Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tema

Mixad mat i gastrostomi

Användandet av mixad mat i gastrostomi ökar och utvecklingen drivs främst av föräldrar till barn med långvarig enteral nutrition som önskar ge barnen vanlig mat. Denna artikel syftar till att sammanställa aktuell evidens och delge användbar information kring mixad mat i gastrostomi.

Jenny Wannstedt 12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 7 minuters läsning
alex_cardo/ stock.adobe.com

Inom vården finns en osäkerhet kring mixad mat i gastrostomi och flera av de riktlinjer som finns avråder från användandet av detta.  Å andra sidan finns klinisk erfarenhet av att mixad mat i gastrostomi fungerar väl och bidrar positivt till hälsa och välbefinnande hos patienterna. 

Att ge mixad mat i gastrostomi upplevs av föräldrar ge ett mer normalt ätande, med ökad variation, smak och lukt samt ökad social och känslomässig inkludering när familjens mat kan erbjudas. Sondnäring kan kännas som onaturlig föda och vanlig mat i gastrostomin minskar symtom som reflux, kräkningar och förstoppning. Barn som får mixad mat i stället för sondnäring upplevs som friskare, mer välmående och med ökad livskvalitet samtidigt som maten varieras och anpassas utifrån barnets behov (1,2,3). 

Föräldrar beskriver att de varken söker eller får stöd från vård­en i att ge mixad mat i gastrostomi till sina barn, utan istället främst vänder sig till föräldragrupper eller nätforum för information och råd.  Detta innebär risk för otillräcklig eller felaktig information om näringsinnehåll och handhavande vilket kan få negativa konsekvenser för barnets hälsa och nutritionsstatus (3,4). 

Riktlinjer som BDA, ESPGHAN och ASPEN (*1)  har avrått från användande av mixad mat i gastrostomi på grund av risk för kontamination, sämre eller osäk­ert näringsinnehåll samt oro för ocklusion i gastrostomin. Dock saknas studier som undersökt dessa faktorer och de rekommendationer och riktlinjer som finns är mer baserade på spekulationer än fakta (5,6). 

Undersökning av dietisters erfar­enhet av mixad mat i gastrostomi visar att det generellt inte rekommenderas, men kan föreslås som en tillsats till kommersiell sondnäring. Farhågorna är otillräckligt näringsinnehåll, risk för ocklusion i gastrostomin samt oro för bakteriell kontamination, men klinisk erfarenhet visar att många dietister ser ett övervägande positivt utfall med mixad mat i gastrostomi. Få dietister har någon formell utbildning i att utforma en matregim med mixad mat i gastrostomi utan är till stor del självlärda inom området (7,8,9). 

En slutsats är att familjer kommer att fortsätta ge mixad mat i gastrostomi till sina barn, oavsett vårdgivarens kunskapsläge och stöd, och att dietister bör öka sin kunskap kring detta för att kunna ge adekvat kostbehandling. 

Få dietister har någon formell utbildning i att utforma en matregim med mixad mat i gastrostomi utan är till stor del självlärda inom området.

Hälsa, nutrition och tillväxt

Flera studier har visat att mag-tarmsymtom som reflux, kräkningar och magsmärtor min­skar hos barn som får mixad mat i stället för sondnäring. Även akut­besök och inneliggande vård på grund av luftvägsinfektioner minskar. Orsakerna till detta tros ligga i att fastare konsistens ger mindre reflux och lägre risk för aspiration samt att variation i livsmedelsval har en positiv inverkan på tarmflora och tarmmotilitet. Barn med gastrostomi som har möjlighet att äta via munnen har visat sig öka sitt orala intag när de får mixad mat i gastrostomin (10,11,12,13).

Näringsinnehåll

Endast få eller inga studier har jämfört näringsinnehåll i mixad mat med sondnäring, men sondnäring innehåller standardiserade mängder från källor som proteinkoncentrat, maltodextrin och majssirap medan mixad mat baseras på en variation av råvaror med olika kvalitet och näring. Det finns risk att maten som ges inte möter kraven på variation och näringsinnehåll, men detta gäller all kosthållning, inte bara vid en matregim med mixad mat i gastrostomi. 

