Fysisk aktivitet

Cykelskiftet undersöker hinder för ökad cykelpendling

Under vintern, då många cyklister ställer in cykeln för säsongen, lanseras ett nytt samverkansprojekt med målbilden att få arbetspendlare att skippa bilen och i stället cykla.

13 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Projektet Cykelskiftet, som leds av Nordic Behaviour Group, ska undersöka vad som hindrar bilister att förändra sina dagliga beteenden gällande hur de tar sig till och från jobbet. I samarbete med 2030-sekretariatet, Akademiska Hus, Karlstad universitet, Studio Berget, Örebro kommun samt Helsingborgs stad ska Nordic Behaviour Group gräva på djupet för att förstå beteenden som styr val av resa.

I en tid då klimatförändringar och folkhälsa utgör två av de största utmaningarna för samhället kan en miljövänlig och hälsosam transportform med stor potential spela en avgörande roll – cykelpendling. Genom att utgå från människans upplevelse hoppas projektet kunna leda till lösningar som kraftigt kan få upp cyklandet, på bekostnad av de korta bilresorna.

Projektet Cykelskiftet utförs som en del av Vinnovas satsning Människocentrerad mobilitet där ett psykologiskt och beteendevetenskapligt perspektiv på mobilitetsfrågan efterfrågas.

– Vi utgår från den senaste beteendevetenskapliga forskningen och skapar strategier för fler och nya lösningar för att nå de svårförändrade, säger Niklas Laninge, vd Nordic Behaviour Group.

Genom omfattande intervjuer med bilister och aktörer som arbetsgivare, innovationsbolag, bostadsbolag och policyskapare ska projektet resultera i en så kallad beteendediagnos. Detta ska ge en överblick över de barriärer som måste överbyggas av policyskapare, arbetsgivare, kommuner, fastighetsbolag och andra aktörer som vill främja aktiv och hållbar mobilitet.

Resultaten och projektets lösningar förväntas presenteras till sommaren 2024, men löpande uppdateringar finns på 2030-sekretariatets hemsida.

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...