Fysisk aktivitet

Ny strategi ska främja ett aktivt Stockholm

Region Stockholm har tagit fram en strategi för fysisk aktivitet och idrott för Stockholmsregionen. Strategin ska bidra till bättre folkhälsa, starkare samhällsgemenskap och att stärka Stockholmsregionens attraktivitet.

29 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det är en välkommen utveckling i en tid då många, särskilt barn och unga, inte rör på sig tillräckligt. Strategin tar ett holistiskt grepp om utmaningarna och möjligheterna inom fysisk aktivitet och idrott.

Eva Bergquist, kulturdirektör i Region Stockholm, betonar vikten av samarbete över sektorsgränserna för att förbättra infrastrukturen inom området. Genom samarbete kan man skapa en mer tillgänglig och inkluderande miljö för alla, oavsett ålder och förmåga.

De fyra huvudinriktningsområdena i strategin inkluderar planering av miljöer för fysisk aktivitet som en del av samhällsplaneringen, ökade möjligheter till och deltagande i fysisk aktivitet, stöd för elitidrott samt en miljövänlig inställning till sport och aktivitet.

Stockholmsregionen, med sina 2,4 miljoner invånare, är redan en hubb för idrott och fysisk aktivitet med ett rikt föreningsliv. Det ökande behovet av idrottsanläggningar och trygga miljöer för rörelse, inklusive säkra skolvägar och cykelvägar, är kritiskt för att hålla jämna steg med regionens tillväxt.

Strategin belyser även betydelsen av stora evenemang som Stockholm Maraton, som bidrar både till den lokala ekonomin och regionens attraktionskraft. Statistik från Riksidrottsförbundet visar dock att det finns en betydande ojämlikhet när det gäller vilka som deltar i idrottslivet, kopplat till socioekonomiska, könsrelaterade och fysiska hinder.

Genomförandet av strategin kommer att kräva engagemang och aktivt samarbete på både regional och lokal nivå. Det är en ambitiös plan som kan fungera som en katalysator för att förbättra hälsa och välbefinnande över hela regionen, och ett steg i rätt riktning för att göra Stockholm till en mer inkluderande, hälsosam och attraktiv plats för alla dess invånare.

Läs mer om bakgrunden till arbetet och om strategin på regionstockholm.se/fysisk-aktivitet

Länk till filmen om varför Region Stockholm tar fram strategin (1 min)

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.