Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fysisk aktivitet

Rörelsepoesi – nya sätt att gestalta idrottsmiljöer

Hur kan idrottshallar göras mer inkluderande och mångfunktionella så att fler lockas att röra på sig? Det ska arkitekter på FOJAB undersöka ihop med Malmö stad, forskare, användare och kulturutövare. 

27 maj, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Bild på en idrottshall med roliga rosa skumfigurer som ska uppmuntra till rörelse.
FOJAB

Fysisk aktivitet är avgörande för en god och jämlik hälsa. Samtidigt rör vi oss generellt allt mindre, och klyftan växer mellan dem som är fysiskt aktiva och dem som inte är det. Byggnader och platser för idrott finns på många ställen i våra städer och samhällen och borde vara viktiga och attraktiva platser och allas angelägenhet. Men långt ifrån alla använder dem. Problematiken handlar till stor del om brist på väl fungerande ytor, snarare än brist på ytor. 

Rörelsepoesi är ett samarbete mellan arkitekter på FOJAB, forskare inom idrottsvetenskap, mångfaldsfrågor och platsutveckling på Malmö och Lunds universitet samt fritidsförvaltningen på Malmö stad. Projektet har beviljats finansiering från Formas inom utlysningen Gestaltad livsmiljö för hälsa och välbefinnande. 

Tillsammans med konstnärer, kulturutövare och inte minst de som använder – eller inte använder – platserna idag ska man undersöka hur en innovativ och sinnlig gestaltning kan tillföra nya värden till traditionellt utformade idrottsmiljöer och öppna upp för en bredare och mer inkluderande användning.

– Det finns ett stort behov av miljöer för idrott och vi vill behålla den idrottsliga funktionen. Men vi ser också ett behov av att problematisera idrottsmiljöernas gestaltning som ofta är utformade utifrån vissa normer och förväntningar. Genom att addera fler värden kan fler lockas till rörelse, säger Emma Pihl, projektledare för Rörelsepoesi och arkitekt på FOJAB. 

Projektet ska skapa och sprida kunskap om nya sätt att utforma idrottsmiljöer så att de kan bidra till ökad fysisk aktivitet för alla, inte minst för grupper som inte rör sig så mycket i dag. 

– Andelen barn och unga som är aktiva i idrotter bör öka och idrottandet är också till stora delar ojämlikt fördelat, sett till både socioekonomi och kön. Genom att ta nya steg i utvecklingen av våra idrottsytor försöker vi nå ett mer jämlikt och tillgängligt fritidsutbud, säger Thomas Sterner, avdelningschef på fritidsförvaltningen i Malmö stad. 

Många hallar runtom i landet står inför renovering och en målsättning med projektet Rörelsepoesi är också att visa på hur man genom transformation och förädling av det som redan finns på ett hållbart sätt kan skapa miljöer som öppnar upp för fler användningsområden, funktioner och användare, snarare än att bygga nytt.

Vinsterna handlar inte bara om förbättrad fysisk hälsa. 

– Genom att göra idrottsmiljöerna mer lockande för fler kan vi i förlängningen också minska ensamhet, öka sociala kontakter, öka tryggheten och skapa mer levande och attraktiva städer, säger Emma Pihl på FOJAB.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.