Fysisk aktivitet

Fysisk kondition i barndomen skyddar tonåringars mentala hälsa

En ny finsk studie visar att god fysisk kondition från barndomen kan spela en avgörande roll för mental hälsa under tonåren.

2 december, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Forskningen, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sports Medicine, har undersökt sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande hos 241 ungdomar under en period av åtta år. Studien lyfter särskilt fram vikten av hjärt- och lungkapacitet (kardiorespiratorisk kondition) för att minska symtom på stress och depression under ungdomsåren.

Studien, som genomförts av forskare vid Jyväskylä universitet och Östra Finlands universitet, fann att förbättrad fysisk kondition under uppväxten kan ge långsiktiga fördelar för den mentala hälsan. Ungdomar med bättre motorisk kondition, exempelvis god koordination och balans, uppvisade dessutom bättre kognitiva funktioner och färre stressymtom, även om sambandet mellan motorisk kondition och depression var svagare.

Forskarna betonade också att stillasittande beteenden, särskilt i form av hög skärmtid, kan påverka den mentala hälsan negativt. De som spenderade mer tid framför skärmar tenderade att uppvisa sämre mentala resultat, vilket ytterligare understryker vikten av att uppmuntra fysisk aktivitet från tidig ålder.

Studien manar till insatser från föräldrar, skolor och beslutsfattare för att främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. En aktiv livsstil kan inte bara stärka den fysiska hälsan utan också fungera som en skyddande faktor mot den ökande psykiska ohälsan bland unga.

Källa: medicalxpress

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.