Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fysisk aktivitet

Högre intensitet ger optimala hälsovinster

En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att för att uppnå bästa möjliga hälsovinster krävs en högre intensiv fysisk aktivitet än man tidigare trott.

26 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning
En man och en kvinna som hoppar hopprep.
Stock.adobe.com

Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap, betonar vikten av att nå en intensitet där man förbättrar sin kondition.

– För att få hälsofördelar av fysisk aktivitet är det viktigt att nå en nivå där man blir varm och andfådd, gärna de flesta dagar i veckan.

Avhandlingen, som baseras på data från fyra stora hälsostudier, omdefinierar rekommendationerna för fysisk aktivitet. Resultaten tyder på att en tröskel på närmare 4,5 MET (metabolic equivalent of task) under 150 till 300 minuter i veckan behövs för att maximera hälsovinster, spridda över veckodagarna. En MET motsvarar till exempel energiförbrukningen för en individ i sittande vila. En rask promenad i fem kilometer på en timme har ett värde på cirka 4 MET och intensivt hoppande med hopprep motsvarar drygt 11 MET.

– Ett riktmärke kan vara att det ska gå att prata, men inte sjunga. Om man är äldre och har dålig kondition kan det räcka med vardagssysslor, men för den som är ung och frisk kan det till exempel krävas löpning eller snabb cykling för att få en bättre hälsa. Det viktiga är att aktiviteten är tillräckligt intensiv för att förbättra konditionen, säger Jonatan Fridolfsson.

Resultaten, som skiljer sig från Folkhälsomyndighetens rekommendationer, understryker vikten av måttlig till högintensiv aktivitet och betonar att det inte räcker att byta ut stillasittande mot vilken aktivitet som helst. Den kunskapen kan användas för att skräddarsy fysisk aktivitet för att förebygga och behandla sjukdomar och förbättra livskvaliteten.

– Att anpassa fysisk aktivitet till individuella behov och förutsättningar är avgörande för en långsiktigt hållbar och hälsosam livsstil.

Vetenskaplig artikel:

Statistical advancements in analyzing accelerometer-measured physical activity intensity, Göteborgs universitet.



Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Tidningen Dietisten

Nytt nummer: Tema – Graviditet

I det här numret riktar vi blicken mot graviditet, en tid då näringsbehoven förändras och frågorna om maten kan bli många. Vi undersöker hur gravida äter och hur dietisten kan hjälpa till att omsätta rekommendationerna i vardagen. Här möts ny forskning och kliniska erfarenheter, från näringsämnen som förtjänar mer uppmärksamhet till kostråd som gör skillnad utan att skapa onödig oro.

6 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Aktuellt Nummer
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.