Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Mixad mat i gastrostomi

Användandet av mixad mat i gastrostomi ökar och utvecklingen drivs främst av föräldrar till barn med långvarig enteral nutrition som önskar ge barnen vanlig mat. Denna artikel syftar till att sammanställa aktuell evidens och delge användbar information kring mixad mat i gastrostomi.

Jenny Wannstedt 12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 7 minuters läsning

Foto: alex_cardo/ stock.adobe.com

Inom vården finns en osäkerhet kring mixad mat i gastrostomi och flera av de riktlinjer som finns avråder från användandet av detta.  Å andra sidan finns klinisk erfarenhet av att mixad mat i gastrostomi fungerar väl och bidrar positivt till hälsa och välbefinnande hos patienterna. 

Att ge mixad mat i gastrostomi upplevs av föräldrar ge ett mer normalt ätande, med ökad variation, smak och lukt samt ökad social och känslomässig inkludering när familjens mat kan erbjudas. Sondnäring kan kännas som onaturlig föda och vanlig mat i gastrostomin minskar symtom som reflux, kräkningar och förstoppning. Barn som får mixad mat i stället för sondnäring upplevs som friskare, mer välmående och med ökad livskvalitet samtidigt som maten varieras och anpassas utifrån barnets behov (1,2,3). 

Föräldrar beskriver att de varken söker eller får stöd från vård­en i att ge mixad mat i gastrostomi till sina barn, utan istället främst vänder sig till föräldragrupper eller nätforum för information och råd.  Detta innebär risk för otillräcklig eller felaktig information om näringsinnehåll och handhavande vilket kan få negativa konsekvenser för barnets hälsa och nutritionsstatus (3,4). 

Riktlinjer som BDA, ESPGHAN och ASPEN (*1)  har avrått från användande av mixad mat i gastrostomi på grund av risk för kontamination, sämre eller osäk­ert näringsinnehåll samt oro för ocklusion i gastrostomin. Dock saknas studier som undersökt dessa faktorer och de rekommendationer och riktlinjer som finns är mer baserade på spekulationer än fakta (5,6). 

Undersökning av dietisters erfar­enhet av mixad mat i gastrostomi visar att det generellt inte rekommenderas, men kan föreslås som en tillsats till kommersiell sondnäring. Farhågorna är otillräckligt näringsinnehåll, risk för ocklusion i gastrostomin samt oro för bakteriell kontamination, men klinisk erfarenhet visar att många dietister ser ett övervägande positivt utfall med mixad mat i gastrostomi. Få dietister har någon formell utbildning i att utforma en matregim med mixad mat i gastrostomi utan är till stor del självlärda inom området (7,8,9). 

En slutsats är att familjer kommer att fortsätta ge mixad mat i gastrostomi till sina barn, oavsett vårdgivarens kunskapsläge och stöd, och att dietister bör öka sin kunskap kring detta för att kunna ge adekvat kostbehandling. 

Få dietister har någon formell utbildning i att utforma en matregim med mixad mat i gastrostomi utan är till stor del självlärda inom området.

Hälsa, nutrition och tillväxt

Flera studier har visat att mag-tarmsymtom som reflux, kräkningar och magsmärtor min­skar hos barn som får mixad mat i stället för sondnäring. Även akut­besök och inneliggande vård på grund av luftvägsinfektioner minskar. Orsakerna till detta tros ligga i att fastare konsistens ger mindre reflux och lägre risk för aspiration samt att variation i livsmedelsval har en positiv inverkan på tarmflora och tarmmotilitet. Barn med gastrostomi som har möjlighet att äta via munnen har visat sig öka sitt orala intag när de får mixad mat i gastrostomin (10,11,12,13).

