Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Nutrition

Vad styr våra val i mataffären?

Carolin Zorell ska forska om vad som får oss att välja –eller välja bort –hållbar, ekologisk och hälsosam mat. Hon är en av åtta postdoktorerna inom Mat … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

\r\n

Carolin Zorell ska forska om vad som får oss att välja –eller välja bort –hållbar, ekologisk och hälsosam mat. Hon är en av åtta postdoktorerna inom Mat och hälsa som nu är på plats i Örebro. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

I somras utlyste Örebro universitet tio anställningar som postdoktorer inom den strategiska satsningen Mat och hälsa. Carolin Zorell var en av över 300 sökande och hon har precis flyttat från Mannheim i Tyskland till Örebro. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Projektet är perfekt för mig. Jag får en chans att utveckla det jag startade i min avhandling, säger Carolin Zorell

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hennes doktorsavhandling handlar om politiska konsumenter. Begreppet politisk konsument innebär att man låter politiska eller etiska värderingar styra vilka varor man köper – eller bojkottar. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Avhandlingen visar att det skiljer sig mellan länder. Många svenskar väljer att köpa produkter som är märkta med Fair trade eller MSC till exempel.

\r\n\r\n\r\n\r\n

– I Sverige är många politiska konsumenter. En förklaring till detta kan vara att staten är stark och det finns en stark känsla av delat ansvar, berättar Carolin Zorell. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Sverige i topp 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hennes forskningen visar att politiska konsumenter gör skillnad.

\r\n\r\n\r\n\r\n

– De som väljer att köpa dessa produkter istället för omärkta tvingar företagen till förändring. I början kan det vara ett fåtal produkter som är märkta, men allt eftersom anpassar sig allt fler företag för att kunna möta kraven och få sin produkt godkänd. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Sverige ligger i topp på listan över politisk konsumtion bland de europeiska länderna. I Tyskland är också engagemanget högt och där spelar företagens välgörenhetsarbete eller miljöengagemang en stor roll. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Det är inget som syns på produkterna, men det förmedlas till kunder genom till exempel reklam. I en av mina tidigare studier medverkade frivilligorganisationer som vittnade om att företag ville samarbeta med dem eftersom företagen var mycket väl medvetna om vikten av till exempel miljöarbete, säger Carolin Zorell.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hur påverkar familj och vänner

\r\n\r\n\r\n\r\n

–Mot slutet av mitt avhandlingsarbete blev jag allt mer intresserad av hur de psykologiska och sociala sammanhangen påverkar attityder och beteenden. Och det är detta som jag ska gå vidare med nu.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hon planerar att kombinera enkätstudier med experiment som kan visa hur människor handlar i olika situationer. Hon vill ta reda på hur vår konsumtion påverkas av människor runt oss, familj och vänner, men även av förebilder som influencers till exempel. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Om vi vet vilka som inspirerar andra kan de hjälpa oss att förändra köpbeteenden. Jag ska även undersöka vilken roll politiken kan spela och hur den kan underlätta förändring. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hon har bara varit ett par veckor i Örebro men trivs och är glad över att vara på plats. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Magnus Boström, som är en av mina handledare här, var en inspiration redan när jag jobbade med min avhandling. Annars kände jag inte till så mycket om Örebro innan jag sökte mig hit.

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Det är en mycket trevlig och flexibel arbetsplats. Och det är inte bara projektet som passar mig perfekt, utan även satsningen Mat och hälsa, som är tvärvetenskaplig. Jag hoppas både kunna lära mig av forskare inom andra fält och hitta spännande samarbeten. Det kan berika både mig som person och min forskning.  Källa: Örebro universitet

\r\n


Dela artikeln

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.