälsorapport 2023 uppnår knappt hälften av länets förskolebarn den rekommenderade dagliga nivån av fysisk aktivitet. Bland flickor är siffran ännu lägre – endast 36 procent är tillräckligt aktiva. Rapporten visar också på tydliga geografiska skillnader.

– Det är en oroväckande låg siffra. Vi ser dessutom stora geografiska skillnader där boende i exempelvis Rinkeby-Kista rör sig i hälften så stor utsträckning som boende i exempelvis Norrmalm, konstaterar Karin Fälldin.

Sedan 2023 har vårdcentraler, rehabiliteringsmottagningar, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin i Region Stockholm kunnat erbjuda FaR som ett led i förebyggande hälsoarbete. Under 2024 prioriterades särskilt tre grupper: barn och unga, personer med funktionsnedsättning samt personer med psykisk ohälsa – en inriktning som kvarstår även under 2025.

– Det här är en enkel men värdefull insats som för den enskilda individen innebär möjligheten att kunna leva ett längre och friskare liv. För sjukvården och samhället innebär det stora resurs- och kostnadsbesparingar, säger Karin Fälldin.

Av de 89 vårdenheter som deltog i satsningen under 2023 rapporterade 75 procent en ökning i sin förskrivning av FaR. Under 2025 kommer ytterligare stöd att ges till dessa verksamheter, samtidigt som insatsen sprids till nya mottagningar runtom i länet.

– Om sjukvården ska klara av att ta hand om vår åldrande befolkning som lever allt längre behöver vi göra allt vi kan för att förebygga livsstilssjukdomar som orsakar stort lidande för patienterna och är en belastning på sjukvården, egentligen helt i onödan, säger Karin Fälldin.

Satsningen finansieras genom ett statsbidrag på cirka 13,8 miljoner kronor som tilldelas Region Stockholm.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär att patienten får stöd av sin vårdkontakt för att hitta en fysisk aktivitetsnivå som är anpassad efter behov, förutsättningar och önskemål. Den som behöver öka sin fysiska aktivitet för att förebygga eller behandla sjukdomar kan få FaR. 

FaR skrivs ut av legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Det kan till exempel vara en fysioterapeut, läkare, sjuksköterska, psykolog, dietist, arbetsterapeut, tandläkare eller barnmorska.

Vid behandling med FaR ingår följande:Samtal om tidigare och nuvarande fysisk aktivitet.En överenskommen skriftlig ordination på en eller flera fysiska aktiviteter som är anpassade efter hälsotillstånd, livssituation och intressen.Uppföljning utifrån behov.

Vuxna bör vara fysiskt aktiva med måttlig intensitet 150–300 minuter per vecka, eller med hög intensitet i minst 75–150 minuter.

Barn bör vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag.

Hälsovinsterna uppstår redan vid relativt låg nivå av fysisk aktivitet.

Skillnader i fysisk aktivitet följer utbildningsnivå och bostadsort. I områden som Rinkeby-Kista, Skärholmen och Botkyrka uppger endast 36–44 procent att de når rekommendationerna, jämfört med 69–72 procent i områden som Danderyd, Norrmalm och Östermalm.

Fler ska få fysisk aktivitet på recept

Kan äldre muskler verkligen svara lika bra på styrketräning som yngre? En ny avhandling från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) ger ett tydligt svar: ja. Genom att kombinera tung styrketräning med intag av essentiella aminosyror kan äldre män bibehålla en imponerande förmåga att nybilda muskelproteiner – en process som är avgörande för att bevara muskelmassa och fysisk funktion.

I studien deltog tio yngre och tio äldre friska, fysiskt aktiva män. Deltagarna genomförde ett intensivt styrketräningspass för benmuskulaturen och fick därefter en proteindryck innehållande essentiella aminosyror motsvarande cirka tre ägg eller fem deciliter mjölk.

– Eftersom tidigare forskning har visat att åldrande påverkar proteinsyntesen negativt, förväntade vi oss att de äldre skulle uppvisa en lägre proteinsyntes, säger doktoranden Oscar Horwath vid GIH, som står bakom avhandlingen.

Resultatet? Både de yngre och äldre deltagarnas muskler visade en markant ökning i proteinsyntesen – kroppens process för att bygga nya muskelproteiner – efter träning och aminosyraintag. Ålder visade sig inte påverka denna förmåga negativt.

– Det här visar att äldre personer som har en hälsosam vikt och en aktiv livsstil kan bevara sin förmåga att skapa nya muskelproteiner. Det är mycket goda nyheter för den som vill bevara sin muskelmassa och fysiska funktion med stigande ålder, säger Oscar Horwath.

Forskarna fann också att de äldre deltagarna hade en högre kapacitet att aktivera mTOR-signalvägen – ett biologiskt system som styr proteinsyntesen i kroppen.

–  Våra fynd kring mTOR-signalvägen är mycket intressanta, men vi behöver mer forskning för att förstå dess fulla betydelse. Det verkar dock som att fysisk aktivitet kan hjälpa till att hålla denna signalväg aktiv, vilket i sin tur främjar muskelhälsa.

Forskarna tror att de positiva resultaten delvis kan förklaras av att de äldre deltagarna var fysiskt aktiva två till tre gånger i veckan, vilket förbättrar muskelns förmåga att tillgodogöra sig proteiner från kosten.

Snabba muskelfibrer mest utsatta vid åldrande

Avhandlingen undersökte även hur olika typer av muskelfibrer påverkas av åldrandet. De snabba muskelfibrerna, som är viktiga för explosiv styrka och förmågan att reagera snabbt – exempelvis vid ett fall eller när man går i trappor – visade sig vara mest drabbade.

