Fysisk aktivitet

Rörelsepoesi – nya sätt att gestalta idrottsmiljöer

Hur kan idrottshallar göras mer inkluderande och mångfunktionella så att fler lockas att röra på sig? Det ska arkitekter på FOJAB undersöka ihop med Malmö stad, forskare, användare och kulturutövare.

27 maj, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Fysisk aktivitet är avgörande för en god och jämlik hälsa. Samtidigt rör vi oss generellt allt mindre, och klyftan växer mellan dem som är fysiskt aktiva och dem som inte är det. Byggnader och platser för idrott finns på många ställen i våra städer och samhällen och borde vara viktiga och attraktiva platser och allas angelägenhet. Men långt ifrån alla använder dem. Problematiken handlar till stor del om brist på väl fungerande ytor, snarare än brist på ytor.

Rörelsepoesi är ett samarbete mellan arkitekter på FOJAB, forskare inom idrottsvetenskap, mångfaldsfrågor och platsutveckling på Malmö och Lunds universitet samt fritidsförvaltningen på Malmö stad. Projektet har beviljats finansiering från Formas inom utlysningen Gestaltad livsmiljö för hälsa och välbefinnande.

Tillsammans med konstnärer, kulturutövare och inte minst de som använder – eller inte använder – platserna idag ska man undersöka hur en innovativ och sinnlig gestaltning kan tillföra nya värden till traditionellt utformade idrottsmiljöer och öppna upp för en bredare och mer inkluderande användning.

– Det finns ett stort behov av miljöer för idrott och vi vill behålla den idrottsliga funktionen. Men vi ser också ett behov av att problematisera idrottsmiljöernas gestaltning som ofta är utformade utifrån vissa normer och förväntningar. Genom att addera fler värden kan fler lockas till rörelse, säger Emma Pihl, projektledare för Rörelsepoesi och arkitekt på FOJAB.

Projektet ska skapa och sprida kunskap om nya sätt att utforma idrottsmiljöer så att de kan bidra till ökad fysisk aktivitet för alla, inte minst för grupper som inte rör sig så mycket i dag.

– Andelen barn och unga som är aktiva i idrotter bör öka och idrottandet är också till stora delar ojämlikt fördelat, sett till både socioekonomi och kön. Genom att ta nya steg i utvecklingen av våra idrottsytor försöker vi nå ett mer jämlikt och tillgängligt fritidsutbud, säger Thomas Sterner, avdelningschef på fritidsförvaltningen i Malmö stad.

Många hallar runtom i landet står inför renovering och en målsättning med projektet Rörelsepoesi är också att visa på hur man genom transformation och förädling av det som redan finns på ett hållbart sätt kan skapa miljöer som öppnar upp för fler användningsområden, funktioner och användare, snarare än att bygga nytt.

Vinsterna handlar inte bara om förbättrad fysisk hälsa.

– Genom att göra idrottsmiljöerna mer lockande för fler kan vi i förlängningen också minska ensamhet, öka sociala kontakter, öka tryggheten och skapa mer levande och attraktiva städer, säger Emma Pihl på FOJAB.

Livsmedel

Matcha – hälsodryck eller hype?

Det gröna tepulvret matcha är en stor trend på sociala medier, cafémenyer och inom wellnesskulturen. Men hur mycket av hälsohypen stöds egentligen av forskning?

Nina Granberg 12 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Matcha görs av skuggodlade gröna teblad som mals till ett fint pulver. Till skillnad från vanligt grönt te dricker man hela bladet, vilket gör att man får i sig mer av vissa ämnen, bland annat polyfenoler och koffein.

– Kaffe och te, inklusive matcha, innehåller mycket polyfenoler. De kan gynna tarmhälsan eftersom de fungerar som näring för goda tarmbakterier, säger Emily Leeming, dietist och forskare inom mikrobiom vid King’s College London, till brittiska BBC.

Vissa mindre studier tyder på att daglig konsumtion av matcha kan öka mångfalden av tarmbakterier, men forskningen är fortfarande begränsad.

