Fysisk aktivitet

Ny strategi ska främja ett aktivt Stockholm

Region Stockholm har tagit fram en strategi för fysisk aktivitet och idrott för Stockholmsregionen. Strategin ska bidra till bättre folkhälsa, starkare samhällsgemenskap och att stärka Stockholmsregionens attraktivitet.

29 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det är en välkommen utveckling i en tid då många, särskilt barn och unga, inte rör på sig tillräckligt. Strategin tar ett holistiskt grepp om utmaningarna och möjligheterna inom fysisk aktivitet och idrott.

Eva Bergquist, kulturdirektör i Region Stockholm, betonar vikten av samarbete över sektorsgränserna för att förbättra infrastrukturen inom området. Genom samarbete kan man skapa en mer tillgänglig och inkluderande miljö för alla, oavsett ålder och förmåga.

De fyra huvudinriktningsområdena i strategin inkluderar planering av miljöer för fysisk aktivitet som en del av samhällsplaneringen, ökade möjligheter till och deltagande i fysisk aktivitet, stöd för elitidrott samt en miljövänlig inställning till sport och aktivitet.

Stockholmsregionen, med sina 2,4 miljoner invånare, är redan en hubb för idrott och fysisk aktivitet med ett rikt föreningsliv. Det ökande behovet av idrottsanläggningar och trygga miljöer för rörelse, inklusive säkra skolvägar och cykelvägar, är kritiskt för att hålla jämna steg med regionens tillväxt.

Strategin belyser även betydelsen av stora evenemang som Stockholm Maraton, som bidrar både till den lokala ekonomin och regionens attraktionskraft. Statistik från Riksidrottsförbundet visar dock att det finns en betydande ojämlikhet när det gäller vilka som deltar i idrottslivet, kopplat till socioekonomiska, könsrelaterade och fysiska hinder.

Genomförandet av strategin kommer att kräva engagemang och aktivt samarbete på både regional och lokal nivå. Det är en ambitiös plan som kan fungera som en katalysator för att förbättra hälsa och välbefinnande över hela regionen, och ett steg i rätt riktning för att göra Stockholm till en mer inkluderande, hälsosam och attraktiv plats för alla dess invånare.

Läs mer om bakgrunden till arbetet och om strategin på regionstockholm.se/fysisk-aktivitet

Länk till filmen om varför Region Stockholm tar fram strategin (1 min)

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.