Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Unga med utomeuropeisk bakgrund dricker mindre

Ungdomar med svensk bakgrund dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, visar en ny studie från Malmö universitet. Svenska ungdomars alkoholintag har kontinuerligt minskat sedan … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ungdomar med svensk bakgrund dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, visar en ny studie från Malmö universitet.

Svenska ungdomars alkoholintag har kontinuerligt minskat sedan millennieskiftet. Då hade 80 procent av ungdomarna i årskurs 9 druckit alkohol. Nu är andelen nere på omkring 40 procent enligt nationella undersökningar. (Nedgången beror inte på att alkoholen bytts ut mot något annat berusningsmedel.) I Skåne är siffran något högre och ligger på cirka 55 procent.

– Minskningen kan till stor del förklaras med att ungdomar har nya vanor och nya sätt att umgås. Det är inte lika mycket ostrukturerat ”häng” på stan. Ungdomarna är oftare hemma med sina datorer och mobiltelefoner, eller går på träning eller andra organiserade fritidsaktiviteter. En annan bidragande faktor bakom minskningen kan vara ökad invandring från länder som inte har någon utbredd alkoholkultur, berättar Björn Johnson, professor i socialt arbete på Malmö universitet.

Ungdomar i åtta skånska kommuner

Han har tillsammans med Robert Svensson, professor vid Institutionen för kriminologi på Malmö universitet, analyserat material från ungdomar i åtta skånska kommuner. De har jämfört niondeklassare med tre olika typer av bakgrund:

  • svensk bakgrund
  • utomeuropeisk bakgrund, första generationen invandrare
  • utomeuropeisk bakgrund, andra generationen invandrare (födda i Sverige).
  • Resultatet visar att bland ungdomar med svensk bakgrund är 40 procent alkoholkonsumenter (har druckit alkohol vid två tillfällen eller fler). De dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, både när det gäller andra generationens invandrare där 33 procent är alkoholkonsumenter och första generationens invandrare där motsvarande siffra endast är 12 procent.

    Tiden i Sverige påverkar

    Studien visar också att bland de första generationens utomeuropeiska invandrare som hade befunnit sig mer än fem år i Sverige var nästan 27 procent alkoholkonsumenter, det vill säga nästan lika hög andel som bland andra generationens utomeuropeiska invandrare.

    – Drickandet bland ungdomarna med utomeuropeisk bakgrund är högre ju längre tid de befunnit sig i Sverige. Vi tolkar detta som en sorts integration, alltså att ungdomarna anpassar sig till den svenska alkoholkulturen. De har hunnit skaffa fler vänner med andra värderingar och vanor, säger Björn Johnson.

    Föräldrarnas inställning till ungdomars drickande fortsätter dock att ligga på samma nivå och är mycket restriktiv både bland första och andra generationens invandrare. Anpassningen sker alltså bara hos ungdomarna, och allra mest hos pojkarna. I studien undersöks inte vad skillnaden mellan könen beror på, men föräldrarnas inställning verkar inte skilja sig åt.

    Minderåriga får oftast tillgång till alkohol via så kallad bakluckeförsäljning, från äldre kamrater eller tar hemifrån. Hembränt, som var vanligt fram till 1990-talet, har nästan försvunnit.

    Vetenskaplig artikel:

    Alcohol drinking among adolescents with native-Swedish and non-European immigrant background: the importance of parental attitudes and peer attitudes for acculturation

    Källa: Malmö universitet



    Kan viktmedicin skydda minnet?

    Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

    Dietisten
    Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (2)
    Adobe.stock

    Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

    I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

    Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

    Lägre demensrisk i observationsstudier 

    Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

    Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

    Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

    En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

    Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

    Äldre och sköra behöver särskilt följas 

    Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

    Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

    Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


    Dela artikeln

    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.