Näringsinnehåll

Endast få eller inga studier har jämfört näringsinnehåll i mixad mat med sondnäring, men sondnäring innehåller standardiserade mängder från källor som proteinkoncentrat, maltodextrin och majssirap medan mixad mat baseras på en variation av råvaror med olika kvalitet och näring. Det finns risk att maten som ges inte möter kraven på variation och näringsinnehåll, men detta gäller all kosthållning, inte bara vid en matregim med mixad mat i gastrostomi. 

Tarmflora

En jämförelse mellan mixad mat med innehåll av grönsaker och fullkornsprodukter och en mjölkbaserad sondnäring visar att mixad mat ökar rikligheten och mångfalden i tarmfloran som liknar den hos personer som inte sondmat­as. En standardiserad fiberblandning från sondnäring har också en större negativ inverkan på mineralupptag och ger mer mag-tarmsymtom än varierat fiberinnehåll från mixad vanlig mat (14). 

Hygien

Risk för infektioner på grund av bristande hygien i hanteringen av mixad mat i gastrostomi tycks vara en större farhåga än den kliniska erfarenheten visar. Studier som kontrollerat bakterieinnehåll i mixad mat visade inga patogena bakterier i en mängd som innebar hälsofara i någon av blandningarna vid någon tidpunkt (15,16). 

Samråd med dietist

Kostens sammansättning avseende livsmedelsval, mat- och vätskemängder samt behov av berikning ska alltid utarbetas i samråd med dietist för att säkerställa näringsinnehållet. Matregimen kan med fördel utgå från familjen egen mathållning och anpassning av kosten kan ske så länge adekvat näringsinnehåll kan säkerställas. Fördelning av antal måltider och portionsstorlekar bestäms utifrån barnets behov och familjens rutiner. Det är möjligt att variera sondnäring med mixad mat på många olika sätt och även en mindre andel mixad mat kan ge önskad effekt på hälsan.

Mixad mat i gastrostomi kan ges tidigast från den ålder då man introducerar fast föda och för barn under ett år bör den alltid kombineras med tillskotts- eller sondnäring. För barn som ännu inte börjat få fast föda kan mixad mat i gastrostomin introduceras som smakportioner för att säkerställa att barnet tolererar maten. För barn som tidigare ätit mat kan övergången från sondnäring till mixad mat gå fortare eftersom magtarmkanalen tolererar mat och eventuella allergier eller intoleranser är kända. Här kan en till två matskedar mixad mat per mål eller per hundra ml sondnäring tillsättas som en start. Mängd och antal livsmedel ökas sedan på utifrån barnets tolerans och successivt kan sondnäring ersättas med mixad mat. 

Praktiska aspekter

I Sverige är sondnäring för barn subventionerad och mixad egen mat kommer att vara dyrare. Även tillredning av maten kan bli en dryg kostnad och man får räkna med ökat slitage när en kraftig mixer används till flera måltider dagligen. För att ge mixad mat i gastrostomi behövs en grövre matningsslang med rak koppling och maten ges med spruta. 

Den mixade maten måste vara helt slät och får inte innehålla några bitar som kan fastna i gastrostomin. Maten måste mixas länge och tillräckligt med vätska måste tillföras för att konsistensen ska bli som en helt slät och lös gröt. Den behöver bara spädas så pass att den går igenom matningsslangen, allt för mycket spädning riskerar att tunna ut näringsinnehållet. Livsmedel med trådar, skal och kärnor kan inte mixas tillräckligt släta och kan antingen silas bort eller uteslutas ur kosten. Om maten silas är det viktigt att inte alltför mycket filtreras bort så att näring går förlorad. 

Sjukvårdspersonal bör vara öppna för att ge stöd och vägledning till familjer som önskar använda mixad mat i gastrostomi så att det kan ske på ett lämpligt och säkert sätt. Noggrann kontroll av nutritionsordination och nutritionsstatus samt god livsmedelshygien bör beaktas för alla barn som erhåller långvarig enteral nutrition oavsett om de får sondnäring eller mixad mat.

(*1) British Dietetic Association, European Society of Pediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition, American Society of Parenteral and Enteral Nutrition


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.