Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Vad styr våra val i mataffären?

Carolin Zorell ska forska om vad som får oss att välja –eller välja bort –hållbar, ekologisk och hälsosam mat. Hon är en av åtta postdoktorerna inom Mat … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

\r\n

Carolin Zorell ska forska om vad som får oss att välja –eller välja bort –hållbar, ekologisk och hälsosam mat. Hon är en av åtta postdoktorerna inom Mat och hälsa som nu är på plats i Örebro. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

I somras utlyste Örebro universitet tio anställningar som postdoktorer inom den strategiska satsningen Mat och hälsa. Carolin Zorell var en av över 300 sökande och hon har precis flyttat från Mannheim i Tyskland till Örebro. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Projektet är perfekt för mig. Jag får en chans att utveckla det jag startade i min avhandling, säger Carolin Zorell

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hennes doktorsavhandling handlar om politiska konsumenter. Begreppet politisk konsument innebär att man låter politiska eller etiska värderingar styra vilka varor man köper – eller bojkottar. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Avhandlingen visar att det skiljer sig mellan länder. Många svenskar väljer att köpa produkter som är märkta med Fair trade eller MSC till exempel.

\r\n\r\n\r\n\r\n

– I Sverige är många politiska konsumenter. En förklaring till detta kan vara att staten är stark och det finns en stark känsla av delat ansvar, berättar Carolin Zorell. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Sverige i topp 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hennes forskningen visar att politiska konsumenter gör skillnad.

\r\n\r\n\r\n\r\n

– De som väljer att köpa dessa produkter istället för omärkta tvingar företagen till förändring. I början kan det vara ett fåtal produkter som är märkta, men allt eftersom anpassar sig allt fler företag för att kunna möta kraven och få sin produkt godkänd. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Sverige ligger i topp på listan över politisk konsumtion bland de europeiska länderna. I Tyskland är också engagemanget högt och där spelar företagens välgörenhetsarbete eller miljöengagemang en stor roll. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Det är inget som syns på produkterna, men det förmedlas till kunder genom till exempel reklam. I en av mina tidigare studier medverkade frivilligorganisationer som vittnade om att företag ville samarbeta med dem eftersom företagen var mycket väl medvetna om vikten av till exempel miljöarbete, säger Carolin Zorell.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hur påverkar familj och vänner

\r\n\r\n\r\n\r\n

–Mot slutet av mitt avhandlingsarbete blev jag allt mer intresserad av hur de psykologiska och sociala sammanhangen påverkar attityder och beteenden. Och det är detta som jag ska gå vidare med nu.

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hon planerar att kombinera enkätstudier med experiment som kan visa hur människor handlar i olika situationer. Hon vill ta reda på hur vår konsumtion påverkas av människor runt oss, familj och vänner, men även av förebilder som influencers till exempel. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Om vi vet vilka som inspirerar andra kan de hjälpa oss att förändra köpbeteenden. Jag ska även undersöka vilken roll politiken kan spela och hur den kan underlätta förändring. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

Hon har bara varit ett par veckor i Örebro men trivs och är glad över att vara på plats. 

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Magnus Boström, som är en av mina handledare här, var en inspiration redan när jag jobbade med min avhandling. Annars kände jag inte till så mycket om Örebro innan jag sökte mig hit.

\r\n\r\n\r\n\r\n

– Det är en mycket trevlig och flexibel arbetsplats. Och det är inte bara projektet som passar mig perfekt, utan även satsningen Mat och hälsa, som är tvärvetenskaplig. Jag hoppas både kunna lära mig av forskare inom andra fält och hitta spännande samarbeten. Det kan berika både mig som person och min forskning.  Källa: Örebro universitet

\r\n


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.