Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Aminosyror och styrketräning stärker äldre muskler

Kan äldre muskler verkligen svara lika bra på styrketräning som yngre? En ny avhandling från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) ger ett tydligt svar: ja. Genom att kombinera tung styrketräning med intag av essentiella aminosyror kan äldre män bibehålla en imponerande förmåga att nybilda muskelproteiner – en process som är avgörande för att bevara muskelmassa och fysisk funktion.

10 februari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Stock.adobe.com

I studien deltog tio yngre och tio äldre friska, fysiskt aktiva män. Deltagarna genomförde ett intensivt styrketräningspass för benmuskulaturen och fick därefter en proteindryck innehållande essentiella aminosyror motsvarande cirka tre ägg eller fem deciliter mjölk.

– Eftersom tidigare forskning har visat att åldrande påverkar proteinsyntesen negativt, förväntade vi oss att de äldre skulle uppvisa en lägre proteinsyntes, säger doktoranden Oscar Horwath vid GIH, som står bakom avhandlingen.

Resultatet? Både de yngre och äldre deltagarnas muskler visade en markant ökning i proteinsyntesen – kroppens process för att bygga nya muskelproteiner – efter träning och aminosyraintag. Ålder visade sig inte påverka denna förmåga negativt.

– Det här visar att äldre personer som har en hälsosam vikt och en aktiv livsstil kan bevara sin förmåga att skapa nya muskelproteiner. Det är mycket goda nyheter för den som vill bevara sin muskelmassa och fysiska funktion med stigande ålder, säger Oscar Horwath.

Nyckeln kan finnas i mTOR-signalvägen

Forskarna fann också att de äldre deltagarna hade en högre kapacitet att aktivera mTOR-signalvägen – ett biologiskt system som styr proteinsyntesen i kroppen.

–  Våra fynd kring mTOR-signalvägen är mycket intressanta, men vi behöver mer forskning för att förstå dess fulla betydelse. Det verkar dock som att fysisk aktivitet kan hjälpa till att hålla denna signalväg aktiv, vilket i sin tur främjar muskelhälsa.

Forskarna tror att de positiva resultaten delvis kan förklaras av att de äldre deltagarna var fysiskt aktiva två till tre gånger i veckan, vilket förbättrar muskelns förmåga att tillgodogöra sig proteiner från kosten.

Snabba muskelfibrer mest utsatta vid åldrande

Avhandlingen undersökte även hur olika typer av muskelfibrer påverkas av åldrandet. De snabba muskelfibrerna, som är viktiga för explosiv styrka och förmågan att reagera snabbt – exempelvis vid ett fall eller när man går i trappor – visade sig vara mest drabbade.

– Det är tydligt att åldrandet främst påverkar de snabba muskelfibrerna, som blir mindre, mer missformade och innehåller färre stamceller och kapillärer. Däremot var de långsamma muskelfibrerna i princip oförändrade, säger Oscar Horwath.

Att de snabba muskelfibrerna förtvinar med åldern kan vara en av förklaringarna till varför äldre personer har svårare att återfå balansen vid snabba rörelser eller tappar kraft i vardagliga aktiviteter.

Styrketräning – en effektiv motåtgärd

Trots att åldrandet påverkar muskelfibrernas struktur visade studien att äldre personers muskler svarade lika bra som yngre på styrketräning och aminosyraintag. Detta gäller även de snabba muskelfibrerna, som tidigare ansetts vara svårare att påverka hos äldre.

– Det är uppenbart att aktiviteter som utmanar de snabba muskelfibrerna, som tung styrketräning, är viktiga för äldre individer. Styrketräning kan motverka den förtviningsprocess som annars sker med åldern. 

Vad driver muskelförtviningen?

För att förstå varför snabba muskelfibrer förtvinar med åldern undersökte forskarna muskelfibrerna på molekylär nivå. Resultaten visade att förtviningen inte verkar bero på akuta förändringar i de signalvägar som styr proteinomsättningen.

– Exakt vad som driver förtviningen är fortfarande oklart, men en möjlig förklaring är att dessa fibrer inte aktiveras tillräckligt ofta i vardagen. Det stärker behovet av att inkludera styrketräning och explosiva rörelser i träningen för äldre, säger Oscar Horwath.

Slutsats: Aktiv livsstil är nyckeln

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att åldrande i sig inte behöver innebära en försämrad förmåga att bygga muskler. Med rätt träning och kost – i detta fall styrketräning kombinerat med aminosyraintag – kan äldre personer bibehålla både muskelmassa och fysisk funktion långt upp i åldrarna.

– Det viktigaste budskapet från vår forskning är att det aldrig är för sent att börja styrketräna. Äldre muskler har en fantastisk förmåga att svara på träning om de bara får rätt stimuli, avslutar Oscar Horwath.

Aging muscle and anabolic resistance: from whole muscle to the single fiber level, GIH.



Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Dietisten
Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Flaskor med olika lösningar som används vid masspektrometriska analyser. Hannes Almeräng

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus 

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning 

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska 

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse


Dela artikeln

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning
Fullkorn
Adobe.stock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.