Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Digitala tvillingar visar vägen hälsomässigt

Teknologiska framsteg fortsätter att förändra hur vi förstår och hanterar vår hälsa. I framkanten av denna utveckling står konceptet med digitala tvillingar – digitala kopior av våra kroppar som kan simulera och analysera hälsodata i realtid.

20 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Man i profil som tittar på sin digitala tvilling
Stock.adobe.com

Den här innovationen är inte bara science fiction, utan en del av en snabbt växande forskningsvärld som lovar att revolutionera medicinen och ge nya möjligheter för personlig hälsovård.

Digitala tvillingar är redan idag ett hett forskningsområde inom flera sektorer, från industri till medicin. Men vad innebär det när teknologin tillämpas på mänskliga kroppar? Enligt en ny artikel på forskning.se är målet att skapa ett verktyg som möjliggör tidiga insatser för att förebygga sjukdomar och skräddarsydd behandling för varje enskild individ.

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är i grunden en digital modell av en fysisk enhet, en process eller – i detta fall – en människa. Modellen byggs upp med hjälp av data från individens hälsa, såsom genetisk information, blodprov och livsstilsfaktorer.

Den digitala tvillingen ska finnas i form av en app – i datorn och/eller i telefonen. En liten bärbar kopia av sig själv att ta med hem. En kopia som sedan kontinuerligt kan förses med nya data allt eftersom livet går vidare. Meningen är att enkla bärbara sensorer automatiskt ska förse appen med data så att den uppdateras i realtid.

– Digitala tvillingar kan användas för att förstå hur en sjukdom utvecklas hos en enskild individ, men också för att simulera hur behandlingar eller livsstilsförändringar kan påverka hälsan," förklarar Gunnar Cedersund, lektor vid institutionen för medicinsk.

Framtidens vård: Prevention istället för behandling

Den digitala tvillingteknologin har potentialen att förändra vårdens fundamentala fokus. Istället för att vården ska träda in när sjukdomar redan har brutit ut, skulle digitala tvillingar kunna hjälpa till att identifiera hälsorisker långt innan symtom uppstår.

– Om vi kan förutse risken för att en viss individ ska utveckla till exempel diabetes, kan vi sätta in förebyggande insatser i god tid och på så sätt undvika att sjukdomen bryter ut överhuvudtaget, säger Gunnar Cederlund.

Förutom att minska lidande för patienter kan detta också bidra till att avlasta sjukvården och sänka kostnader. Genom att arbeta förebyggande, snarare än reaktivt, kan resurserna användas mer effektivt.

Etiska och praktiska utmaningar

Även om potentialen är enorm, är vägen till praktisk tillämpning inte utan hinder. För att skapa en användbar digital tvilling krävs stora mängder data från varje individ, något som väcker frågor om integritet och säkerhet.

– Att samla in och använda känsliga hälsodata måste ske på ett etiskt och säkert sätt. Det är också viktigt att människor känner förtroende för teknologin, annars riskerar vi att många inte vill delta, säger säger Gunnar Cedersund.

En annan utmaning är den tekniska komplexiteten. Att simulera en mänsklig kropp är långt ifrån enkelt, och forskarna arbetar fortfarande med att förbättra algoritmerna för att göra dem mer precisa och användbara. Många tester och valideringsprocesser återstår innan teknologin kan användas i stor skala.

Från forskning till verklighet

I dagsläget är digitala tvillingar fortfarande främst ett forskningsprojekt, men teknologin börjar långsamt hitta vägen in i praktiken. I vissa länder används digitala tvillingar redan inom områden som hjärt-kärlsjukdomar och ortopedi, där de hjälper läkare att förutsäga hur en patient kommer att svara på olika typer av behandling.

Forskarna är dock noga med att påpeka att teknologin inte är en ersättning för traditionell vård, utan snarare ett komplement. Genom att kombinera kraften hos digitala tvillingar med expertis från läkare och vårdpersonal kan vi ta medicinsk innovation till nästa nivå.

En hoppfull framtid

Digitala tvillingar är bara ett av många exempel på hur teknologiska framsteg kan förbättra våra liv. Medan forskningen ännu är i ett tidigt skede, är förhoppningarna höga om att dessa digitala kopior kan bli ett ovärderligt verktyg för att hantera globala hälsoutmaningar, minska sjukvårdens kostnader och förbättra individens livskvalitet.

