Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fysisk aktivitet

Aminosyror och styrketräning stärker äldre muskler

Kan äldre muskler verkligen svara lika bra på styrketräning som yngre? En ny avhandling från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) ger ett tydligt svar: ja. Genom att kombinera tung styrketräning med intag av essentiella aminosyror kan äldre män bibehålla en imponerande förmåga att nybilda muskelproteiner – en process som är avgörande för att bevara muskelmassa och fysisk funktion.

10 februari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Stock.adobe.com

I studien deltog tio yngre och tio äldre friska, fysiskt aktiva män. Deltagarna genomförde ett intensivt styrketräningspass för benmuskulaturen och fick därefter en proteindryck innehållande essentiella aminosyror motsvarande cirka tre ägg eller fem deciliter mjölk.

– Eftersom tidigare forskning har visat att åldrande påverkar proteinsyntesen negativt, förväntade vi oss att de äldre skulle uppvisa en lägre proteinsyntes, säger doktoranden Oscar Horwath vid GIH, som står bakom avhandlingen.

Resultatet? Både de yngre och äldre deltagarnas muskler visade en markant ökning i proteinsyntesen – kroppens process för att bygga nya muskelproteiner – efter träning och aminosyraintag. Ålder visade sig inte påverka denna förmåga negativt.

– Det här visar att äldre personer som har en hälsosam vikt och en aktiv livsstil kan bevara sin förmåga att skapa nya muskelproteiner. Det är mycket goda nyheter för den som vill bevara sin muskelmassa och fysiska funktion med stigande ålder, säger Oscar Horwath.

Nyckeln kan finnas i mTOR-signalvägen

Forskarna fann också att de äldre deltagarna hade en högre kapacitet att aktivera mTOR-signalvägen – ett biologiskt system som styr proteinsyntesen i kroppen.

–  Våra fynd kring mTOR-signalvägen är mycket intressanta, men vi behöver mer forskning för att förstå dess fulla betydelse. Det verkar dock som att fysisk aktivitet kan hjälpa till att hålla denna signalväg aktiv, vilket i sin tur främjar muskelhälsa.

Forskarna tror att de positiva resultaten delvis kan förklaras av att de äldre deltagarna var fysiskt aktiva två till tre gånger i veckan, vilket förbättrar muskelns förmåga att tillgodogöra sig proteiner från kosten.

Snabba muskelfibrer mest utsatta vid åldrande

Avhandlingen undersökte även hur olika typer av muskelfibrer påverkas av åldrandet. De snabba muskelfibrerna, som är viktiga för explosiv styrka och förmågan att reagera snabbt – exempelvis vid ett fall eller när man går i trappor – visade sig vara mest drabbade.

– Det är tydligt att åldrandet främst påverkar de snabba muskelfibrerna, som blir mindre, mer missformade och innehåller färre stamceller och kapillärer. Däremot var de långsamma muskelfibrerna i princip oförändrade, säger Oscar Horwath.

Att de snabba muskelfibrerna förtvinar med åldern kan vara en av förklaringarna till varför äldre personer har svårare att återfå balansen vid snabba rörelser eller tappar kraft i vardagliga aktiviteter.

Styrketräning – en effektiv motåtgärd

Trots att åldrandet påverkar muskelfibrernas struktur visade studien att äldre personers muskler svarade lika bra som yngre på styrketräning och aminosyraintag. Detta gäller även de snabba muskelfibrerna, som tidigare ansetts vara svårare att påverka hos äldre.

– Det är uppenbart att aktiviteter som utmanar de snabba muskelfibrerna, som tung styrketräning, är viktiga för äldre individer. Styrketräning kan motverka den förtviningsprocess som annars sker med åldern. 

Vad driver muskelförtviningen?

För att förstå varför snabba muskelfibrer förtvinar med åldern undersökte forskarna muskelfibrerna på molekylär nivå. Resultaten visade att förtviningen inte verkar bero på akuta förändringar i de signalvägar som styr proteinomsättningen.

– Exakt vad som driver förtviningen är fortfarande oklart, men en möjlig förklaring är att dessa fibrer inte aktiveras tillräckligt ofta i vardagen. Det stärker behovet av att inkludera styrketräning och explosiva rörelser i träningen för äldre, säger Oscar Horwath.