– Det är tydligt att åldrandet främst påverkar de snabba muskelfibrerna, som blir mindre, mer missformade och innehåller färre stamceller och kapillärer. Däremot var de långsamma muskelfibrerna i princip oförändrade, säger Oscar Horwath.

Att de snabba muskelfibrerna förtvinar med åldern kan vara en av förklaringarna till varför äldre personer har svårare att återfå balansen vid snabba rörelser eller tappar kraft i vardagliga aktiviteter.

Styrketräning – en effektiv motåtgärd

Trots att åldrandet påverkar muskelfibrernas struktur visade studien att äldre personers muskler svarade lika bra som yngre på styrketräning och aminosyraintag. Detta gäller även de snabba muskelfibrerna, som tidigare ansetts vara svårare att påverka hos äldre.

– Det är uppenbart att aktiviteter som utmanar de snabba muskelfibrerna, som tung styrketräning, är viktiga för äldre individer. Styrketräning kan motverka den förtviningsprocess som annars sker med åldern. 

För att förstå varför snabba muskelfibrer förtvinar med åldern undersökte forskarna muskelfibrerna på molekylär nivå. Resultaten visade att förtviningen inte verkar bero på akuta förändringar i de signalvägar som styr proteinomsättningen.

– Exakt vad som driver förtviningen är fortfarande oklart, men en möjlig förklaring är att dessa fibrer inte aktiveras tillräckligt ofta i vardagen. Det stärker behovet av att inkludera styrketräning och explosiva rörelser i träningen för äldre, säger Oscar Horwath.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att åldrande i sig inte behöver innebära en försämrad förmåga att bygga muskler. Med rätt träning och kost – i detta fall styrketräning kombinerat med aminosyraintag – kan äldre personer bibehålla både muskelmassa och fysisk funktion långt upp i åldrarna.

– Det viktigaste budskapet från vår forskning är att det aldrig är för sent att börja styrketräna. Äldre muskler har en fantastisk förmåga att svara på träning om de bara får rätt stimuli, avslutar Oscar Horwath.

Aging muscle and anabolic resistance: from whole muscle to the single fiber level, GIH.

Aminosyror och styrketräning stärker äldre muskler

En ny finsk studie visar att god fysisk kondition från barndomen kan spela en avgörande roll för mental hälsa under tonåren.

Forskningen, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sports Medicine, har undersökt sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande hos 241 ungdomar under en period av åtta år. Studien lyfter särskilt fram vikten av hjärt- och lungkapacitet (kardiorespiratorisk kondition) för att minska symtom på stress och depression under ungdomsåren.

Studien, som genomförts av forskare vid Jyväskylä universitet och Östra Finlands universitet, fann att förbättrad fysisk kondition under uppväxten kan ge långsiktiga fördelar för den mentala hälsan. Ungdomar med bättre motorisk kondition, exempelvis god koordination och balans, uppvisade dessutom bättre kognitiva funktioner och färre stressymtom, även om sambandet mellan motorisk kondition och depression var svagare.

Forskarna betonade också att stillasittande beteenden, särskilt i form av hög skärmtid, kan påverka den mentala hälsan negativt. De som spenderade mer tid framför skärmar tenderade att uppvisa sämre mentala resultat, vilket ytterligare understryker vikten av att uppmuntra fysisk aktivitet från tidig ålder.

Studien manar till insatser från föräldrar, skolor och beslutsfattare för att främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. En aktiv livsstil kan inte bara stärka den fysiska hälsan utan också fungera som en skyddande faktor mot den ökande psykiska ohälsan bland unga.

Fysisk kondition i barndomen skyddar tonåringars mentala hälsa

Hur kan idrottshallar göras mer inkluderande och mångfunktionella så att fler lockas att röra på sig? Det ska arkitekter på FOJAB undersöka ihop med Malmö stad, forskare, användare och kulturutövare. 

Fysisk aktivitet är avgörande för en god och jämlik hälsa. Samtidigt rör vi oss generellt allt mindre, och klyftan växer mellan dem som är fysiskt aktiva och dem som inte är det. Byggnader och platser för idrott finns på många ställen i våra städer och samhällen och borde vara viktiga och attraktiva platser och allas angelägenhet. Men långt ifrån alla använder dem. Problematiken handlar till stor del om brist på väl fungerande ytor, snarare än brist på ytor. 

Rörelsepoesi är ett samarbete mellan arkitekter på FOJAB, forskare inom idrottsvetenskap, mångfaldsfrågor och platsutveckling på Malmö och Lunds universitet samt fritidsförvaltningen på Malmö stad. Projektet har beviljats finansiering från Formas inom utlysningen Gestaltad livsmiljö för hälsa och välbefinnande. 

Tillsammans med konstnärer, kulturutövare och inte minst de som använder – eller inte använder – platserna idag ska man undersöka hur en innovativ och sinnlig gestaltning kan tillföra nya värden till traditionellt utformade idrottsmiljöer och öppna upp för en bredare och mer inkluderande användning.

– Det finns ett stort behov av miljöer för idrott och vi vill behålla den idrottsliga funktionen. Men vi ser också ett behov av att problematisera idrottsmiljöernas gestaltning som ofta är utformade utifrån vissa normer och förväntningar. Genom att addera fler värden kan fler lockas till rörelse, säger Emma Pihl, projektledare för Rörelsepoesi och arkitekt på FOJAB. 

