Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Viktigt med långsiktig uppföljning av bentäthet efter överviktsoperation

Forskning inom Region Örebro län visar att livskvalitén på lång sikt ökar för de som opererats för sin övervikt. Studierna visar också hur viktigt det … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Forskaren Mustafa Raoof. Foto: Elin Abelson

Forskning inom Region Örebro län visar att livskvalitén på lång sikt ökar för de som opererats för sin övervikt. Studierna visar också hur viktigt det är att vården följer upp de patienterna under lång tid. ”Vi såg att bentätheten minskar efter en överviktsoperation. Att äta extra D-vitamin och kalk är ett sätt att bromsa minskningen av bentäthet”, säger forskaren Mustafa Raoof.

Han visar i sin avhandling att det finns flera anledningar att följa upp den här patientgruppen under lång tid. I en av sina studier följde han kvinnliga patienter under tio års tid. Det är den första studien i världen som under så lång tid undersöker bentäthet hos patienter som genomgått överviktskirurgi.

– Vi såg att det var en stor minskning av bentäthet i ryggraden och lårbenshalsen under de tio åren. Alla patienter behöver äta D-vitamin och kalk men det är speciellt viktigt för kvinnor efter deras menopaus då östrogenhormonerna sjunker, säger Mustafa Raoof, överläkare på kirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och vid Lindesbergs lasarett samt tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Livskvalitén ökar efter operation

Övervikt är en komplex sjukdom. Mustafa visar i sin forskning vilka grupper som man behöver vara extra observant på när det handlar om förbättringar av livskvalitén.

– Vissa som opereras har en nedstämdhet innan operation. Det gäller att komma ihåg att vi behandlar övervikt men inte nedstämdhet. Därför är det viktigt med uppföljning av patienterna. Innan operationen ska patienterna informeras om fördelar och nackdelar med operationen så att patienterna har rimliga förväntningar på operationen, säger Mustafa.

Efter en operation går patienten ner mycket i vikt de två första åren. Sedan går de upp lite efter fem år och sen jämnar kurvan ut sig. Det finns en tendens till stigning de sista åren under en tioårsperiod efter operation.

– Det gäller att hålla sig till instruktionerna med rätt diet och fysisk aktivitet. Men det är fler faktorer som spelar in när det gäller patientens upplevelse av livskvalitet. Resultaten visar positivare resultat hos yngre patienter samt olika undergrupper. Det var män, patienter med tillfredsställande viktminskning, de som var fria från andra sjukdomar och de patienter som har ett jobb, avslutar han.

Fakta

  • Årligen opereras cirka 220 patienter för övervikt inom Region Örebro län. Det utförs operationer vid både Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset Örebro.
  • De första två åren efter operation följer patienterna ett uppföljningsprogram. Sen tar öppenvården hand om uppföljningarna.
  • Efter operation rekommenderas patientgruppen att äta D-vitamin och kalk samt järn, B12 på recept och multivitamin. Kvinnor i fertil ålder bör även äta folsyra.\nEfter menopaus sjunker östrogenhormonerna och det blir större risk för benskörhet. Den risken är ännu större efter överviktsoperation.
  • Foto: Forskaren Mustafa Raoof.\nFotograf: Elin Abelson

    Källa: Universitetssjukhuset Örebro



    Digital tidning

    Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

    I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

    Dietisten
    Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
    Aktuellt Nummer

    Dela artikeln

    Nutrition

    Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

    När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

    Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
    Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
    IMG_1028

    Foto: IMG_1028

    De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

    Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

    Synen på kött skiljer sig åt

    Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

    Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

    Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

    Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

    Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

    Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

    Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

    Politiska intressen påverkar

    Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

    Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

    Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

    Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

    • Vad är NNR2023?
      De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
    • Fokus:
      Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
    • Hälsa & hållbarhet:
      Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
    • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
      Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
    • Utmaningar:
      Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.