Fysisk aktivitet

Högre intensitet ger optimala hälsovinster

En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att för att uppnå bästa möjliga hälsovinster krävs en högre intensiv fysisk aktivitet än man tidigare trott.

26 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap, betonar vikten av att nå en intensitet där man förbättrar sin kondition.

– För att få hälsofördelar av fysisk aktivitet är det viktigt att nå en nivå där man blir varm och andfådd, gärna de flesta dagar i veckan.

Avhandlingen, som baseras på data från fyra stora hälsostudier, omdefinierar rekommendationerna för fysisk aktivitet. Resultaten tyder på att en tröskel på närmare 4,5 MET (metabolic equivalent of task) under 150 till 300 minuter i veckan behövs för att maximera hälsovinster, spridda över veckodagarna. En MET motsvarar till exempel energiförbrukningen för en individ i sittande vila. En rask promenad i fem kilometer på en timme har ett värde på cirka 4 MET och intensivt hoppande med hopprep motsvarar drygt 11 MET.

– Ett riktmärke kan vara att det ska gå att prata, men inte sjunga. Om man är äldre och har dålig kondition kan det räcka med vardagssysslor, men för den som är ung och frisk kan det till exempel krävas löpning eller snabb cykling för att få en bättre hälsa. Det viktiga är att aktiviteten är tillräckligt intensiv för att förbättra konditionen, säger Jonatan Fridolfsson.

Resultaten, som skiljer sig från Folkhälsomyndighetens rekommendationer, understryker vikten av måttlig till högintensiv aktivitet och betonar att det inte räcker att byta ut stillasittande mot vilken aktivitet som helst. Den kunskapen kan användas för att skräddarsy fysisk aktivitet för att förebygga och behandla sjukdomar och förbättra livskvaliteten.

– Att anpassa fysisk aktivitet till individuella behov och förutsättningar är avgörande för en långsiktigt hållbar och hälsosam livsstil.

Vetenskaplig artikel:

Statistical advancements in analyzing accelerometer-measured physical activity intensity, Göteborgs universitet.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.