Projektet ska skapa och sprida kunskap om nya sätt att utforma idrottsmiljöer så att de kan bidra till ökad fysisk aktivitet för alla, inte minst för grupper som inte rör sig så mycket i dag. 

– Andelen barn och unga som är aktiva i idrotter bör öka och idrottandet är också till stora delar ojämlikt fördelat, sett till både socioekonomi och kön. Genom att ta nya steg i utvecklingen av våra idrottsytor försöker vi nå ett mer jämlikt och tillgängligt fritidsutbud, säger Thomas Sterner, avdelningschef på fritidsförvaltningen i Malmö stad. 

Många hallar runtom i landet står inför renovering och en målsättning med projektet Rörelsepoesi är också att visa på hur man genom transformation och förädling av det som redan finns på ett hållbart sätt kan skapa miljöer som öppnar upp för fler användningsområden, funktioner och användare, snarare än att bygga nytt.

Vinsterna handlar inte bara om förbättrad fysisk hälsa. 

– Genom att göra idrottsmiljöerna mer lockande för fler kan vi i förlängningen också minska ensamhet, öka sociala kontakter, öka tryggheten och skapa mer levande och attraktiva städer, säger Emma Pihl på FOJAB.

Rörelsepoesi – nya sätt att gestalta idrottsmiljöer

Region Stockholm har tagit fram en strategi för fysisk aktivitet och idrott för Stockholmsregionen. Strategin ska bidra till bättre folkhälsa, starkare samhällsgemenskap och att stärka Stockholmsregionens attraktivitet.

Det är en välkommen utveckling i en tid då många, särskilt barn och unga, inte rör på sig tillräckligt. Strategin tar ett holistiskt grepp om utmaningarna och möjligheterna inom fysisk aktivitet och idrott.

Eva Bergquist, kulturdirektör i Region Stockholm, betonar vikten av samarbete över sektorsgränserna för att förbättra infrastrukturen inom området. Genom samarbete kan man skapa en mer tillgänglig och inkluderande miljö för alla, oavsett ålder och förmåga.

De fyra huvudinriktningsområdena i strategin inkluderar planering av miljöer för fysisk aktivitet som en del av samhällsplaneringen, ökade möjligheter till och deltagande i fysisk aktivitet, stöd för elitidrott samt en miljövänlig inställning till sport och aktivitet.

Stockholmsregionen, med sina 2,4 miljoner invånare, är redan en hubb för idrott och fysisk aktivitet med ett rikt föreningsliv. Det ökande behovet av idrottsanläggningar och trygga miljöer för rörelse, inklusive säkra skolvägar och cykelvägar, är kritiskt för att hålla jämna steg med regionens tillväxt.

Strategin belyser även betydelsen av stora evenemang som Stockholm Maraton, som bidrar både till den lokala ekonomin och regionens attraktionskraft. Statistik från Riksidrottsförbundet visar dock att det finns en betydande ojämlikhet när det gäller vilka som deltar i idrottslivet, kopplat till socioekonomiska, könsrelaterade och fysiska hinder.

Genomförandet av strategin kommer att kräva engagemang och aktivt samarbete på både regional och lokal nivå. Det är en ambitiös plan som kan fungera som en katalysator för att förbättra hälsa och välbefinnande över hela regionen, och ett steg i rätt riktning för att göra Stockholm till en mer inkluderande, hälsosam och attraktiv plats för alla dess invånare.

Läs mer om bakgrunden till arbetet och om strategin på regionstockholm.se/fysisk-aktivitet

Länk till filmen om varför Region Stockholm tar fram strategin (1 min)

Ny strategi ska främja ett aktivt Stockholm

En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att för att uppnå bästa möjliga hälsovinster krävs en högre intensiv fysisk aktivitet än man tidigare trott.

Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap, betonar vikten av att nå en intensitet där man förbättrar sin kondition.

– För att få hälsofördelar av fysisk aktivitet är det viktigt att nå en nivå där man blir varm och andfådd, gärna de flesta dagar i veckan.

Avhandlingen, som baseras på data från fyra stora hälsostudier, omdefinierar rekommendationerna för fysisk aktivitet. Resultaten tyder på att en tröskel på närmare 4,5 MET (metabolic equivalent of task) under 150 till 300 minuter i veckan behövs för att maximera hälsovinster, spridda över veckodagarna. En MET motsvarar till exempel energiförbrukningen för en individ i sittande vila. En rask promenad i fem kilometer på en timme har ett värde på cirka 4 MET och intensivt hoppande med hopprep motsvarar drygt 11 MET.

– Ett riktmärke kan vara att det ska gå att prata, men inte sjunga. Om man är äldre och har dålig kondition kan det räcka med vardagssysslor, men för den som är ung och frisk kan det till exempel krävas löpning eller snabb cykling för att få en bättre hälsa. Det viktiga är att aktiviteten är tillräckligt intensiv för att förbättra konditionen, säger Jonatan Fridolfsson.

Resultaten, som skiljer sig från Folkhälsomyndighetens rekommendationer, understryker vikten av måttlig till högintensiv aktivitet och betonar att det inte räcker att byta ut stillasittande mot vilken aktivitet som helst. Den kunskapen kan användas för att skräddarsy fysisk aktivitet för att förebygga och behandla sjukdomar och förbättra livskvaliteten.

– Att anpassa fysisk aktivitet till individuella behov och förutsättningar är avgörande för en långsiktigt hållbar och hälsosam livsstil.

Statistical advancements in analyzing accelerometer-measured physical activity intensity, Göteborgs universitet.

