Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Temanummer Obesitas

Dietisten #2.21 De uppdaterade kanadensiska riktlinjerna vid obesitasbehandling (vuxna) har fått stor uppmärksamhet internationellt. Även i Sverige. Socialstyrelsen som också håller på att ta fram … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Dietisten #2.21

De uppdaterade kanadensiska riktlinjerna vid obesitasbehandling (vuxna) har fått stor uppmärksamhet internationellt. Även i Sverige. Socialstyrelsen som också håller på att ta fram rekommendationer har visat stort intresse. Dietisten ägnar denna utgåva (samt nästa) mycket utrymme åt detta ämne eftersom riktlinjerna innebär en på många sätt radikal förskjutning av hur vården bör förhålla sig till diagnosen.

I denna utgåva behandlar vi detta principiella paradigmskifte medan den första höstutgåvan kommer att titta närmare på vad riktlinjerna konkret kan innebära för dietisten.

Ytterligare:

  • Adaptiv respons vid viktminskning – kompensatorisk mekanism eller normalisering mot en lägre vikt
  • Kostbehandling efter bariatrisk kirurgi – nytt kunskapsunderlag och patientmaterial
  • Årets Dietist, Teamet bakom Matkassen
  • Mat – trender och framtid i pandemins kölvatten
  • och mycket, mycket mer…

    God läsning\nönskar redaktionen

    Dietistens obesitasutgåva finns tillgängligt digitalt för dig som prenumererar!

    Intresserad att läsa Dietisten?

    Vi fortsätter vårt förmånliga erbjudande av en kostnadsfri prenumeration av Dietisten för dig som arbetar inom professionen. Läs mer under prenumerera.

    Har du inte hunnit ta del av erbjudandet om en gratisprenumeration och önskar kunna läsa alla nummer? Ingen fara, du har tillgång till alla tidigare nummer digitalt i din prenumeration via appen. Välkommen!

    Jag vill prenumerera



    Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

    Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

    Dietisten
    Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (1)
    Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

    Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

    Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

    Konsistensen - en utmaning

    För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

    I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

    Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

    Smaken avgör om maten väljs igen 

    Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

    En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

    Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

    Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

    Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


    Dela artikeln

    Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

    Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

    Dietisten
    Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande
    Adobe.stock

    Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

    Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

    Symtomen minskade i alla grupper 

    Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

    Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

    Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

    Dietiststöd vid mer begränsad kost

    Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

    Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

    I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

    Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.