Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fysisk aktivitet

Aminosyror och styrketräning stärker äldre muskler

Kan äldre muskler verkligen svara lika bra på styrketräning som yngre? En ny avhandling från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) ger ett tydligt svar: ja. Genom att kombinera tung styrketräning med intag av essentiella aminosyror kan äldre män bibehålla en imponerande förmåga att nybilda muskelproteiner – en process som är avgörande för att bevara muskelmassa och fysisk funktion.

10 februari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Stock.adobe.com

I studien deltog tio yngre och tio äldre friska, fysiskt aktiva män. Deltagarna genomförde ett intensivt styrketräningspass för benmuskulaturen och fick därefter en proteindryck innehållande essentiella aminosyror motsvarande cirka tre ägg eller fem deciliter mjölk.

– Eftersom tidigare forskning har visat att åldrande påverkar proteinsyntesen negativt, förväntade vi oss att de äldre skulle uppvisa en lägre proteinsyntes, säger doktoranden Oscar Horwath vid GIH, som står bakom avhandlingen.

Resultatet? Både de yngre och äldre deltagarnas muskler visade en markant ökning i proteinsyntesen – kroppens process för att bygga nya muskelproteiner – efter träning och aminosyraintag. Ålder visade sig inte påverka denna förmåga negativt.

– Det här visar att äldre personer som har en hälsosam vikt och en aktiv livsstil kan bevara sin förmåga att skapa nya muskelproteiner. Det är mycket goda nyheter för den som vill bevara sin muskelmassa och fysiska funktion med stigande ålder, säger Oscar Horwath.

Nyckeln kan finnas i mTOR-signalvägen

Forskarna fann också att de äldre deltagarna hade en högre kapacitet att aktivera mTOR-signalvägen – ett biologiskt system som styr proteinsyntesen i kroppen.

–  Våra fynd kring mTOR-signalvägen är mycket intressanta, men vi behöver mer forskning för att förstå dess fulla betydelse. Det verkar dock som att fysisk aktivitet kan hjälpa till att hålla denna signalväg aktiv, vilket i sin tur främjar muskelhälsa.

Forskarna tror att de positiva resultaten delvis kan förklaras av att de äldre deltagarna var fysiskt aktiva två till tre gånger i veckan, vilket förbättrar muskelns förmåga att tillgodogöra sig proteiner från kosten.

Snabba muskelfibrer mest utsatta vid åldrande

Avhandlingen undersökte även hur olika typer av muskelfibrer påverkas av åldrandet. De snabba muskelfibrerna, som är viktiga för explosiv styrka och förmågan att reagera snabbt – exempelvis vid ett fall eller när man går i trappor – visade sig vara mest drabbade.

– Det är tydligt att åldrandet främst påverkar de snabba muskelfibrerna, som blir mindre, mer missformade och innehåller färre stamceller och kapillärer. Däremot var de långsamma muskelfibrerna i princip oförändrade, säger Oscar Horwath.

Att de snabba muskelfibrerna förtvinar med åldern kan vara en av förklaringarna till varför äldre personer har svårare att återfå balansen vid snabba rörelser eller tappar kraft i vardagliga aktiviteter.

Styrketräning – en effektiv motåtgärd

Trots att åldrandet påverkar muskelfibrernas struktur visade studien att äldre personers muskler svarade lika bra som yngre på styrketräning och aminosyraintag. Detta gäller även de snabba muskelfibrerna, som tidigare ansetts vara svårare att påverka hos äldre.

– Det är uppenbart att aktiviteter som utmanar de snabba muskelfibrerna, som tung styrketräning, är viktiga för äldre individer. Styrketräning kan motverka den förtviningsprocess som annars sker med åldern. 

Vad driver muskelförtviningen?

För att förstå varför snabba muskelfibrer förtvinar med åldern undersökte forskarna muskelfibrerna på molekylär nivå. Resultaten visade att förtviningen inte verkar bero på akuta förändringar i de signalvägar som styr proteinomsättningen.

– Exakt vad som driver förtviningen är fortfarande oklart, men en möjlig förklaring är att dessa fibrer inte aktiveras tillräckligt ofta i vardagen. Det stärker behovet av att inkludera styrketräning och explosiva rörelser i träningen för äldre, säger Oscar Horwath.

Slutsats: Aktiv livsstil är nyckeln

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att åldrande i sig inte behöver innebära en försämrad förmåga att bygga muskler. Med rätt träning och kost – i detta fall styrketräning kombinerat med aminosyraintag – kan äldre personer bibehålla både muskelmassa och fysisk funktion långt upp i åldrarna.

– Det viktigaste budskapet från vår forskning är att det aldrig är för sent att börja styrketräna. Äldre muskler har en fantastisk förmåga att svara på träning om de bara får rätt stimuli, avslutar Oscar Horwath.

Aging muscle and anabolic resistance: from whole muscle to the single fiber level, GIH.



Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

  1. Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
  2. Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
  3. Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
  4. Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
  5. Ge individanpassade biståndsbeslut.
  6. Öka samverkan mellan kommun och region.
  7. Erbjud anpassat måltidsstöd.
  8. Utbilda personal om matens betydelse.
  9. Främja hälsosamma levnadsvanor.
  10. Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.


Dela artikeln

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 24 juni, 2026 2 minuters läsning
IMG_1946
Pressbild

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.