Högre intensitet ger optimala hälsovinster

Under vintern, då många cyklister ställer in cykeln för säsongen, lanseras ett nytt samverkansprojekt med målbilden att få arbetspendlare att skippa bilen och i stället cykla.

Projektet Cykelskiftet, som leds av Nordic Behaviour Group, ska undersöka vad som hindrar bilister att förändra sina dagliga beteenden gällande hur de tar sig till och från jobbet. I samarbete med 2030-sekretariatet, Akademiska Hus, Karlstad universitet, Studio Berget, Örebro kommun samt Helsingborgs stad ska Nordic Behaviour Group gräva på djupet för att förstå beteenden som styr val av resa.

I en tid då klimatförändringar och folkhälsa utgör två av de största utmaningarna för samhället kan en miljövänlig och hälsosam transportform med stor potential spela en avgörande roll – cykelpendling. Genom att utgå från människans upplevelse hoppas projektet kunna leda till lösningar som kraftigt kan få upp cyklandet, på bekostnad av de korta bilresorna.

Projektet Cykelskiftet utförs som en del av Vinnovas satsning Människocentrerad mobilitet där ett psykologiskt och beteendevetenskapligt perspektiv på mobilitetsfrågan efterfrågas. 

– Vi utgår från den senaste beteendevetenskapliga forskningen och skapar strategier för fler och nya lösningar för att nå de svårförändrade, säger Niklas Laninge, vd Nordic Behaviour Group.

Genom omfattande intervjuer med bilister och aktörer som arbetsgivare, innovationsbolag, bostadsbolag och policyskapare ska projektet resultera i en så kallad beteendediagnos. Detta ska ge en överblick över de barriärer som måste överbyggas av policyskapare, arbetsgivare, kommuner, fastighetsbolag och andra aktörer som vill främja aktiv och hållbar mobilitet.

Resultaten och projektets lösningar förväntas presenteras till sommaren 2024, men löpande uppdateringar finns på 2030-sekretariatets hemsida.

Cykelskiftet undersöker hinder för ökad cykelpendling

Relativ energibrist, att äta för lite i relation till hur mycket man tränar, är inte ovanligt inom idrotten. Energibristen kan bland annat påverka järnstatus och immunförsvar och leda till ätstörningar, stressfrakturer och benskörhet. 

En ny rapport från Internationella olympiska kommittén, IOK, sammanställer de fem senaste årens forskning om relativ energibrist. Med relativ energibrist avses ett syndrom som uppstår när man äter för lite i relation till den egna träningsmängden.

Stressfrakturer och benskörhet kan bli följden om kroppen får för lite energi. En annan risk är man utvecklar ätstörningar. Ny forskning visar också att ett för lågt intag av kolhydrater kan ha en negativ påverkan på bland annat järnstatus och immunförsvar, utöver påverkan på prestationsförmågan.

IOK:s expertgrupp har utöver forskningssammanställningen tagit fram ett nytt bedömningsverktyg som ska underlätta upptäckande och diagnosticerande av relativ energibrist, med tillhörande rekommendationer för träning och tävling.

Expertgruppen skriver också om hur relativ energibrist kan förebyggas och behandlas. Några viktiga förebyggande faktorer är utbildning av tränare, idrottsmedicinsk kompetens samt minskat fokus på kropp och vikt i idrottsmiljöer, speciellt hos unga under 18 år.

– Även närstående, tränare och idrottsorganisationer behöver ha tillräckliga kunskaper inom området och vara observanta på signaler, säger Anna Melin, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet och medlem i IOK:s expertgrupp.

2023 International Olympic Committee’s (IOC) consensus statement on Relative Energy Deficiency in Sport (REDs), British Journal of Sports Medicine.

Riskerna med energibrist hos idrottare

Daglig fysisk aktivitet i skolan kan ge ökad benmassa, bättre kondition och starkare muskler i vuxen ålder. Det visar en studie på elever i grundskolan.

I den så kallade Bunkeflostudien ingick fyra skolor i Malmö där eleverna följdes genom hela grundskolan. Tre av skolorna fortsatte som tidigare med 60–90 minuter idrott varje vecka. I en fjärde skola i Bunkeflo­strand fick eleverna ägna sig åt fysisk aktivitet under 40 minuter varje dag.

De första resultaten av studien visade att flickorna i Bunkefloskolan fick mer benmassa. Det fick däremot inte pojkarna.

– Vi tror att det beror på att killar normalt ägnar sig åt fysisk aktivitet mer än tjejer. Därför syntes effekten tydligt för tjejerna vilket är viktigt efter­som benmassan minsk­ar med åldern, framför allt för kvinnor i samband med övergångsåldern, säger Björn Rosengren, över­läkare i ortopedi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

Under det första året ökade antalet benbrott något i ­skolan i Bunkeflostrand, men i årskurs 9 hade ungdomarna bara hälften så många benbrott som eleverna i de tre kontrollskolorna.

Forskarna har även gjort uppföljande studier för att se vilka positiva effekter som fanns kvar för ungdomarna efter årskurs 9. De kunde bland annat visa att eleverna som gick på skolan i Bunkeflostrand lade två timmar mer på träning i veckan fyra år efter att de lämnat grundskolan, jämfört med dem som hade gått på kontroll­skolorna.

– Vi vet alltså att skillnaden i fysisk aktivitet består även efter grundskolan och efter att den dagliga skolgymnastiken avslutats.

Studier visar också att vinsterna i muskel- och ben­massa kvarstår när deltagarna närmar sig 25-årsåldern. Det såg forskarna när de jämförde med ungdomarna i kontroll­gruppen.

