Fysisk aktivitet

Riskerna med energibrist hos idrottare

Relativ energibrist, att äta för lite i relation till hur mycket man tränar, är inte ovanligt inom idrotten. Energibristen kan bland annat påverka järnstatus och immunförsvar och leda till ätstörningar, stressfrakturer och benskörhet.

20 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

En ny rapport från Internationella olympiska kommittén, IOK, sammanställer de fem senaste årens forskning om relativ energibrist. Med relativ energibrist avses ett syndrom som uppstår när man äter för lite i relation till den egna träningsmängden.

Stressfrakturer och benskörhet kan bli följden om kroppen får för lite energi. En annan risk är man utvecklar ätstörningar. Ny forskning visar också att ett för lågt intag av kolhydrater kan ha en negativ påverkan på bland annat järnstatus och immunförsvar, utöver påverkan på prestationsförmågan.

IOK:s expertgrupp har utöver forskningssammanställningen tagit fram ett nytt bedömningsverktyg som ska underlätta upptäckande och diagnosticerande av relativ energibrist, med tillhörande rekommendationer för träning och tävling.

Expertgruppen skriver också om hur relativ energibrist kan förebyggas och behandlas. Några viktiga förebyggande faktorer är utbildning av tränare, idrottsmedicinsk kompetens samt minskat fokus på kropp och vikt i idrottsmiljöer, speciellt hos unga under 18 år.

– Även närstående, tränare och idrottsorganisationer behöver ha tillräckliga kunskaper inom området och vara observanta på signaler, säger Anna Melin, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet och medlem i IOK:s expertgrupp.

Rapport:

2023 International Olympic Committee’s (IOC) consensus statement on Relative Energy Deficiency in Sport (REDs), British Journal of Sports Medicine.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.