Slutsats: Aktiv livsstil är nyckeln

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att åldrande i sig inte behöver innebära en försämrad förmåga att bygga muskler. Med rätt träning och kost – i detta fall styrketräning kombinerat med aminosyraintag – kan äldre personer bibehålla både muskelmassa och fysisk funktion långt upp i åldrarna.

– Det viktigaste budskapet från vår forskning är att det aldrig är för sent att börja styrketräna. Äldre muskler har en fantastisk förmåga att svara på träning om de bara får rätt stimuli, avslutar Oscar Horwath.

Aging muscle and anabolic resistance: from whole muscle to the single fiber level, GIH.



Obesitas

GLP-1-behandling kan dölja nutritionsproblem

Kraftig aptitminskning och lägre energiintag vid behandling med GLP-1-läkemedel kan öka risken för otillräckligt intag av protein och mikronäringsämnen. En ny översikt uppmärksammar risken för ”dold undernäring” och efterlyser större fokus på nutrition under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 7 september, 2026 3 minuters läsning
GLP-1
Adobe.stock

GLP-1-receptoragonister och kombinerade GIP/GLP-1-läkemedel har förändrat behandlingen av obesitas och kan ge en betydande och långvarig viktnedgång. Men den snabba utvecklingen har samtidigt väckt nya frågor om vad som händer med patienternas näringsintag när aptiten och mängden mat minskar kraftigt.

I en ny narrativ översikt, publicerad i tidskriften Nutrients, sammanfattar forskare kunskapsläget kring mikronäringsstatus, proteinintag och förändringar i fettfri massa vid behandling med GLP-1-baserade läkemedel.

Forskarna pekar på risken för vad de beskriver som ”hidden malnutrition” – nutritionsproblem som kan vara svåra att upptäcka när behandlingen samtidigt ger den eftersträvade viktnedgången.

Mindre mat ställer högre krav på kvaliteten 

GLP-1-läkemedlens effekt bygger bland annat på minskad aptit, ökad mättnad och ett lägre spontant energiintag. Gastrointestinala biverkningar som illamående och kräkningar kan hos vissa patienter minska intaget ytterligare.

Det innebär att patienten behöver få i sig tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler genom en betydligt mindre mängd mat än tidigare.

Samtidigt kan personer med obesitas ha otillräcklig mikronäringsstatus redan innan läkemedelsbehandlingen påbörjas. Ett minskat och ensidigt matintag under behandlingen kan därför enligt forskarna förstärka befintliga problem eller skapa nya.

Bland de näringsämnen som diskuteras finns bland annat järn, vitamin B12, folat och vitamin D. Kunskapsläget är dock fortfarande begränsat och det saknas långtidsstudier som visar hur vanligt det är att patienter utvecklar kliniskt betydelsefulla näringsbrister under GLP-1-behandling.

Muskelmassa behöver uppmärksammas 

Även förändringar i kroppssammansättningen är en viktig fråga. Den största delen av viktminskningen vid GLP-1-behandling utgörs av fettmassa, men studier visar att även fettfri massa minskar.

Förlust av fettfri massa är inte unik för läkemedelsbehandling utan förekommer även vid annan större viktnedgång. Forskarna framhåller ändå att muskelmassa och muskelfunktion behöver uppmärksammas, framför allt hos personer som redan före behandlingen har liten muskelreserv eller ökad risk för sarkopeni.

Äldre personer och patienter med andra sjukdomar eller lågt proteinintag kan vara särskilt sårbara.

Tillräckligt proteinintag och fysisk aktivitet, framför allt styrketräning, lyfts därför som viktiga delar av behandlingen för att bidra till att bevara muskelmassa och funktion under viktnedgången.

Efterlyser strukturerad nutritionsuppföljning

Forskarna menar att nutritionsperspektivet behöver integreras tydligare i behandlingen med GLP-1-läkemedel. Uppföljningen bör inte enbart handla om kroppsvikt och läkemedlets biverkningar utan även om vad och hur mycket patienten faktiskt äter.