Resultaten av Bunkeflostudien har bidragit till en del förändringar när det gäller fysisk aktivitet i skolan, men de har inte blivit så stora som forskarna hoppades.

– Elever har idag cirka 10–11 timmar idrott mer per år under hela grundskole­tiden än när Bunkeflostudien inleddes, säger Björn Rosengren.

Han efterlyser ett nytt angreppssätt för att hantera benskörhet och de benbrott som följer i spåren.

– Fysisk aktivitet i ung ålder är ett enkelt och billigt sätt som dessutom har flera andra positiva effekter.

Skolidrott ger starkare unga vuxna

Mer fysisk aktivitet och minskat stillasittande kan stärka det mentala välbefinnandet hos kontorsanställda. Men det är också viktigt att cheferna uppmuntrar mer rörelse på jobbet, visar en avhandling.

Finns det ett samband mellan kontorsarbetares rörelsemönster och symtom på depression, ångest, utbrändhet, mentalt välbefinnande samt stress? Med rörelsemönster menas hur människor fördelar sömn, stillasittande och fysisk aktivitet under ett dygn.

– Tidigare forskning har ofta fokuserat på ett beteende i taget. Men vi behöver förstå hur kombinationen av sömn, stillasittande och fysisk aktivitet påverkar vår psykiska hälsa. Vi såg att andelen måttlig till intensiv fysisk aktivitet var relaterat till mentalt välbefinnande, även om deltagarna också satt mycket, säger forskaren Lisa-Marie Larisch vid Gymnastik-och idrottshögskolan.

Under sex månader deltog över 260 kontorsarbetare vid två företag i en studie. En grupp fick olika former av stöd för att främja fysisk aktivitet. En annan grupp fick stöd för att minska stillasittandet.

Deltagarna fick individuell rådgivning av hälsocoacher baserad på kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal. De hade stående och gående möten på jobbet, promenader under lunchen, gemensam gruppträning och ledare som stöttade och motiverade medarbetarna att delta. En av grupperna fick gratis gymkort.

Därefter analyserades hur kontorsarbetarna fördelade sin tid mellan måttlig till hög fysisk aktivitet, lätt fysisk aktivitet, stillasittande, sömn och tid i sängen.

– Vi såg att det mentala välbefinnandet förbättrades hos deltagarna, men inte symtom på depression, ångest och stress. Vi hittade även en positiv effekt på vissa delar av rörelsemönster, som medelintensiteten av fysisk aktivitet. Däremot såg vi ingen effekt på hur de fördelade sin tid i de olika kategorierna, säger Lisa-Marie Larisch.

Efteråt genomfördes intervjuer och fokusgrupper. Resultaten visar att deltagarna upplevde förbättringar i rörelsebeteende och välbefinnande. En del kontorsanställda upplevde dock att de inte fick stöd av sin närmaste chef och vissa aktiviteter genomfördes inte som planerat.

– Tillgång till gym, friskvårdstimme, en arbetsplatskultur som är tillåtande och chefer som föregår med gott exempel nämndes som stödjande faktorer, säger Lisa-Marie Larisch.

Movement behavior and mental health in office workers: Associations and intervention effects, Gymnastik och idrottshögskolan.

Må bättre – rör dig mer på jobbet

En ny studie publicerad i European Review of Aging and Physical Activity visar att yogaträning kan förebygga demens. Det är mer effektivt än konditionsträning och styrketräning för positiv effekt på hjärnans kognitiva funktioner hos äldre individer.

Styrketräning och konditionsträning visade sig ha en relativt låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. Å andra sidan hade yoga en något högre (måttlig) positiv effekt på hjärnans kapacitet att bearbeta och lagra information. 

– Det hade vi inte väntat oss. Vi trodde att konditionsträning skulle ha en större inverkan på kognition än yoga. Om yoga vore en tablett, skulle vi som läkare överväga att förskriva den till många, säger Peter Blomstrand, läkare och en av de ledande forskarna i studien.

Även om skillnaden i effekt mellan träningstyperna inte är dramatisk är den märkbar på kort sikt för individen. En 60-åring som praktiserar yoga kan förvänta sig att uppleva en förbättring av uppmärksamhet och minne, medan den som joggar kanske inte upplever samma sak.

Forskarna går så långt som att föreslå att regelbunden yogaträning, idealiskt minst tre gånger i veckan, kan ha potential att förebygga vissa former av demens. En möjlig förklaring till yogaträningens positiva effekter på hjärnan är enligt forskarna den unika kombinationen av fysiska övningar och kontroll av andningen. 

Denna kombination påverkar nervsystemet och ger en lugnande effekt på blodtryck och puls. Detta i sin tur hjälper till att hantera och motverka stress, vilket förbättrar uppmärksamhet, minne och andra kognitiva funktioner.

Yoga kan förebygga demens

GIH har beviljats drygt 23 miljoner kronor av Forte till "WORK TOGETHER – ett systembaserat forskningsprogram för att uppdatera företagshälsovården och minska hälsogapet".

Forskningsprogrammet WORK TOGETHER består av tre olika delar som tillsammans innehåller fem projekt. I den första delen ska inkludering och effektivitet av ett befintligt företagshälsovårdsprogram under de senaste 30 åren utvärderas, med fokus på grupper som är underrepresenterade och högriskgrupper. I den andra ska det befintliga programmet för företagshälsovård utvecklas och uppdateras tillsammans med arbetstagare, arbetsgivare och företagshälsor (så kallad co-creation). I det tredje ska det uppdaterade programmet implementeras, och dess effektivitet och erfarenheter av det undersökas.