– Vi står bara i början av vad som är möjligt. Om vi kan utveckla teknologin på rätt sätt kan digitala tvillingar bli ett av de viktigaste verktygen inom vården under de kommande decennierna.

Med en kombination av tekniska framsteg, medicinsk forskning och etisk medvetenhet kan den digitala tvillingen bli mer än bara en vision – den kan bli en del av vår vardag. Och kanske, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer vi alla att ha vår egen digitala hälsotvilling som hjälper oss att leva längre och friskare liv.

Digitala tvillingar till tarmsjukdomar

En annan variant som har utarbetats i samarbete mellan Karolinska institutet och Linköpings universitet är till för att kunna behandla de autoinflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös colit. Med hjälp av vävnadsprov skapar forskarna en datoriserad modell av det komplexa samspelet mellan patientens gener och celler.

Den här typen av digital tvilling är en abstrakt bild av själva sjukdomen, men med hjälp av en algoritm i datorn kan man bestämma vilket tillgängligt läkemedel som kan fungera för varje individuell patient. En studie har visat att informationen från den digitala tvillingen, det vill säga den analys av hur gener och celler samspelar i den sjuka vävnaden hos en specifik patient, ger en bra träffsäkerhet när det gäller att välja vilken behandling som kommer att ge effekt.

Läs hela artikeln här.


Dela artikeln

Obesitas

GLP-1-behandling kan dölja nutritionsproblem

Kraftig aptitminskning och lägre energiintag vid behandling med GLP-1-läkemedel kan öka risken för otillräckligt intag av protein och mikronäringsämnen. En ny översikt uppmärksammar risken för ”dold undernäring” och efterlyser större fokus på nutrition under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 7 september, 2026 3 minuters läsning
GLP-1
Adobe.stock

GLP-1-receptoragonister och kombinerade GIP/GLP-1-läkemedel har förändrat behandlingen av obesitas och kan ge en betydande och långvarig viktnedgång. Men den snabba utvecklingen har samtidigt väckt nya frågor om vad som händer med patienternas näringsintag när aptiten och mängden mat minskar kraftigt.

I en ny narrativ översikt, publicerad i tidskriften Nutrients, sammanfattar forskare kunskapsläget kring mikronäringsstatus, proteinintag och förändringar i fettfri massa vid behandling med GLP-1-baserade läkemedel.

Forskarna pekar på risken för vad de beskriver som ”hidden malnutrition” – nutritionsproblem som kan vara svåra att upptäcka när behandlingen samtidigt ger den eftersträvade viktnedgången.

Mindre mat ställer högre krav på kvaliteten 

GLP-1-läkemedlens effekt bygger bland annat på minskad aptit, ökad mättnad och ett lägre spontant energiintag. Gastrointestinala biverkningar som illamående och kräkningar kan hos vissa patienter minska intaget ytterligare.

Det innebär att patienten behöver få i sig tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler genom en betydligt mindre mängd mat än tidigare.

Samtidigt kan personer med obesitas ha otillräcklig mikronäringsstatus redan innan läkemedelsbehandlingen påbörjas. Ett minskat och ensidigt matintag under behandlingen kan därför enligt forskarna förstärka befintliga problem eller skapa nya.

Bland de näringsämnen som diskuteras finns bland annat järn, vitamin B12, folat och vitamin D. Kunskapsläget är dock fortfarande begränsat och det saknas långtidsstudier som visar hur vanligt det är att patienter utvecklar kliniskt betydelsefulla näringsbrister under GLP-1-behandling.

Muskelmassa behöver uppmärksammas 

Även förändringar i kroppssammansättningen är en viktig fråga. Den största delen av viktminskningen vid GLP-1-behandling utgörs av fettmassa, men studier visar att även fettfri massa minskar.

Förlust av fettfri massa är inte unik för läkemedelsbehandling utan förekommer även vid annan större viktnedgång. Forskarna framhåller ändå att muskelmassa och muskelfunktion behöver uppmärksammas, framför allt hos personer som redan före behandlingen har liten muskelreserv eller ökad risk för sarkopeni.

Äldre personer och patienter med andra sjukdomar eller lågt proteinintag kan vara särskilt sårbara.

Tillräckligt proteinintag och fysisk aktivitet, framför allt styrketräning, lyfts därför som viktiga delar av behandlingen för att bidra till att bevara muskelmassa och funktion under viktnedgången.

