Fysisk aktivitet

Fler ska få fysisk aktivitet på recept

Trots att fysisk aktivitet minskar risken för flera allvarliga sjukdomar når bara hälften av stockholmarna upp till rekommendationerna. För att främja rörelseglädje och förebygga ohälsa utökas nu satsningen på Fysisk aktivitet på recept. Fokus ligger särskilt på barn, unga och personer med psykisk ohälsa.

Redaktionen 24 mars, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Trots den omfattande dokumentation som visar på positiva effekter av regelbunden fysisk aktivitet – från minskad risk för fallskador, psykisk ohälsa och cancer till hjärt-kärlsjukdom och förtida död – når endast omkring hälften av invånarna i Stockholmsregionen upp till de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. För att vända denna utveckling utökas nu satsningen på Fysisk aktivitet på recept (FaR).

– Fysisk aktivitet på recept är en metod som visat sig framgångsrik i att få människor att röra på sig mer. Det är otroligt värdefullt då omkring en procent av alla sjukdomsfall i Stockholms län i dag orsakas av för lite fysisk aktivitet. Framför allt ser vi att andelen barn och unga som rör på sig tillräckligt minskar, säger Karin Fälldin (C), ordförande i Folkhälsoberedningen.

Enligt Region Stockholms Folkhälsorapport 2023 uppnår knappt hälften av länets förskolebarn den rekommenderade dagliga nivån av fysisk aktivitet. Bland flickor är siffran ännu lägre – endast 36 procent är tillräckligt aktiva. Rapporten visar också på tydliga geografiska skillnader.

– Det är en oroväckande låg siffra. Vi ser dessutom stora geografiska skillnader där boende i exempelvis Rinkeby-Kista rör sig i hälften så stor utsträckning som boende i exempelvis Norrmalm, konstaterar Karin Fälldin.

Sedan 2023 har vårdcentraler, rehabiliteringsmottagningar, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin i Region Stockholm kunnat erbjuda FaR som ett led i förebyggande hälsoarbete. Under 2024 prioriterades särskilt tre grupper: barn och unga, personer med funktionsnedsättning samt personer med psykisk ohälsa – en inriktning som kvarstår även under 2025.

– Det här är en enkel men värdefull insats som för den enskilda individen innebär möjligheten att kunna leva ett längre och friskare liv. För sjukvården och samhället innebär det stora resurs- och kostnadsbesparingar, säger Karin Fälldin.

Av de 89 vårdenheter som deltog i satsningen under 2023 rapporterade 75 procent en ökning i sin förskrivning av FaR. Under 2025 kommer ytterligare stöd att ges till dessa verksamheter, samtidigt som insatsen sprids till nya mottagningar runtom i länet.

– Om sjukvården ska klara av att ta hand om vår åldrande befolkning som lever allt längre behöver vi göra allt vi kan för att förebygga livsstilssjukdomar som orsakar stort lidande för patienterna och är en belastning på sjukvården, egentligen helt i onödan, säger Karin Fälldin.

Satsningen finansieras genom ett statsbidrag på cirka 13,8 miljoner kronor som tilldelas Region Stockholm.

Vad är fysisk aktivitet på recept?

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.