– Vårt forskningsprogram kommer bidra till utveckling av en mer inkluderande, effektiv, evidensbaserad och hållbar företagshälsovård. Vi vill minska hälsoklyftor och skapa ett mer hållbart arbetsliv över tid, säger GIH-forskaren och projektledare Elin Ekblom Bak.

Medverkande i forskningsprogrammet är forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan, Umeå universitet och Uppsala universitet, i nära samarbete med samverkanspartners HPI Health Profile Institute och branschorganisationen Sveriges Företagshälsor. Därtill ingår en Advisory Board med tre internationellt ledande forskare inom området.

GIH forskar om arbetsliv och hälsa

Helsingborg är Sveriges bästa cykelfrämjande kommun för andra året i rad enligt Cykelfrämjandets årliga Kommunvelometern. Ett resultat av ett fortsatt långsiktigt fokus och många satsningar på cykling.

Kommunvelometern är en stor nationell granskning som mäter och jämför kommunernas cykelfrämjande insatser under föregående år. Det är ett uppskattat verktyg hos lokala politiker och trafikplanerare för att kunna se hur deras kommun står sig i jämförelse med andra, och för att se utveckling, förändring och effekter över tid.

Helsingborg kammade hem utmärkelsen även 2022 och har dessförinnan legat bland topplaceringarna i Cykelfrämjandets mätning, sett till större kommuner med över 100 000 invånare. 

– Vi har fantastiska medarbetare som brinner för cykling och hållbart resande och som gör allt för att underlätta för att fler ska välja cykeln. Att få den här utmärkelsen för andra året i rad är jätteroligt och sporrar oss i arbetet. Helsingborgs cykelinfrastruktur är ett långsiktigt arbete och vi kan se att våra omfattande cykelsatsningar börjar ge resultat, säger Oscar Grönvall, trafikchef i Helsingborgs stad.

Utöver ett bra cykelvägnät jobbar staden med flera mobilitetsåtgärder för att fler ska vilja cykla. Två exempel är forskningsprojektet 300 testcyklister och det internationella projektet Raptor (Rapid Applications for Transport), där utmaningen är att få fler att cykla till skolan. Ett annat projekt är Region Skånes så kallade supercykelvägar som ska underlätta för pendlare, där Helsingborgs första supercykelväg blir sträckan Laröd-Helsingborg C, som är tänkt att invigas våren 2024.

Helsingborg bäst på att främja cykling

Elva forskare från Norden har gått samman i ett nytt samarbetsprojekt för att fortsätta utforska vikten av rörelse i förskollärarutbildningen. Målet med projektet är att utveckla en specialanpassad kurs för blivande förskollärare.

Projektet går under namnet MovECE och utgör en fortsättning på ett tidigare initiativ som fokuserade på förskolans läroplaner och hur fysisk aktivitet betonas i de olika nordiska länderna. Forskarna, som ingår i ett nätverk, har beviljats knappt 400 000 kronor från Nordplus Higher Education för att föra arbetet vidare.

– Vi märker att så fort vi börjar prata om förskola har vi skillnader även om vi tycker att vi är lika i de nordiska länderna, det är spännande och man lär sig något hela tiden, säger Jan-Eric Ekberg, lektor vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet och en av forskarna i studien.

Forskargruppen siktar på att det nya projektet, som inleds i samband med ett möte i september, ska resultera i en nordisk kurs som är anpassad för studenter inom förskollärarutbildningen.

– Bristen på tillräcklig fysisk rörelse drabbar barn i alla åldrar, inklusive de allra minsta. Sedan fyra år tillbaka är WHO:s rekommendation för dessa barn 180 minuter fysisk aktivitet om dagen. Nu hoppas vi kunna arbeta fram en struktur för en nordisk kurs i rörelse som alla lärarstudenter kan söka och delta i, säger Ann-Christin Sollehed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad.

Forskargruppen kommer också att arbeta vidare med en ny vetenskaplig artikel. På sikt hoppas de att rörelse för små barn kommer att prioriteras och att det ges utrymme i lärarutbildningen.

Mer rörelse i förskolan

Att fortsätta hålla sig aktiv hela livet har många fördelar för hälsan och välbefinnandet, framför allt när man lämnat det hektiska livet med arbete och ständiga barnaktiviteter bakom sig. Här är några av alla vinster med en skön daglig promenad.

Varje steg räknas. En halvtimmes måttligt ansträngande aktivitet såsom en promenad om dagen räcker och det behöver inte vara vid ett och samma tillfälle. En kvart två gånger varje dag eller flera fem-minuters-pass fungerar lika bra. 

Större självständighet. Att hålla sig aktiv hjälper till att bibehålla förmågan att utföra vardagliga sysslor och aktiviteter utan hjälp från andra och stärker på så sätt känslan av självständighet. Något många av oss tar för självklart, men som en dag inte kommer vara det längre.

Vidga nätverket. Att delta i aktiviteter och träning ger möjlighet att träffa nya människor och skapa sociala band samt vidga sitt nätverk. Utbudet av aktiviteter är på många håll utbrett både via träningsgrupper, seniororganisationer och andra ideella verksamheter. Ideella verksamheters betydelse växer i vårt samhälle och allas erfarenheter och förmågor behövs.

Förbättrad fysisk hälsa Regelbunden träning förbättrar styrka, balans och flexibilitet, vilket minskar risken för skador, benbrott och sjukdomar.

Större rörlighet. Genom att promenera regelbundet förbättras kondition och styrka, vilket gör det lättare att hantera vardagliga sysslor.

