Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Fysisk aktivitet

Högre intensitet ger optimala hälsovinster

En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att för att uppnå bästa möjliga hälsovinster krävs en högre intensiv fysisk aktivitet än man tidigare trott.

26 februari, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
En man och en kvinna som hoppar hopprep.

Foto: Stock.adobe.com

Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap, betonar vikten av att nå en intensitet där man förbättrar sin kondition.

– För att få hälsofördelar av fysisk aktivitet är det viktigt att nå en nivå där man blir varm och andfådd, gärna de flesta dagar i veckan.

Avhandlingen, som baseras på data från fyra stora hälsostudier, omdefinierar rekommendationerna för fysisk aktivitet. Resultaten tyder på att en tröskel på närmare 4,5 MET (metabolic equivalent of task) under 150 till 300 minuter i veckan behövs för att maximera hälsovinster, spridda över veckodagarna. En MET motsvarar till exempel energiförbrukningen för en individ i sittande vila. En rask promenad i fem kilometer på en timme har ett värde på cirka 4 MET och intensivt hoppande med hopprep motsvarar drygt 11 MET.

– Ett riktmärke kan vara att det ska gå att prata, men inte sjunga. Om man är äldre och har dålig kondition kan det räcka med vardagssysslor, men för den som är ung och frisk kan det till exempel krävas löpning eller snabb cykling för att få en bättre hälsa. Det viktiga är att aktiviteten är tillräckligt intensiv för att förbättra konditionen, säger Jonatan Fridolfsson.

Resultaten, som skiljer sig från Folkhälsomyndighetens rekommendationer, understryker vikten av måttlig till högintensiv aktivitet och betonar att det inte räcker att byta ut stillasittande mot vilken aktivitet som helst. Den kunskapen kan användas för att skräddarsy fysisk aktivitet för att förebygga och behandla sjukdomar och förbättra livskvaliteten.

– Att anpassa fysisk aktivitet till individuella behov och förutsättningar är avgörande för en långsiktigt hållbar och hälsosam livsstil.

Vetenskaplig artikel:

Statistical advancements in analyzing accelerometer-measured physical activity intensity, Göteborgs universitet.



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.