Fysisk aktivitet

Cykelskiftet undersöker hinder för ökad cykelpendling

Under vintern, då många cyklister ställer in cykeln för säsongen, lanseras ett nytt samverkansprojekt med målbilden att få arbetspendlare att skippa bilen och i stället cykla.

13 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Projektet Cykelskiftet, som leds av Nordic Behaviour Group, ska undersöka vad som hindrar bilister att förändra sina dagliga beteenden gällande hur de tar sig till och från jobbet. I samarbete med 2030-sekretariatet, Akademiska Hus, Karlstad universitet, Studio Berget, Örebro kommun samt Helsingborgs stad ska Nordic Behaviour Group gräva på djupet för att förstå beteenden som styr val av resa.

I en tid då klimatförändringar och folkhälsa utgör två av de största utmaningarna för samhället kan en miljövänlig och hälsosam transportform med stor potential spela en avgörande roll – cykelpendling. Genom att utgå från människans upplevelse hoppas projektet kunna leda till lösningar som kraftigt kan få upp cyklandet, på bekostnad av de korta bilresorna.

Projektet Cykelskiftet utförs som en del av Vinnovas satsning Människocentrerad mobilitet där ett psykologiskt och beteendevetenskapligt perspektiv på mobilitetsfrågan efterfrågas.

– Vi utgår från den senaste beteendevetenskapliga forskningen och skapar strategier för fler och nya lösningar för att nå de svårförändrade, säger Niklas Laninge, vd Nordic Behaviour Group.

Genom omfattande intervjuer med bilister och aktörer som arbetsgivare, innovationsbolag, bostadsbolag och policyskapare ska projektet resultera i en så kallad beteendediagnos. Detta ska ge en överblick över de barriärer som måste överbyggas av policyskapare, arbetsgivare, kommuner, fastighetsbolag och andra aktörer som vill främja aktiv och hållbar mobilitet.

Resultaten och projektets lösningar förväntas presenteras till sommaren 2024, men löpande uppdateringar finns på 2030-sekretariatets hemsida.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.