Fysisk aktivitet

Rörelsepoesi – nya sätt att gestalta idrottsmiljöer

Hur kan idrottshallar göras mer inkluderande och mångfunktionella så att fler lockas att röra på sig? Det ska arkitekter på FOJAB undersöka ihop med Malmö stad, forskare, användare och kulturutövare.

27 maj, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Fysisk aktivitet är avgörande för en god och jämlik hälsa. Samtidigt rör vi oss generellt allt mindre, och klyftan växer mellan dem som är fysiskt aktiva och dem som inte är det. Byggnader och platser för idrott finns på många ställen i våra städer och samhällen och borde vara viktiga och attraktiva platser och allas angelägenhet. Men långt ifrån alla använder dem. Problematiken handlar till stor del om brist på väl fungerande ytor, snarare än brist på ytor.

Rörelsepoesi är ett samarbete mellan arkitekter på FOJAB, forskare inom idrottsvetenskap, mångfaldsfrågor och platsutveckling på Malmö och Lunds universitet samt fritidsförvaltningen på Malmö stad. Projektet har beviljats finansiering från Formas inom utlysningen Gestaltad livsmiljö för hälsa och välbefinnande.

Tillsammans med konstnärer, kulturutövare och inte minst de som använder – eller inte använder – platserna idag ska man undersöka hur en innovativ och sinnlig gestaltning kan tillföra nya värden till traditionellt utformade idrottsmiljöer och öppna upp för en bredare och mer inkluderande användning.

– Det finns ett stort behov av miljöer för idrott och vi vill behålla den idrottsliga funktionen. Men vi ser också ett behov av att problematisera idrottsmiljöernas gestaltning som ofta är utformade utifrån vissa normer och förväntningar. Genom att addera fler värden kan fler lockas till rörelse, säger Emma Pihl, projektledare för Rörelsepoesi och arkitekt på FOJAB.

Projektet ska skapa och sprida kunskap om nya sätt att utforma idrottsmiljöer så att de kan bidra till ökad fysisk aktivitet för alla, inte minst för grupper som inte rör sig så mycket i dag.

– Andelen barn och unga som är aktiva i idrotter bör öka och idrottandet är också till stora delar ojämlikt fördelat, sett till både socioekonomi och kön. Genom att ta nya steg i utvecklingen av våra idrottsytor försöker vi nå ett mer jämlikt och tillgängligt fritidsutbud, säger Thomas Sterner, avdelningschef på fritidsförvaltningen i Malmö stad.

Många hallar runtom i landet står inför renovering och en målsättning med projektet Rörelsepoesi är också att visa på hur man genom transformation och förädling av det som redan finns på ett hållbart sätt kan skapa miljöer som öppnar upp för fler användningsområden, funktioner och användare, snarare än att bygga nytt.

Vinsterna handlar inte bara om förbättrad fysisk hälsa.

– Genom att göra idrottsmiljöerna mer lockande för fler kan vi i förlängningen också minska ensamhet, öka sociala kontakter, öka tryggheten och skapa mer levande och attraktiva städer, säger Emma Pihl på FOJAB.

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.