Minskar risken för skador. Promenaden är en skonsam aktivitet som minskar trycket på lederna jämfört med andra aktiviteter och därmed minskar risken för skador.

Förbättrad balans och koordination. Promenader hjälper till att förbättra balans och koordination, vilket kan minska risken för fall och andra skador.

Minska stress och ångest. Att promenera utomhus rensar kroppen på adrenalin och kan ha positiva effekter på den mentala hälsan, bidra till att minska stress och ångest och förbättra humöret och känslan av välbefinnande.

Minskad risk för kroniska sjukdomar. Fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska risken för hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och andra kroniska sjukdomar. Dessutom ger promenader bättre sömn.

Bra kognitiv träning. Att orientera sig utomhus kräver en viss kognitiv förmåga som håller i gång de små grå och gör att minnet förbättras.

Sociala fördelar. Att promenera med vänner eller i grupp kan bidra till att öka den sociala samvaro och ge en känsla av gemenskap och samhörighet. Det skapar förutsättningar att delta på resor och andra stimulerande aktiviteter.

12 anledningar att promenera

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Att fysisk aktivitet kan förebygga vissa typer av cancer är känt sedan tidigare. Det som nu studerats är kopplingen mellan fysisk kondition vid mönstring och risken att senare insjukna i 18 olika cancerformer.

Analyserna bygger på data om 1 078 000 män som mönstrade i Sverige under åren 1968–2005, med en snittålder på 18 år. Alla resultat var oberoende av eventuell övervikt eller fetma, vilket år personerna mönstrade, samt föräldrarnas utbildningsnivå.

Studien som publiceras i tidskriften British Journal of Sports Medicine visar att bra kondition vid mönstring följdes av lägre risk att utveckla cancer i huvud-halsområdet, matstrupen, magsäcken, bukspottkörteln, levern, tjocktarmen, ändtarmen, njurarna och lungorna.

Kopplingarna till kondition var starkast för cancersjukdomar i magtarmakanalen, däribland cancer i matstrupe och lever med en cirka 40-procentigt lägre risk för personer med bra kondition vid mönstring. Motsvarande för cancer i magsäck och tjocktarm var en cirka 20-procentigt lägre risk.

Uppgifterna om rökning var knapphändiga, men sannolikt var personerna med bra kondition oftare rökfria. Detta tros förklara en del av den starka kopplingen mellan sämre kondition och cancer i matstrupe och lever, samt hela kopplingen mellan sämre kondition och lungcancer.

För endast två cancerformer, hudcancer och prostatacancer, var bra kondition i unga år kopplat till ökad sannolikhet för diagnos. En trolig förklaring är att män med bra kondition också har bättre koll på hudförändringar och prostata, vilket leder till fler tidiga vårdkontakter och diagnoser.

Forskargruppen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har även studerat kondition vid mönstring relativt dödlighet inom fem år efter en cancerdiagnos senare i livet. Preliminära data presenterade på årsmötet för American Association for Cancer Research visade att dödligheten i cancer, alla kategorier, var i genomsnitt 30 procent lägre för personer som haft bra kondition.

– Att ha god kondition verkar både kunna minska risken att få många typer av cancer, och göra en bättre rustad för en framgångsrik cancerbehandling om man drabbas. Resultaten förstärker argumenten för att arbeta med att etablera hälsosamma levnadsvanor som leder till god kondition redan tidigt i livet, säger Aron Onerup, postdoktor vid Göteborgs Universitet och St Jude Children´s Research Hospital i Memphis, USA, och studiens förstanamn och korresponderande författare.

Maria Åberg, projektledare och professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tror att resultaten kan bli ytterligare ett verktyg i arbetet med att motivera tonåringar och unga vuxna att öka den fysiska aktiviteten.

Mats Börjesson är professor i idrottsfysiologi på Göteborgs universitet, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och senior författare i studien.

– Levnadsvanor grundas tidigt och är ofta stabila över hela livet. Studien ska inte tolkas som att det räcker att röra sig som ung, vi tror att det är av stor betydelse fortsatt upp i åren, säger han.

Associations between cardiorespiratory fitness in youth and the incidence of site-specific cancer in men: a cohort study with register linkage

Cardiorespiratory fitness and BMI in youth and five-year mortality after site-specific cancer in men: a population-based cohort study with register linkage

Bra kondition i tonåren ger lägre cancerrisk

Sverige behöver en nationell strategi för att främja fysisk aktivitet och bryta stillasittandet. Det konstaterar Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, som i dag lämnar över sitt slutbetänkande till socialminister Jakob Forssmed (KD).

Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet fick 2020 i uppdrag av regeringen att kraftsamla och lämna förslag som kan leda till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. I det slutbetänkande som lämnats över till socialminister Jakob Forssmed konstaterar kommittén att utvecklingen på flera håll går bakåt och att det saknas en tydlig struktur för arbetet.

– Aldrig i historien har vi rört oss så lite i vardagen som nu. Priset för vår stillasittande livsstil ser vi i ökad övervikt och fetma, i ökad psykisk ohälsa och växande hälsoklyftor. För att vända trenden behöver regeringen sätta tydliga mål och ge en tydlig riktning för hur vi ska främja fysisk aktivitet, säger kommitténs ordförande Per Nilsson.

Några av de åtgärder som kommittén anser behövs i ett Sverige som skapar möjligheter för fysisk aktivitet för alla är:

1. Möjliggör daglig rörelse i skolan. Arbetet med att skapa en rörelserik norm i samhället måste börja redan i förskolan och skolan. Kommittén föreslår att skrivningen i läroplanerna om elevers möjlighet till rörelse under skoldagen stärks, samt att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten får i uppdrag att utveckla och verka för en positiv rörelsekultur inom alla skolformer. 

