Fysisk aktivitet

Ny strategi ska främja ett aktivt Stockholm

Region Stockholm har tagit fram en strategi för fysisk aktivitet och idrott för Stockholmsregionen. Strategin ska bidra till bättre folkhälsa, starkare samhällsgemenskap och att stärka Stockholmsregionens attraktivitet.

29 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det är en välkommen utveckling i en tid då många, särskilt barn och unga, inte rör på sig tillräckligt. Strategin tar ett holistiskt grepp om utmaningarna och möjligheterna inom fysisk aktivitet och idrott.

Eva Bergquist, kulturdirektör i Region Stockholm, betonar vikten av samarbete över sektorsgränserna för att förbättra infrastrukturen inom området. Genom samarbete kan man skapa en mer tillgänglig och inkluderande miljö för alla, oavsett ålder och förmåga.

De fyra huvudinriktningsområdena i strategin inkluderar planering av miljöer för fysisk aktivitet som en del av samhällsplaneringen, ökade möjligheter till och deltagande i fysisk aktivitet, stöd för elitidrott samt en miljövänlig inställning till sport och aktivitet.

Stockholmsregionen, med sina 2,4 miljoner invånare, är redan en hubb för idrott och fysisk aktivitet med ett rikt föreningsliv. Det ökande behovet av idrottsanläggningar och trygga miljöer för rörelse, inklusive säkra skolvägar och cykelvägar, är kritiskt för att hålla jämna steg med regionens tillväxt.

Strategin belyser även betydelsen av stora evenemang som Stockholm Maraton, som bidrar både till den lokala ekonomin och regionens attraktionskraft. Statistik från Riksidrottsförbundet visar dock att det finns en betydande ojämlikhet när det gäller vilka som deltar i idrottslivet, kopplat till socioekonomiska, könsrelaterade och fysiska hinder.

Genomförandet av strategin kommer att kräva engagemang och aktivt samarbete på både regional och lokal nivå. Det är en ambitiös plan som kan fungera som en katalysator för att förbättra hälsa och välbefinnande över hela regionen, och ett steg i rätt riktning för att göra Stockholm till en mer inkluderande, hälsosam och attraktiv plats för alla dess invånare.

Läs mer om bakgrunden till arbetet och om strategin på regionstockholm.se/fysisk-aktivitet

Länk till filmen om varför Region Stockholm tar fram strategin (1 min)

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...