Peter Bergsten, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, presenterade projektet ”Turning the tide of obesity into health”, ett forskningsbaserat samarbete i Storfors kommun där barn i åldern 0–6 år och deras familjer följs och stöttas i ett tidigt skede. Syftet är att identifiera riskfaktorer för obesitas så tidigt som möjligt och arbeta preventivt med hela familjen.

– Vi ser barn med BMI över 30 redan vid tre års ålder. Ofta finns riskfaktorer redan vid ett års ålder, men insatser sätts in först när sjukdomen är ett faktum.

Han betonade att barnobesitas inte är ett individuellt problem utan en samhällsutmaning, där både gener, miljö och levnadsvanor samverkar. För att bryta utvecklingen krävs breda, långsiktiga och koordinerade insatser – där förskolan och skolan spelar en viktig men inte ensamt avgörande roll.

– Rörelse är ofta enklare att prata om, men maten är central  och samtidigt mer kontroversiell, påpekade han.

Projektet i Storfors utgår från att det krävs ett tidigt, inkluderande och icke-stigmatiserande arbetssätt. Barnen följs både som individer och i grupp, och fokus ligger på att skapa hållbara levnadsvanor snarare än att tala om vikt i sig.

Peter Bergstens forskargrupp arbetar tvärvetenskapligt och samarbetar bland annat med vårdpersonal, forskare inom folkhälsa och kommunala aktörer. På sikt är målet att ta fram en modell som kan användas nationellt.

Mjölk gör skillnad i skolmåltiden

Dietisten Paula Frösell presenterade näringsanalyser av 20 skolmåltider för barn 7–10 år, utförda i Dietist Net. Analysen visar att lunch med 2 dl lättmjölk som måltidsdryck täcker 15–16 av 17 näringsämnen. Samma lunch med vatten når bara upp till 8–10.

– Skollunchen blir komplett först när den serveras med mjölk, sa hon.

Paula Frösell lyfte särskilt kalcium, vitamin D, zink och järn som näringsämnen som annars riskerar att hamna för lågt. Även mellanmål analyserades där visade sig mjölkens näringsbidrag vara avgörande.

Dessutom påpekade hon att matsvinnet ytterligare försvagar det faktiska näringsintaget. I genomsnitt slängs 56 gram mat per tallrik.

Nya riktlinjer för skolmåltider 

Emelie Elin från Livsmedelsverket berättade om myndighetens pågående arbete med att uppdatera riktlinjerna för måltider i skola och förskola. Den nya versionen, som bygger på det vetenskapliga underlaget till NNR2023, väntas hösten 2025.

De svenska skolmåltiderna fyller 80 år nästa år och har spelat en central roll i att utjämna hälsoskillnader mellan barn i olika socioekonomiska grupper. Lunchen är ofta dagens mest näringsrika måltid, men samtidigt visar data stora brister i hur elevernas kost faktiskt ser ut. Endast en tiondel når rekommenderat intag av frukt och grönt, och lika få håller sig inom gränsvärdena för rött kött och chark.

Upp till en femtedel av barnens energiintag kommer från läsk, godis och snacks och på högstadiet hoppar omkring en tredjedel över lunchen helt. Det påverkar både näringsstatus och förutsättningarna att prestera i skolan.

– Det räcker inte att maten är bra, barnen måste vilja och kunna äta den också, konstaterade hon.

Frukost och mellanmål spelar en viktig roll för barnens totala energi- och näringsintag, men omfattas inte av skollagens krav. Samtidigt visar en växande andel hushåll tecken på ekonomisk utsatthet, vilket gör dessa måltider än viktigare. Ändå erbjuder bara 27 procent av kommunerna skolfrukost.

Emelie Elin lyfte att skolmåltiderna behöver stärkas, inte bara i kvalitet och näringsinnehåll, utan också organisatoriskt och pedagogiskt. För att de ska göra verklig skillnad krävs samarbete mellan måltidspersonal, lärare, elevhälsa och skolledning i nära dialog med barn och elever själva.

Klimatsmart kost riskerar järnstatus hos unga

Elinor Hallström, forskare vid RISE, presenterade en analys av svenska ungdomars kost i relation till klimatpåverkan och järnintag.

Pojkar står för högst klimatpåverkan på grund av större köttkonsumtion, medan flickor har lägre påverkan men högre risk för järnbrist. Totalt är 21 procent av ungdomarna överviktiga och 4 procent har obesitas.

– Var tredje tonårstjej riskerar järnbrist och risken är särskilt hög hos dem som minskar eller utesluter kött, sa Ellinor Hallström.

Hon lyfte vikten av att hitta lösningar som minskar köttkonsumtionen utan att kompromissa med järnstatus, särskilt för flickor i puberteten och ungdomar med utländsk bakgrund.

Studien visade att flickor med högst köttintag hade 56 procent lägre risk för järnbrist jämfört med dem med lägst intag.

Forskardagen går att se i efterhand HÄR.