Det kan bland annat innebära bedömning av kostens kvalitet och proteinintag samt, för patienter med ökad risk, uppföljning av mikronäringsstatus och kroppssammansättning.

Samtidigt betonar forskarna att kunskapsluckorna fortfarande är stora. Det behövs fler prospektiva långtidsstudier för att avgöra hur vanligt det är med nutritionsbrister och kliniskt betydelsefull muskelförlust och vilka patienter som löper störst risk.

Den ökande användningen av GLP-1-baserade läkemedel gör enligt forskarna att nutritionsbedömning behöver bli en tydligare del av obesitasbehandlingen – så att en framgångsrik viktnedgång inte sker på bekostnad av patientens nutritionsstatus.

Källa: Sorić T. et al. Hidden Malnutrition in the GLP-1 Era: Micronutrient Status, Protein Adequacy, and Lean Mass as Emerging Nutritional Considerations—A Narrative Review. Nutrients, 2026; 18(17):2757.

Missa inte nästa nummer av Dietisten!

I nästa nummer av Dietisten fördjupar vi oss i nya trender inom obesitasbehandling – från GLP-1 och nutrition till nya behandlingsstrategier och dietistens roll när obesitasvården förändras.

Vill du läsa mer? Som prenumerant får du tillgång till Dietistens digitala innehåll och tidningen.


Dela artikeln

Forskning

Nytt verktyg visar matens målkonflikter

Klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikaanvändning – vad händer när vi förändrar det vi äter? Ett nytt verktyg från Sveriges lantbruksuniversitet ska ge en bredare bild av matens hållbarhet och synliggöra när en förbättring på ett område leder till en försämring på ett annat.

Dietisten
Redaktionen 4 september, 2026 2 minuters läsning
SAFAD
SAFAD ger en bredare bild av matens hållbarhet, Stock.adobe

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat det digitala verktyget SAFAD, Sustainability Assessment of Foods And Diets. Det kan användas för att bedöma hållbarheten hos enskilda livsmedel, måltider och hela kostmönster.

Till skillnad från många jämförelser som framför allt fokuserar på klimatavtryck väger SAFAD samman tio olika indikatorer. Åtta handlar om miljöpåverkan, medan två mäter djurvälfärd respektive antibiotikaanvändning inom djurhållningen.

Verktyget bygger på miljödata för omkring 150 råvaror från länder som exporterar livsmedel till nio EU-länder, däribland Sverige. Utifrån dessa data går det att beräkna miljöpåverkan för omkring 1 800 livsmedel och maträtter.

Ett byte är inte alltid bättre 

Ett syfte är att tydliggöra de målkonflikter som kan uppstå när kosten förändras. SLU-forskarna visar exempelvis att om hälften av nötköttet i den svenska genomsnittskosten ersätts med kyckling minskar klimatavtrycket med 12 procent. Samtidigt ökar den beräknade förlusten av djurvälfärd med 30 procent.

Att halvera konsumenternas matsvinn ger däremot minskad påverkan med omkring 5–6 procent för nästan samtliga indikatorer, utan några uppenbara negativa konsekvenser.

Ett annat scenario handlar om ökad svensk livsmedelsproduktion. Om Sverige producerade mer av det som redan odlas här skulle klimatpåverkan enligt beräkningarna minska med 5 procent och påverkan på biologisk mångfald med 27 procent. Samtidigt skulle markanvändningen öka med omkring 9 procent.

Används av Livsmedelverket 

SAFAD används redan i praktiken. Livsmedelsverket har bland annat använt verktyget för att bedöma hållbarheten i tonåringars och förskolebarns kost.

Forskarna betonar samtidigt att verktyget inte ska ses som ett facit. Det finns osäkerheter i både data och metoder, och alla konsekvenser av större förändringar i befolkningens matvanor går inte att fånga.

Tanken är i stället att ge en mer nyanserad bild av vad hållbar kost innebär – och göra det möjligt att väga olika miljö- och hållbarhetsaspekter mot varandra.

Utforska SAFAD här.

SAFAD har utvecklats inom det EU-finansierade projektet Plan’eat och forskningsprogrammet Mistra Food Futures.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.