Folkhälsa

Unga med utomeuropeisk bakgrund dricker mindre

Ungdomar med svensk bakgrund dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, visar en ny studie från Malmö universitet. Svenska ungdomars alkoholintag har kontinuerligt minskat sedan … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ungdomar med svensk bakgrund dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, visar en ny studie från Malmö universitet.

Svenska ungdomars alkoholintag har kontinuerligt minskat sedan millennieskiftet. Då hade 80 procent av ungdomarna i årskurs 9 druckit alkohol. Nu är andelen nere på omkring 40 procent enligt nationella undersökningar. (Nedgången beror inte på att alkoholen bytts ut mot något annat berusningsmedel.) I Skåne är siffran något högre och ligger på cirka 55 procent.

– Minskningen kan till stor del förklaras med att ungdomar har nya vanor och nya sätt att umgås. Det är inte lika mycket ostrukturerat ”häng” på stan. Ungdomarna är oftare hemma med sina datorer och mobiltelefoner, eller går på träning eller andra organiserade fritidsaktiviteter. En annan bidragande faktor bakom minskningen kan vara ökad invandring från länder som inte har någon utbredd alkoholkultur, berättar Björn Johnson, professor i socialt arbete på Malmö universitet.

Ungdomar i åtta skånska kommuner

Han har tillsammans med Robert Svensson, professor vid Institutionen för kriminologi på Malmö universitet, analyserat material från ungdomar i åtta skånska kommuner. De har jämfört niondeklassare med tre olika typer av bakgrund:

svensk bakgrund

utomeuropeisk bakgrund, första generationen invandrare

utomeuropeisk bakgrund, andra generationen invandrare (födda i Sverige).

Resultatet visar att bland ungdomar med svensk bakgrund är 40 procent alkoholkonsumenter (har druckit alkohol vid två tillfällen eller fler). De dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, både när det gäller andra generationens invandrare där 33 procent är alkoholkonsumenter och första generationens invandrare där motsvarande siffra endast är 12 procent.

Tiden i Sverige påverkar

Studien visar också att bland de första generationens utomeuropeiska invandrare som hade befunnit sig mer än fem år i Sverige var nästan 27 procent alkoholkonsumenter, det vill säga nästan lika hög andel som bland andra generationens utomeuropeiska invandrare.

– Drickandet bland ungdomarna med utomeuropeisk bakgrund är högre ju längre tid de befunnit sig i Sverige. Vi tolkar detta som en sorts integration, alltså att ungdomarna anpassar sig till den svenska alkoholkulturen. De har hunnit skaffa fler vänner med andra värderingar och vanor, säger Björn Johnson.

Föräldrarnas inställning till ungdomars drickande fortsätter dock att ligga på samma nivå och är mycket restriktiv både bland första och andra generationens invandrare. Anpassningen sker alltså bara hos ungdomarna, och allra mest hos pojkarna. I studien undersöks inte vad skillnaden mellan könen beror på, men föräldrarnas inställning verkar inte skilja sig åt.

Minderåriga får oftast tillgång till alkohol via så kallad bakluckeförsäljning, från äldre kamrater eller tar hemifrån. Hembränt, som var vanligt fram till 1990-talet, har nästan försvunnit.

Vetenskaplig artikel:

Alcohol drinking among adolescents with native-Swedish and non-European immigrant background: the importance of parental attitudes and peer attitudes for acculturation

Källa: Malmö universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...