Efterlyser strukturerad nutritionsuppföljning

Forskarna menar att nutritionsperspektivet behöver integreras tydligare i behandlingen med GLP-1-läkemedel. Uppföljningen bör inte enbart handla om kroppsvikt och läkemedlets biverkningar utan även om vad och hur mycket patienten faktiskt äter.

Det kan bland annat innebära bedömning av kostens kvalitet och proteinintag samt, för patienter med ökad risk, uppföljning av mikronäringsstatus och kroppssammansättning.

Samtidigt betonar forskarna att kunskapsluckorna fortfarande är stora. Det behövs fler prospektiva långtidsstudier för att avgöra hur vanligt det är med nutritionsbrister och kliniskt betydelsefull muskelförlust och vilka patienter som löper störst risk.

Den ökande användningen av GLP-1-baserade läkemedel gör enligt forskarna att nutritionsbedömning behöver bli en tydligare del av obesitasbehandlingen – så att en framgångsrik viktnedgång inte sker på bekostnad av patientens nutritionsstatus.

Källa: Sorić T. et al. Hidden Malnutrition in the GLP-1 Era: Micronutrient Status, Protein Adequacy, and Lean Mass as Emerging Nutritional Considerations—A Narrative Review. Nutrients, 2026; 18(17):2757.

Missa inte nästa nummer av Dietisten!

I nästa nummer av Dietisten fördjupar vi oss i nya trender inom obesitasbehandling – från GLP-1 och nutrition till nya behandlingsstrategier och dietistens roll när obesitasvården förändras.

Vill du läsa mer? Som prenumerant får du tillgång till Dietistens digitala innehåll och tidningen.


Dela artikeln

Forskning

Nytt verktyg visar matens målkonflikter

Klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikaanvändning – vad händer när vi förändrar det vi äter? Ett nytt verktyg från Sveriges lantbruksuniversitet ska ge en bredare bild av matens hållbarhet och synliggöra när en förbättring på ett område leder till en försämring på ett annat.

Dietisten
Redaktionen 4 september, 2026 2 minuters läsning
SAFAD
SAFAD ger en bredare bild av matens hållbarhet, Stock.adobe

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat det digitala verktyget SAFAD, Sustainability Assessment of Foods And Diets. Det kan användas för att bedöma hållbarheten hos enskilda livsmedel, måltider och hela kostmönster.

Till skillnad från många jämförelser som framför allt fokuserar på klimatavtryck väger SAFAD samman tio olika indikatorer. Åtta handlar om miljöpåverkan, medan två mäter djurvälfärd respektive antibiotikaanvändning inom djurhållningen.

Verktyget bygger på miljödata för omkring 150 råvaror från länder som exporterar livsmedel till nio EU-länder, däribland Sverige. Utifrån dessa data går det att beräkna miljöpåverkan för omkring 1 800 livsmedel och maträtter.

Ett byte är inte alltid bättre 

Ett syfte är att tydliggöra de målkonflikter som kan uppstå när kosten förändras. SLU-forskarna visar exempelvis att om hälften av nötköttet i den svenska genomsnittskosten ersätts med kyckling minskar klimatavtrycket med 12 procent. Samtidigt ökar den beräknade förlusten av djurvälfärd med 30 procent.

Att halvera konsumenternas matsvinn ger däremot minskad påverkan med omkring 5–6 procent för nästan samtliga indikatorer, utan några uppenbara negativa konsekvenser.

Ett annat scenario handlar om ökad svensk livsmedelsproduktion. Om Sverige producerade mer av det som redan odlas här skulle klimatpåverkan enligt beräkningarna minska med 5 procent och påverkan på biologisk mångfald med 27 procent. Samtidigt skulle markanvändningen öka med omkring 9 procent.

Används av Livsmedelverket 

SAFAD används redan i praktiken. Livsmedelsverket har bland annat använt verktyget för att bedöma hållbarheten i tonåringars och förskolebarns kost.

Forskarna betonar samtidigt att verktyget inte ska ses som ett facit. Det finns osäkerheter i både data och metoder, och alla konsekvenser av större förändringar i befolkningens matvanor går inte att fånga.

Tanken är i stället att ge en mer nyanserad bild av vad hållbar kost innebär – och göra det möjligt att väga olika miljö- och hållbarhetsaspekter mot varandra.

Utforska SAFAD här.

SAFAD har utvecklats inom det EU-finansierade projektet Plan’eat och forskningsprogrammet Mistra Food Futures.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.