Tidningen Dietisten

Det här är nya Dietisten

Välkommen till nya Dietisten – med en helt ny plattform, ännu mer fördjupning och fortsatt satsning på vår tryckta tidskrift. I samband med nya sajten lanserar vi Dietisten Plus – där du får full tillgång till allt innehåll, digitalt och i tryck. Häng med på nästa steg för kunskap, utveckling och gemenskap i dietistens vardag!

Redaktionen 24 juni, 2025 • Uppdaterades 22 juli, 2025 • 2 minuters läsning

Vi vet att kost, nutrition och hälsa inte bara är kunskapsområden – de är grunden i ett samhälle där människor kan leva friska, värdiga och meningsfulla liv. Som oberoende aktör i branschen lyfter vi det vetenskapliga, praktiska och mänskliga perspektivet i dietistens vardag. Vi bevakar utvecklingen inom klinisk nutrition, folkhälsa, prevention, livsmedel, etik, miljö och yrkesfrågor – alltid med förankring i forskning och evidens.

Dietisten ska vara en röst att räkna med. En tidskrift och plattform där professionen får ta plats, där röster hörs, perspektiv breddas och kunskap får växa.

Det här är nytt:

En helt ny digital plattform – modern, snabb och lätt att använda
Fördjupande artiklar, analyser och teman
Fler korta nyheter och uppdateringar i takt med utvecklingen
Dietisten Plus – allt innehåll digitalt och som tryckt tidskrift

Med inlogg och medlemskap får du:

Möjlighet att följa just de ämnen du är intresserad av
Ett sökbart arkiv med tidigare artiklar och utgåvor
Tillgång till allt material, alltid
Enkelt och säkert inlogg via e-post och kod
Nya tjänster och funktioner som utvecklas löpande

Lanseringserbjudande

Säkerställ att du får full tillgång till allt innehåll – och nästa tryckta utgåva av Dietisten direkt hem i brevlådan. Teckna Dietisten Plus till introduktionspris. Ta del av erbjudandet!

Gruppabonnemang

Vill du att hela arbetsplatsen ska ha tillgång?
Vi erbjuder:

Inlogg för hela kontoret
Förmånliga grupprabatter
Smarta lösningar för kliniker, utbildningar och team

Hör av dig – vi hjälper er hitta rätt nivå!

Dietisten är din kollegiala följeslagare, din kunskapskälla och din plattform för dialog och utveckling. Vi tror på professionens kraft, på nyanserad kunskap och på att näring, mat och människan alltid hör ihop.

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...