Fysisk aktivitet

Fysisk kondition i barndomen skyddar tonåringars mentala hälsa

En ny finsk studie visar att god fysisk kondition från barndomen kan spela en avgörande roll för mental hälsa under tonåren.

2 december, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Forskningen, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sports Medicine, har undersökt sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande hos 241 ungdomar under en period av åtta år. Studien lyfter särskilt fram vikten av hjärt- och lungkapacitet (kardiorespiratorisk kondition) för att minska symtom på stress och depression under ungdomsåren.

Studien, som genomförts av forskare vid Jyväskylä universitet och Östra Finlands universitet, fann att förbättrad fysisk kondition under uppväxten kan ge långsiktiga fördelar för den mentala hälsan. Ungdomar med bättre motorisk kondition, exempelvis god koordination och balans, uppvisade dessutom bättre kognitiva funktioner och färre stressymtom, även om sambandet mellan motorisk kondition och depression var svagare.

Forskarna betonade också att stillasittande beteenden, särskilt i form av hög skärmtid, kan påverka den mentala hälsan negativt. De som spenderade mer tid framför skärmar tenderade att uppvisa sämre mentala resultat, vilket ytterligare understryker vikten av att uppmuntra fysisk aktivitet från tidig ålder.

Studien manar till insatser från föräldrar, skolor och beslutsfattare för att främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. En aktiv livsstil kan inte bara stärka den fysiska hälsan utan också fungera som en skyddande faktor mot den ökande psykiska ohälsan bland unga.

Källa: medicalxpress

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...