Kan påverka hjärt-kärlhälsan

Matcha innehåller höga halter av katechiner, en grupp polyfenoler med antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Det finns viss forskning som tyder på att dessa ämnen kan bidra till lägre blodtryck och kolesterolnivåer, särskilt hos personer med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.

Samtidigt betonar dietisten Bahee Van de Bor, talesperson för British Dietetic Association, att vanligt grönt te sannolikt ger liknande effekter.

– Det finns betydligt mer forskning kring grönt te och hjärt-kärlhälsa än kring matcha specifikt, säger hon till BBC.

Koffein med lugnande effekt?

En annan anledning till matchans popularitet är kombinationen av koffein och aminosyran L-teanin. Enligt Justin Roberts, professor i nutritionsfysiologi vid Anglia Ruskin University, kan ämnena balansera varandra.

– Du får koffeinets stimulerande effekt men också den avslappnande effekten från L-teanin. Det kan förklara varför vissa upplever att de kan fokusera längre när de dricker matcha.

Det finns även studier som antyder möjliga positiva effekter på koncentration, vakenhet och stressnivåer.

Koffeinhalten varierar dock beroende på mängden pulver. En tesked matcha, cirka 1–2 gram, kan innehålla mellan 35 och 70 milligram koffein, men större mängder kan ge mer koffein än en kopp kaffe.

”Superfood” saknar vetenskaplig betydelse

Flera experter varnar samtidigt för överdrivna hälsopåståenden kring matcha som ”superfood” och liknande.

– Många av påståendena om matcha är överdrivna av marknadsföring, säger Emily Leeming.

Särskilt försiktig bör man vara med påståenden om förbättrad blodsockerkontroll och insulinkänslighet, eftersom mycket av forskningen bygger på djurstudier snarare än studier på människor.

Experterna betonar också att en enskild dryck inte kan kompensera för brister i den övriga kosten.

Bahee Van de Bor lyfter även en annan aspekt: kosttillskott med koncentrerade grönt te-extrakt har i sällsynta fall kopplats till leverskador. Risken gäller främst högkoncentrerade tillskott snarare än vanlig matchadryck.

Sammanfattningsvis tyder forskningen på att matcha kan vara ett hälsosamt alternativ för den som tycker om smaken, men att drycken knappast är unik. Liknande polyfenoler och antioxidativa ämnen finns även i vanligt grönt te, svart te, yerba mate och kakao.

Produktnyheter

Nytt mellanmål kan öka järnupptaget från fullkorn

Ett nytt mellanmål baserat på forskning om mineralupptag lanseras nu på den svenska marknaden. Råggyberry bygger på hydrotermiskt behandlad fullkornsråg som kan öka kroppens upptag av järn och zink.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 12 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Produkten består av fullkornsråg, yoghurt och en råvara från produktionen av grillost, toppad med äppel- och svartvinbärskompott. De svarta vinbären bidrar även med C-vitamin, som kan främja järnupptaget.

Tekniken bygger på en hydrotermisk behandling där spannmålets naturliga enzymer aktiveras med hjälp av värme och vatten. Därmed bryts fytinsyra ner, ett ämne som annars binder mineraler och försämrar upptaget. Enligt projektet bakom tekniken visar forskning att upptaget av järn och zink kan öka omkring fyra gånger jämfört med obehandlade spannmål.

Bakom satsningen står bland andra Axfoundation, Good Grains, Generation Pep, Urban Deli och Axfood. Produkten är ett resultat av innovationsprojektet Mineralskiftet, som finansierats av Vinnova.

– Nästan alla skulle må bra av att äta mer fullkorn och med hydrotermisk behandling blir fullkornet en ännu bättre råvara, säger Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Axfoundations utvecklingscentrum Torsåker gård.

Råggyberry säljs under Axfoods varumärke Garant och finns hos bland annat Hemköp, Willys, Tempo och City Gross.