2. Hälsosamma och aktiva transporter: Att gå, cykla eller rulla i vardagen är en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitet. Trots det minskar antalet resor till fots och med cykel. För att vända trenden föreslår kommittén att Trafikverket får ett långsiktigt uppdrag att leda en övergripande samverkan för ett hälsofrämjande transportsystem med fokus på aktiv transport. Kommittén föreslår också att de transportpolitiska målen ses över så att de främjar hälsa snarare än ohälsa, på samma sätt som nollvisionen präglat trafiksäkerhetsarbetet. 

3. Öka möjligheterna till en aktiv fritid: Kommittén föreslår ett nytt statligt stöd på 100 miljoner kronor årligen till rörelsefrämjande organisationer som faller utanför ramen för stödet till frilufts- och idrottslivet. I slutbetänkandet föreslås även att stödet till friluftslivet ska fördubblas (från cirka 100 till 200 miljoner kronor).  

Läs hela utredningen på www.regeringen.seoch www.sou.gov.se/avslutade-utredningar. 

I debattartikeln i SvD kan du läsa mer om kommitténs tankar och förslag.

Nationell strategi för att bryta stillasittandet

Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna betonar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.

En ny studie, publicerad i tidskriften Stroke and Vascular Neurology, visar att fysiskt aktiva personer som drabbas av hjärnblödning tenderar att ha mindre blödningar än de som är inaktiva. Forskningen bygger på data från 686 personer som vårdats för hjärnblödning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg mellan 2014 och 2019.

Studien, baserad på retrospektiv analys, kan inte fastställa orsakssamband, men resultaten är ändå tydliga. De personer som rapporterade regelbunden fysisk aktivitet före sin hjärnblödning hade i genomsnitt 50 procent mindre blödningsvolymer vid sjukhusbesöket än de som var inaktiva. Ett liknande samband har man tidigare sett i djurstudier men det är aldrig undersökt för människor.

För att räknas som fysiskt aktiva krävdes minst fyra timmars lätt fysisk aktivitet per vecka, exempelvis promenader, cykling, simning, trädgårdsarbete eller dans.

Vid djupa hjärnblödningar var blödningsvolymen i genomsnitt 5,9 milliliter för de fysiskt aktiva jämfört med 11,7 milliliter för de inaktiva. Motsvarande siffror för ytliga blödningar var 15,1 milliliter respektive 30,3 milliliter.

Hjärnblödningar, den farligaste formen av stroke, kan leda till livshotande tillstånd. Risken för allvarliga konsekvenser ökar med blödningens storlek. Vid stora intracerebrala blödningar föreligger risk att trycket i skallen blir mycket högt och att personen därmed dör.

Studien öppnar för möjligheter till fortsatt forskning kring hjärnblödningar och fysisk aktivitet. Ansvarig för studien är Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Titel: Prestroke physical activity is associated with admission haematoma volume and the clinical outcome of intracerebral haemorrhage.

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open bygger på data om 1 500 strokepatienter på 35 svenska sjukhus. Deltagarna grupperades utifrån sina fysiska aktivitetsmönster efter stroken.

Resultaten visar att ökad eller bibehållen fysisk aktivitet, med fyra timmars träning i veckan, fördubblade chanserna att nå en bra återhämtning sex månader efter en stroke. Män och personer med bra kognitiv förmåga bibehöll oftare ett aktivt liv med bättre återhämtning som följd.

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och strokesymptomens svårighetsgrad vid själva insjuknandet. De nya resultaten visar på vikten av att upprätthålla en hälsosam och aktiv livsstil efter en stroke.

Förstanamn och korresponderande författare i studien är Dongni Buvarp. Hon forskar inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är så kallad forskar-BT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Fysisk aktivitet programmerar om både hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke, säger hon. Fysisk aktivitet förbättrar kroppens återhämtning på cellnivå, ökar muskelstyrka och välbefinnande samt minskar risken för fall, depression och hjärt-kärlsjukdom. Oavsett strokens svårighetsgrad kan de drabbade få fördelar genom att öka sin träning.

– Att vara fysiskt aktiv är mycket viktigt, särskilt efter en stroke. Det är ett budskap som både sjukvårdspersonal, de drabbade och deras nära bör känna till. Kvinnor och personer med nedsatt kognition tycks bli mindre aktiva efter stroke. Studieresultaten tyder på att dessa grupper behöver mer stöttning för att komma igång med fysisk aktivitet, säger Dongni Buvarp.

En svaghet i studien är att forskarna inte kunnat studera hur aktiva deltagarna var innan de drabbades av stroke, förutom för ett fåtal personer. De patienter som ingår vårdades i Sverige under 2014-2019.

Titel: Physical Activity Trajectories and Functional Recovery After Acute Stroke Among Adults in Sweden, http://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2023.10919

Fysisk aktivitet viktig för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet på recept är ett bra verktyg för att få stillasittande barn i rörelse, enligt skolsköterskor. Och det funkar bäst om de vuxna kring barnet är delaktiga.

De flesta barn motionerar inte en timme om dagen som Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar. Samtidigt ökar intresset för fysisk aktivitet på recept.

Emelie Wiklund, doktorand vid Malmö universitet, forskar på fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar och har intervjuat skolsköterskor i ämnet.

– Skolsköterskor identifierar barn och ungdomar som har en låg fysisk aktivitetsnivå och förskriver recept på träning till barnen. Recepten förskrivs på tre månader och följs sedan upp.