Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fysisk aktivitet

Aminosyror och styrketräning stärker äldre muskler

Kan äldre muskler verkligen svara lika bra på styrketräning som yngre? En ny avhandling från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) ger ett tydligt svar: ja. Genom att kombinera tung styrketräning med intag av essentiella aminosyror kan äldre män bibehålla en imponerande förmåga att nybilda muskelproteiner – en process som är avgörande för att bevara muskelmassa och fysisk funktion.

10 februari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

I studien deltog tio yngre och tio äldre friska, fysiskt aktiva män. Deltagarna genomförde ett intensivt styrketräningspass för benmuskulaturen och fick därefter en proteindryck innehållande essentiella aminosyror motsvarande cirka tre ägg eller fem deciliter mjölk.

– Eftersom tidigare forskning har visat att åldrande påverkar proteinsyntesen negativt, förväntade vi oss att de äldre skulle uppvisa en lägre proteinsyntes, säger doktoranden Oscar Horwath vid GIH, som står bakom avhandlingen.

Resultatet? Både de yngre och äldre deltagarnas muskler visade en markant ökning i proteinsyntesen – kroppens process för att bygga nya muskelproteiner – efter träning och aminosyraintag. Ålder visade sig inte påverka denna förmåga negativt.

– Det här visar att äldre personer som har en hälsosam vikt och en aktiv livsstil kan bevara sin förmåga att skapa nya muskelproteiner. Det är mycket goda nyheter för den som vill bevara sin muskelmassa och fysiska funktion med stigande ålder, säger Oscar Horwath.

Nyckeln kan finnas i mTOR-signalvägen

Forskarna fann också att de äldre deltagarna hade en högre kapacitet att aktivera mTOR-signalvägen – ett biologiskt system som styr proteinsyntesen i kroppen.

–  Våra fynd kring mTOR-signalvägen är mycket intressanta, men vi behöver mer forskning för att förstå dess fulla betydelse. Det verkar dock som att fysisk aktivitet kan hjälpa till att hålla denna signalväg aktiv, vilket i sin tur främjar muskelhälsa.

Forskarna tror att de positiva resultaten delvis kan förklaras av att de äldre deltagarna var fysiskt aktiva två till tre gånger i veckan, vilket förbättrar muskelns förmåga att tillgodogöra sig proteiner från kosten.

Snabba muskelfibrer mest utsatta vid åldrande

Avhandlingen undersökte även hur olika typer av muskelfibrer påverkas av åldrandet. De snabba muskelfibrerna, som är viktiga för explosiv styrka och förmågan att reagera snabbt – exempelvis vid ett fall eller när man går i trappor – visade sig vara mest drabbade.

– Det är tydligt att åldrandet främst påverkar de snabba muskelfibrerna, som blir mindre, mer missformade och innehåller färre stamceller och kapillärer. Däremot var de långsamma muskelfibrerna i princip oförändrade, säger Oscar Horwath.

Att de snabba muskelfibrerna förtvinar med åldern kan vara en av förklaringarna till varför äldre personer har svårare att återfå balansen vid snabba rörelser eller tappar kraft i vardagliga aktiviteter.

Styrketräning – en effektiv motåtgärd

Trots att åldrandet påverkar muskelfibrernas struktur visade studien att äldre personers muskler svarade lika bra som yngre på styrketräning och aminosyraintag. Detta gäller även de snabba muskelfibrerna, som tidigare ansetts vara svårare att påverka hos äldre.

– Det är uppenbart att aktiviteter som utmanar de snabba muskelfibrerna, som tung styrketräning, är viktiga för äldre individer. Styrketräning kan motverka den förtviningsprocess som annars sker med åldern. 

Vad driver muskelförtviningen?

För att förstå varför snabba muskelfibrer förtvinar med åldern undersökte forskarna muskelfibrerna på molekylär nivå. Resultaten visade att förtviningen inte verkar bero på akuta förändringar i de signalvägar som styr proteinomsättningen.

– Exakt vad som driver förtviningen är fortfarande oklart, men en möjlig förklaring är att dessa fibrer inte aktiveras tillräckligt ofta i vardagen. Det stärker behovet av att inkludera styrketräning och explosiva rörelser i träningen för äldre, säger Oscar Horwath.

