Fysisk aktivitet

Fler ska få fysisk aktivitet på recept

Trots att fysisk aktivitet minskar risken för flera allvarliga sjukdomar når bara hälften av stockholmarna upp till rekommendationerna. För att främja rörelseglädje och förebygga ohälsa utökas nu satsningen på Fysisk aktivitet på recept. Fokus ligger särskilt på barn, unga och personer med psykisk ohälsa.

Redaktionen 24 mars, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Trots den omfattande dokumentation som visar på positiva effekter av regelbunden fysisk aktivitet – från minskad risk för fallskador, psykisk ohälsa och cancer till hjärt-kärlsjukdom och förtida död – når endast omkring hälften av invånarna i Stockholmsregionen upp till de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. För att vända denna utveckling utökas nu satsningen på Fysisk aktivitet på recept (FaR).

– Fysisk aktivitet på recept är en metod som visat sig framgångsrik i att få människor att röra på sig mer. Det är otroligt värdefullt då omkring en procent av alla sjukdomsfall i Stockholms län i dag orsakas av för lite fysisk aktivitet. Framför allt ser vi att andelen barn och unga som rör på sig tillräckligt minskar, säger Karin Fälldin (C), ordförande i Folkhälsoberedningen.

Enligt Region Stockholms Folkhälsorapport 2023 uppnår knappt hälften av länets förskolebarn den rekommenderade dagliga nivån av fysisk aktivitet. Bland flickor är siffran ännu lägre – endast 36 procent är tillräckligt aktiva. Rapporten visar också på tydliga geografiska skillnader.

– Det är en oroväckande låg siffra. Vi ser dessutom stora geografiska skillnader där boende i exempelvis Rinkeby-Kista rör sig i hälften så stor utsträckning som boende i exempelvis Norrmalm, konstaterar Karin Fälldin.

Sedan 2023 har vårdcentraler, rehabiliteringsmottagningar, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin i Region Stockholm kunnat erbjuda FaR som ett led i förebyggande hälsoarbete. Under 2024 prioriterades särskilt tre grupper: barn och unga, personer med funktionsnedsättning samt personer med psykisk ohälsa – en inriktning som kvarstår även under 2025.

– Det här är en enkel men värdefull insats som för den enskilda individen innebär möjligheten att kunna leva ett längre och friskare liv. För sjukvården och samhället innebär det stora resurs- och kostnadsbesparingar, säger Karin Fälldin.

Av de 89 vårdenheter som deltog i satsningen under 2023 rapporterade 75 procent en ökning i sin förskrivning av FaR. Under 2025 kommer ytterligare stöd att ges till dessa verksamheter, samtidigt som insatsen sprids till nya mottagningar runtom i länet.

– Om sjukvården ska klara av att ta hand om vår åldrande befolkning som lever allt längre behöver vi göra allt vi kan för att förebygga livsstilssjukdomar som orsakar stort lidande för patienterna och är en belastning på sjukvården, egentligen helt i onödan, säger Karin Fälldin.

Satsningen finansieras genom ett statsbidrag på cirka 13,8 miljoner kronor som tilldelas Region Stockholm.

Vad är fysisk aktivitet på recept?

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.