Fysisk aktivitet

Högre intensitet ger optimala hälsovinster

En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att för att uppnå bästa möjliga hälsovinster krävs en högre intensiv fysisk aktivitet än man tidigare trott.

26 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Jonatan Fridolfsson, nyligen disputerad i kost- och idrottsvetenskap, betonar vikten av att nå en intensitet där man förbättrar sin kondition.

– För att få hälsofördelar av fysisk aktivitet är det viktigt att nå en nivå där man blir varm och andfådd, gärna de flesta dagar i veckan.

Avhandlingen, som baseras på data från fyra stora hälsostudier, omdefinierar rekommendationerna för fysisk aktivitet. Resultaten tyder på att en tröskel på närmare 4,5 MET (metabolic equivalent of task) under 150 till 300 minuter i veckan behövs för att maximera hälsovinster, spridda över veckodagarna. En MET motsvarar till exempel energiförbrukningen för en individ i sittande vila. En rask promenad i fem kilometer på en timme har ett värde på cirka 4 MET och intensivt hoppande med hopprep motsvarar drygt 11 MET.

– Ett riktmärke kan vara att det ska gå att prata, men inte sjunga. Om man är äldre och har dålig kondition kan det räcka med vardagssysslor, men för den som är ung och frisk kan det till exempel krävas löpning eller snabb cykling för att få en bättre hälsa. Det viktiga är att aktiviteten är tillräckligt intensiv för att förbättra konditionen, säger Jonatan Fridolfsson.

Resultaten, som skiljer sig från Folkhälsomyndighetens rekommendationer, understryker vikten av måttlig till högintensiv aktivitet och betonar att det inte räcker att byta ut stillasittande mot vilken aktivitet som helst. Den kunskapen kan användas för att skräddarsy fysisk aktivitet för att förebygga och behandla sjukdomar och förbättra livskvaliteten.

– Att anpassa fysisk aktivitet till individuella behov och förutsättningar är avgörande för en långsiktigt hållbar och hälsosam livsstil.

Vetenskaplig artikel:

Statistical advancements in analyzing accelerometer-measured physical activity intensity, Göteborgs universitet.

Forskning

Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det visar en ny svensk studie, publicerad i Nature Metabolism.

Nina Granberg 12 maj, 2026 • Uppdaterades 13 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Forskarna analyserade tarmmikrobiomet hos patienter före och efter gastric bypass eller gastric sleeve, de två vanligaste formerna av obesitaskirurgi. Studien följde förändringar i glukosmetabolism...

Livsmedel

Matcha – hälsodryck eller hype?

Det gröna tepulvret matcha är en stor trend på sociala medier, cafémenyer och inom wellnesskulturen. Men hur mycket av hälsohypen stöds egentligen av forskning?

Nina Granberg 12 maj, 2026 • Uppdaterades 13 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Matcha görs av skuggodlade gröna teblad som mals till ett fint pulver. Till skillnad från vanligt grönt te dricker man hela bladet, vilket gör att man får i sig mer av vissa ämnen, bland annat polyfenoler och koffein.

– Kaffe och te, inklusive matcha, innehåller mycket polyfenoler. De kan gynna tarmhälsan eftersom de fungerar som näring för goda tarmbakterier, säger Emily Leeming, dietist och forskare inom mikrobiom vid King’s College London, till brittiska BBC.

Vissa mindre studier tyder på att daglig konsumtion av matcha kan öka mångfalden av tarmbakterier, men forskningen är fortfarande begränsad.

Kan påverka hjärt-kärlhälsan

Matcha innehåller höga halter av katechiner, en grupp polyfenoler med antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Det finns viss forskning som tyder på att dessa ämnen kan bidra till lägre blodtryck och kolesterolnivåer, särskilt hos personer med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.

Samtidigt betonar dietisten Bahee Van de Bor, talesperson för British Dietetic Association, att vanligt grönt te sannolikt ger liknande effekter.

– Det finns betydligt mer forskning kring grönt te och hjärt-kärlhälsa än kring matcha specifikt, säger hon till BBC.

Koffein med lugnande effekt?

En annan anledning till matchans popularitet är kombinationen av koffein och aminosyran L-teanin. Enligt Justin Roberts, professor i nutritionsfysiologi vid Anglia Ruskin University, kan ämnena balansera varandra.

– Du får koffeinets stimulerande effekt men också den avslappnande effekten från L-teanin. Det kan förklara varför vissa upplever att de kan fokusera längre när de dricker matcha.

Det finns även studier som antyder möjliga positiva effekter på koncentration, vakenhet och stressnivåer.

Koffeinhalten varierar dock beroende på mängden pulver. En tesked matcha, cirka 1–2 gram, kan innehålla mellan 35 och 70 milligram koffein, men större mängder kan ge mer koffein än en kopp kaffe.

”Superfood” saknar vetenskaplig betydelse

Flera experter varnar samtidigt för överdrivna hälsopåståenden kring matcha som ”superfood” och liknande.

– Många av påståendena om matcha är överdrivna av marknadsföring, säger Emily Leeming.

Särskilt försiktig bör man vara med påståenden om förbättrad blodsockerkontroll och insulinkänslighet, eftersom mycket av forskningen bygger på djurstudier snarare än studier på människor.

Experterna betonar också att en enskild dryck inte kan kompensera för brister i den övriga kosten.

Bahee Van de Bor lyfter även en annan aspekt: kosttillskott med koncentrerade grönt te-extrakt har i sällsynta fall kopplats till leverskador. Risken gäller främst högkoncentrerade tillskott snarare än vanlig matchadryck.

Sammanfattningsvis tyder forskningen på att matcha kan vara ett hälsosamt alternativ för den som tycker om smaken, men att drycken knappast är unik. Liknande polyfenoler och antioxidativa ämnen finns även i vanligt grönt te, svart te, yerba mate och kakao.