Folkhälsa

Unga med utomeuropeisk bakgrund dricker mindre

Ungdomar med svensk bakgrund dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, visar en ny studie från Malmö universitet. Svenska ungdomars alkoholintag har kontinuerligt minskat sedan … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ungdomar med svensk bakgrund dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, visar en ny studie från Malmö universitet.

Svenska ungdomars alkoholintag har kontinuerligt minskat sedan millennieskiftet. Då hade 80 procent av ungdomarna i årskurs 9 druckit alkohol. Nu är andelen nere på omkring 40 procent enligt nationella undersökningar. (Nedgången beror inte på att alkoholen bytts ut mot något annat berusningsmedel.) I Skåne är siffran något högre och ligger på cirka 55 procent.

– Minskningen kan till stor del förklaras med att ungdomar har nya vanor och nya sätt att umgås. Det är inte lika mycket ostrukturerat ”häng” på stan. Ungdomarna är oftare hemma med sina datorer och mobiltelefoner, eller går på träning eller andra organiserade fritidsaktiviteter. En annan bidragande faktor bakom minskningen kan vara ökad invandring från länder som inte har någon utbredd alkoholkultur, berättar Björn Johnson, professor i socialt arbete på Malmö universitet.

Ungdomar i åtta skånska kommuner

Han har tillsammans med Robert Svensson, professor vid Institutionen för kriminologi på Malmö universitet, analyserat material från ungdomar i åtta skånska kommuner. De har jämfört niondeklassare med tre olika typer av bakgrund:

svensk bakgrund

utomeuropeisk bakgrund, första generationen invandrare

utomeuropeisk bakgrund, andra generationen invandrare (födda i Sverige).

Resultatet visar att bland ungdomar med svensk bakgrund är 40 procent alkoholkonsumenter (har druckit alkohol vid två tillfällen eller fler). De dricker mer än ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, både när det gäller andra generationens invandrare där 33 procent är alkoholkonsumenter och första generationens invandrare där motsvarande siffra endast är 12 procent.

Tiden i Sverige påverkar

Studien visar också att bland de första generationens utomeuropeiska invandrare som hade befunnit sig mer än fem år i Sverige var nästan 27 procent alkoholkonsumenter, det vill säga nästan lika hög andel som bland andra generationens utomeuropeiska invandrare.

– Drickandet bland ungdomarna med utomeuropeisk bakgrund är högre ju längre tid de befunnit sig i Sverige. Vi tolkar detta som en sorts integration, alltså att ungdomarna anpassar sig till den svenska alkoholkulturen. De har hunnit skaffa fler vänner med andra värderingar och vanor, säger Björn Johnson.

Föräldrarnas inställning till ungdomars drickande fortsätter dock att ligga på samma nivå och är mycket restriktiv både bland första och andra generationens invandrare. Anpassningen sker alltså bara hos ungdomarna, och allra mest hos pojkarna. I studien undersöks inte vad skillnaden mellan könen beror på, men föräldrarnas inställning verkar inte skilja sig åt.

Minderåriga får oftast tillgång till alkohol via så kallad bakluckeförsäljning, från äldre kamrater eller tar hemifrån. Hembränt, som var vanligt fram till 1990-talet, har nästan försvunnit.

Vetenskaplig artikel:

Alcohol drinking among adolescents with native-Swedish and non-European immigrant background: the importance of parental attitudes and peer attitudes for acculturation

Källa: Malmö universitet

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.