Tarmflora

En jämförelse mellan mixad mat med innehåll av grönsaker och fullkornsprodukter och en mjölkbaserad sondnäring visar att mixad mat ökar rikligheten och mångfalden i tarmfloran som liknar den hos personer som inte sondmat­as. En standardiserad fiberblandning från sondnäring har också en större negativ inverkan på mineralupptag och ger mer mag-tarmsymtom än varierat fiberinnehåll från mixad vanlig mat (14). 

Hygien

Risk för infektioner på grund av bristande hygien i hanteringen av mixad mat i gastrostomi tycks vara en större farhåga än den kliniska erfarenheten visar. Studier som kontrollerat bakterieinnehåll i mixad mat visade inga patogena bakterier i en mängd som innebar hälsofara i någon av blandningarna vid någon tidpunkt (15,16). 

Samråd med dietist

Kostens sammansättning avseende livsmedelsval, mat- och vätskemängder samt behov av berikning ska alltid utarbetas i samråd med dietist för att säkerställa näringsinnehållet. Matregimen kan med fördel utgå från familjen egen mathållning och anpassning av kosten kan ske så länge adekvat näringsinnehåll kan säkerställas. Fördelning av antal måltider och portionsstorlekar bestäms utifrån barnets behov och familjens rutiner. Det är möjligt att variera sondnäring med mixad mat på många olika sätt och även en mindre andel mixad mat kan ge önskad effekt på hälsan.

Mixad mat i gastrostomi kan ges tidigast från den ålder då man introducerar fast föda och för barn under ett år bör den alltid kombineras med tillskotts- eller sondnäring. För barn som ännu inte börjat få fast föda kan mixad mat i gastrostomin introduceras som smakportioner för att säkerställa att barnet tolererar maten. För barn som tidigare ätit mat kan övergången från sondnäring till mixad mat gå fortare eftersom magtarmkanalen tolererar mat och eventuella allergier eller intoleranser är kända. Här kan en till två matskedar mixad mat per mål eller per hundra ml sondnäring tillsättas som en start. Mängd och antal livsmedel ökas sedan på utifrån barnets tolerans och successivt kan sondnäring ersättas med mixad mat. 

Praktiska aspekter

I Sverige är sondnäring för barn subventionerad och mixad egen mat kommer att vara dyrare. Även tillredning av maten kan bli en dryg kostnad och man får räkna med ökat slitage när en kraftig mixer används till flera måltider dagligen. För att ge mixad mat i gastrostomi behövs en grövre matningsslang med rak koppling och maten ges med spruta. 

Den mixade maten måste vara helt slät och får inte innehålla några bitar som kan fastna i gastrostomin. Maten måste mixas länge och tillräckligt med vätska måste tillföras för att konsistensen ska bli som en helt slät och lös gröt. Den behöver bara spädas så pass att den går igenom matningsslangen, allt för mycket spädning riskerar att tunna ut näringsinnehållet. Livsmedel med trådar, skal och kärnor kan inte mixas tillräckligt släta och kan antingen silas bort eller uteslutas ur kosten. Om maten silas är det viktigt att inte alltför mycket filtreras bort så att näring går förlorad. 

Sjukvårdspersonal bör vara öppna för att ge stöd och vägledning till familjer som önskar använda mixad mat i gastrostomi så att det kan ske på ett lämpligt och säkert sätt. Noggrann kontroll av nutritionsordination och nutritionsstatus samt god livsmedelshygien bör beaktas för alla barn som erhåller långvarig enteral nutrition oavsett om de får sondnäring eller mixad mat.

(*1) British Dietetic Association, European Society of Pediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition, American Society of Parenteral and Enteral Nutrition


Dela artikeln

Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 9 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1
Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras. 

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt. 

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

  • Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
  • Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
  • Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
  • Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

  • 2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
  • 2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
  • 2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
  • 2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
  • 2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
  • 2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
  • 2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.