Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Digitala tvillingar visar vägen hälsomässigt

Teknologiska framsteg fortsätter att förändra hur vi förstår och hanterar vår hälsa. I framkanten av denna utveckling står konceptet med digitala tvillingar – digitala kopior av våra kroppar som kan simulera och analysera hälsodata i realtid.

20 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Man i profil som tittar på sin digitala tvilling
Stock.adobe.com

Den här innovationen är inte bara science fiction, utan en del av en snabbt växande forskningsvärld som lovar att revolutionera medicinen och ge nya möjligheter för personlig hälsovård.

Digitala tvillingar är redan idag ett hett forskningsområde inom flera sektorer, från industri till medicin. Men vad innebär det när teknologin tillämpas på mänskliga kroppar? Enligt en ny artikel på forskning.se är målet att skapa ett verktyg som möjliggör tidiga insatser för att förebygga sjukdomar och skräddarsydd behandling för varje enskild individ.

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är i grunden en digital modell av en fysisk enhet, en process eller – i detta fall – en människa. Modellen byggs upp med hjälp av data från individens hälsa, såsom genetisk information, blodprov och livsstilsfaktorer.

Den digitala tvillingen ska finnas i form av en app – i datorn och/eller i telefonen. En liten bärbar kopia av sig själv att ta med hem. En kopia som sedan kontinuerligt kan förses med nya data allt eftersom livet går vidare. Meningen är att enkla bärbara sensorer automatiskt ska förse appen med data så att den uppdateras i realtid.

– Digitala tvillingar kan användas för att förstå hur en sjukdom utvecklas hos en enskild individ, men också för att simulera hur behandlingar eller livsstilsförändringar kan påverka hälsan," förklarar Gunnar Cedersund, lektor vid institutionen för medicinsk.

Framtidens vård: Prevention istället för behandling

Den digitala tvillingteknologin har potentialen att förändra vårdens fundamentala fokus. Istället för att vården ska träda in när sjukdomar redan har brutit ut, skulle digitala tvillingar kunna hjälpa till att identifiera hälsorisker långt innan symtom uppstår.

– Om vi kan förutse risken för att en viss individ ska utveckla till exempel diabetes, kan vi sätta in förebyggande insatser i god tid och på så sätt undvika att sjukdomen bryter ut överhuvudtaget, säger Gunnar Cederlund.

Förutom att minska lidande för patienter kan detta också bidra till att avlasta sjukvården och sänka kostnader. Genom att arbeta förebyggande, snarare än reaktivt, kan resurserna användas mer effektivt.

Etiska och praktiska utmaningar

Även om potentialen är enorm, är vägen till praktisk tillämpning inte utan hinder. För att skapa en användbar digital tvilling krävs stora mängder data från varje individ, något som väcker frågor om integritet och säkerhet.

– Att samla in och använda känsliga hälsodata måste ske på ett etiskt och säkert sätt. Det är också viktigt att människor känner förtroende för teknologin, annars riskerar vi att många inte vill delta, säger säger Gunnar Cedersund.

En annan utmaning är den tekniska komplexiteten. Att simulera en mänsklig kropp är långt ifrån enkelt, och forskarna arbetar fortfarande med att förbättra algoritmerna för att göra dem mer precisa och användbara. Många tester och valideringsprocesser återstår innan teknologin kan användas i stor skala.

Från forskning till verklighet

I dagsläget är digitala tvillingar fortfarande främst ett forskningsprojekt, men teknologin börjar långsamt hitta vägen in i praktiken. I vissa länder används digitala tvillingar redan inom områden som hjärt-kärlsjukdomar och ortopedi, där de hjälper läkare att förutsäga hur en patient kommer att svara på olika typer av behandling.

Forskarna är dock noga med att påpeka att teknologin inte är en ersättning för traditionell vård, utan snarare ett komplement. Genom att kombinera kraften hos digitala tvillingar med expertis från läkare och vårdpersonal kan vi ta medicinsk innovation till nästa nivå.

En hoppfull framtid

Digitala tvillingar är bara ett av många exempel på hur teknologiska framsteg kan förbättra våra liv. Medan forskningen ännu är i ett tidigt skede, är förhoppningarna höga om att dessa digitala kopior kan bli ett ovärderligt verktyg för att hantera globala hälsoutmaningar, minska sjukvårdens kostnader och förbättra individens livskvalitet.

– Vi står bara i början av vad som är möjligt. Om vi kan utveckla teknologin på rätt sätt kan digitala tvillingar bli ett av de viktigaste verktygen inom vården under de kommande decennierna.

Med en kombination av tekniska framsteg, medicinsk forskning och etisk medvetenhet kan den digitala tvillingen bli mer än bara en vision – den kan bli en del av vår vardag. Och kanske, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer vi alla att ha vår egen digitala hälsotvilling som hjälper oss att leva längre och friskare liv.

Digitala tvillingar till tarmsjukdomar

En annan variant som har utarbetats i samarbete mellan Karolinska institutet och Linköpings universitet är till för att kunna behandla de autoinflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös colit. Med hjälp av vävnadsprov skapar forskarna en datoriserad modell av det komplexa samspelet mellan patientens gener och celler.

Den här typen av digital tvilling är en abstrakt bild av själva sjukdomen, men med hjälp av en algoritm i datorn kan man bestämma vilket tillgängligt läkemedel som kan fungera för varje individuell patient. En studie har visat att informationen från den digitala tvillingen, det vill säga den analys av hur gener och celler samspelar i den sjuka vävnaden hos en specifik patient, ger en bra träffsäkerhet när det gäller att välja vilken behandling som kommer att ge effekt.

Läs hela artikeln här.


Dela artikeln

Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 9 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1
Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras. 

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt. 

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

  • Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
  • Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
  • Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
  • Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

  • 2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
  • 2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
  • 2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
  • 2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
  • 2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
  • 2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
  • 2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.