Fysisk aktivitet

Fler ska få fysisk aktivitet på recept

Trots att fysisk aktivitet minskar risken för flera allvarliga sjukdomar når bara hälften av stockholmarna upp till rekommendationerna. För att främja rörelseglädje och förebygga ohälsa utökas nu satsningen på Fysisk aktivitet på recept. Fokus ligger särskilt på barn, unga och personer med psykisk ohälsa.

Redaktionen 24 mars, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Trots den omfattande dokumentation som visar på positiva effekter av regelbunden fysisk aktivitet – från minskad risk för fallskador, psykisk ohälsa och cancer till hjärt-kärlsjukdom och förtida död – når endast omkring hälften av invånarna i Stockholmsregionen upp till de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. För att vända denna utveckling utökas nu satsningen på Fysisk aktivitet på recept (FaR).

– Fysisk aktivitet på recept är en metod som visat sig framgångsrik i att få människor att röra på sig mer. Det är otroligt värdefullt då omkring en procent av alla sjukdomsfall i Stockholms län i dag orsakas av för lite fysisk aktivitet. Framför allt ser vi att andelen barn och unga som rör på sig tillräckligt minskar, säger Karin Fälldin (C), ordförande i Folkhälsoberedningen.

Enligt Region Stockholms Folkhälsorapport 2023 uppnår knappt hälften av länets förskolebarn den rekommenderade dagliga nivån av fysisk aktivitet. Bland flickor är siffran ännu lägre – endast 36 procent är tillräckligt aktiva. Rapporten visar också på tydliga geografiska skillnader.

– Det är en oroväckande låg siffra. Vi ser dessutom stora geografiska skillnader där boende i exempelvis Rinkeby-Kista rör sig i hälften så stor utsträckning som boende i exempelvis Norrmalm, konstaterar Karin Fälldin.

Sedan 2023 har vårdcentraler, rehabiliteringsmottagningar, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin i Region Stockholm kunnat erbjuda FaR som ett led i förebyggande hälsoarbete. Under 2024 prioriterades särskilt tre grupper: barn och unga, personer med funktionsnedsättning samt personer med psykisk ohälsa – en inriktning som kvarstår även under 2025.

– Det här är en enkel men värdefull insats som för den enskilda individen innebär möjligheten att kunna leva ett längre och friskare liv. För sjukvården och samhället innebär det stora resurs- och kostnadsbesparingar, säger Karin Fälldin.

Av de 89 vårdenheter som deltog i satsningen under 2023 rapporterade 75 procent en ökning i sin förskrivning av FaR. Under 2025 kommer ytterligare stöd att ges till dessa verksamheter, samtidigt som insatsen sprids till nya mottagningar runtom i länet.

– Om sjukvården ska klara av att ta hand om vår åldrande befolkning som lever allt längre behöver vi göra allt vi kan för att förebygga livsstilssjukdomar som orsakar stort lidande för patienterna och är en belastning på sjukvården, egentligen helt i onödan, säger Karin Fälldin.

Satsningen finansieras genom ett statsbidrag på cirka 13,8 miljoner kronor som tilldelas Region Stockholm.

Vad är fysisk aktivitet på recept?

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...