Fysisk aktivitet

Ny strategi ska främja ett aktivt Stockholm

Region Stockholm har tagit fram en strategi för fysisk aktivitet och idrott för Stockholmsregionen. Strategin ska bidra till bättre folkhälsa, starkare samhällsgemenskap och att stärka Stockholmsregionens attraktivitet.

29 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det är en välkommen utveckling i en tid då många, särskilt barn och unga, inte rör på sig tillräckligt. Strategin tar ett holistiskt grepp om utmaningarna och möjligheterna inom fysisk aktivitet och idrott.

Eva Bergquist, kulturdirektör i Region Stockholm, betonar vikten av samarbete över sektorsgränserna för att förbättra infrastrukturen inom området. Genom samarbete kan man skapa en mer tillgänglig och inkluderande miljö för alla, oavsett ålder och förmåga.

De fyra huvudinriktningsområdena i strategin inkluderar planering av miljöer för fysisk aktivitet som en del av samhällsplaneringen, ökade möjligheter till och deltagande i fysisk aktivitet, stöd för elitidrott samt en miljövänlig inställning till sport och aktivitet.

Stockholmsregionen, med sina 2,4 miljoner invånare, är redan en hubb för idrott och fysisk aktivitet med ett rikt föreningsliv. Det ökande behovet av idrottsanläggningar och trygga miljöer för rörelse, inklusive säkra skolvägar och cykelvägar, är kritiskt för att hålla jämna steg med regionens tillväxt.

Strategin belyser även betydelsen av stora evenemang som Stockholm Maraton, som bidrar både till den lokala ekonomin och regionens attraktionskraft. Statistik från Riksidrottsförbundet visar dock att det finns en betydande ojämlikhet när det gäller vilka som deltar i idrottslivet, kopplat till socioekonomiska, könsrelaterade och fysiska hinder.

Genomförandet av strategin kommer att kräva engagemang och aktivt samarbete på både regional och lokal nivå. Det är en ambitiös plan som kan fungera som en katalysator för att förbättra hälsa och välbefinnande över hela regionen, och ett steg i rätt riktning för att göra Stockholm till en mer inkluderande, hälsosam och attraktiv plats för alla dess invånare.

Läs mer om bakgrunden till arbetet och om strategin på regionstockholm.se/fysisk-aktivitet

Länk till filmen om varför Region Stockholm tar fram strategin (1 min)

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...