Slutsats: Aktiv livsstil är nyckeln

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att åldrande i sig inte behöver innebära en försämrad förmåga att bygga muskler. Med rätt träning och kost – i detta fall styrketräning kombinerat med aminosyraintag – kan äldre personer bibehålla både muskelmassa och fysisk funktion långt upp i åldrarna.

– Det viktigaste budskapet från vår forskning är att det aldrig är för sent att börja styrketräna. Äldre muskler har en fantastisk förmåga att svara på träning om de bara får rätt stimuli, avslutar Oscar Horwath.

Aging muscle and anabolic resistance: from whole muscle to the single fiber level, GIH.



Debatt

”Debatten om skolmaten missar helheten”

Ett stort antal företrädare för skolmåltidsområdet varnar i en opinionsartikel på Altinget.se för att den intensiva debatten om skolmaten reduceras till en fråga om kött eller inte kött. Dietisten bad Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande för Föreningen Frisk Mat och förste undertecknare, att utveckla resonemanget.

Nina Granberg 13 maj, 2026 2 minuters läsning
1n @x2

Foto: AdobeStock

I artikeln skriver undertecknarna, däribland forskare, måltidsutvecklare och representanter för kommunala måltidsverksamheter, att måltiderna i skolan behöver ses i ett bredare perspektiv där hälsa, hållbarhet, livsmedelsberedskap och matglädje vägs samman. De varnar också för att beskriva växtbaserad mat som ett hot mot barns hälsa eller matvanor.

Vad tycker du saknas i dagens diskussion om skolmåltider?

– Jag tycker att det ofta saknas ett helhetsperspektiv. Debatten reduceras lätt till enskilda råvaror eller symbolfrågor, när fokus borde ligga på skolmåltidens roll för barns hälsa och utveckling, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Hon beskriver måltiderna i skolan som viktiga för barns matvanor och relation till mat, men framhåller samtidigt att barn också påverkas av reklam, sociala medier, butiksmiljöer och den matkultur som omger dem.

– Då blir det märkligt att just skolmåltiden så ofta lyfts som ett problem i debatten.

Samtidigt framhåller hon skollunchen som en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag.

– Svenska skolmåltider utgår från forskning, näringsrekommendationer och nationella riktlinjer, inte från tillfälliga opinioner, smakpreferenser eller ideologiska infall.

Anna Lindelöw Mannheimer tror också att många har en förlegad bild av hur skolmåltider ser ut idag och uppmanar fler att besöka en skola under lunchen för att själva se hur måltiderna fungerar.

Vilken roll tycker du att nutrition och folkhälsa får i den här debatten idag?

– Jag upplever att nutrition och folkhälsa ibland hamnar i skymundan för mer polariserade och känslostyrda diskussioner. Det skapas ofta en motsättning mellan hälsa, hållbarhet och matglädje, trots att professionen i skolköken arbetar med att få dessa perspektiv att fungera tillsammans i vardagen.

ALM_pressbild
Pressbild

Hon menar att uppdraget är komplext och kräver både nutritionskompetens, matlagningskunskap och förståelse för barns beteenden och smakutveckling.

Behövs det stärkt kompetens inom kommunerna för att skolmåltider ska kunna utvecklas både hållbart och näringsmässigt?

– Jag tror framför allt att det behövs bättre förutsättningar för den kompetens som redan finns.

Anna Lindelöw Mannheimer menar att många offentliga kök har små resurser samtidigt som kraven är höga. För att utveckla måltider som både är näringsriktiga, hållbara och uppskattade behövs enligt henne tvärprofessionellt arbete där kostkompetens, pedagogik, gastronomi och hållbarhetskunskap samverkar.

– Det handlar också om att ge måltidsverksamheterna mandat och arbetsro att arbeta utvecklingsinriktat tillsammans med elever och pedagoger, säger hon.

Läs hela debattartikeln HÄR.



Forskning

Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det visar en ny svensk studie, publicerad i Nature Metabolism.

Nina Granberg 12 maj, 2026 Uppdaterades 13 maj, 2026 1 minuts läsning
IMG_1841

Foto: Malin Arnesson, Johan Wingborg



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.