Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Forskning

Digitala tvillingar visar vägen hälsomässigt

Teknologiska framsteg fortsätter att förändra hur vi förstår och hanterar vår hälsa. I framkanten av denna utveckling står konceptet med digitala tvillingar – digitala kopior av våra kroppar som kan simulera och analysera hälsodata i realtid.

20 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Man i profil som tittar på sin digitala tvilling

Foto: Stock.adobe.com

Den här innovationen är inte bara science fiction, utan en del av en snabbt växande forskningsvärld som lovar att revolutionera medicinen och ge nya möjligheter för personlig hälsovård.

Digitala tvillingar är redan idag ett hett forskningsområde inom flera sektorer, från industri till medicin. Men vad innebär det när teknologin tillämpas på mänskliga kroppar? Enligt en ny artikel på forskning.se är målet att skapa ett verktyg som möjliggör tidiga insatser för att förebygga sjukdomar och skräddarsydd behandling för varje enskild individ.

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är i grunden en digital modell av en fysisk enhet, en process eller – i detta fall – en människa. Modellen byggs upp med hjälp av data från individens hälsa, såsom genetisk information, blodprov och livsstilsfaktorer.

Den digitala tvillingen ska finnas i form av en app – i datorn och/eller i telefonen. En liten bärbar kopia av sig själv att ta med hem. En kopia som sedan kontinuerligt kan förses med nya data allt eftersom livet går vidare. Meningen är att enkla bärbara sensorer automatiskt ska förse appen med data så att den uppdateras i realtid.

– Digitala tvillingar kan användas för att förstå hur en sjukdom utvecklas hos en enskild individ, men också för att simulera hur behandlingar eller livsstilsförändringar kan påverka hälsan," förklarar Gunnar Cedersund, lektor vid institutionen för medicinsk.

Framtidens vård: Prevention istället för behandling

Den digitala tvillingteknologin har potentialen att förändra vårdens fundamentala fokus. Istället för att vården ska träda in när sjukdomar redan har brutit ut, skulle digitala tvillingar kunna hjälpa till att identifiera hälsorisker långt innan symtom uppstår.

– Om vi kan förutse risken för att en viss individ ska utveckla till exempel diabetes, kan vi sätta in förebyggande insatser i god tid och på så sätt undvika att sjukdomen bryter ut överhuvudtaget, säger Gunnar Cederlund.

Förutom att minska lidande för patienter kan detta också bidra till att avlasta sjukvården och sänka kostnader. Genom att arbeta förebyggande, snarare än reaktivt, kan resurserna användas mer effektivt.

Etiska och praktiska utmaningar

Även om potentialen är enorm, är vägen till praktisk tillämpning inte utan hinder. För att skapa en användbar digital tvilling krävs stora mängder data från varje individ, något som väcker frågor om integritet och säkerhet.

– Att samla in och använda känsliga hälsodata måste ske på ett etiskt och säkert sätt. Det är också viktigt att människor känner förtroende för teknologin, annars riskerar vi att många inte vill delta, säger säger Gunnar Cedersund.

En annan utmaning är den tekniska komplexiteten. Att simulera en mänsklig kropp är långt ifrån enkelt, och forskarna arbetar fortfarande med att förbättra algoritmerna för att göra dem mer precisa och användbara. Många tester och valideringsprocesser återstår innan teknologin kan användas i stor skala.

Från forskning till verklighet

I dagsläget är digitala tvillingar fortfarande främst ett forskningsprojekt, men teknologin börjar långsamt hitta vägen in i praktiken. I vissa länder används digitala tvillingar redan inom områden som hjärt-kärlsjukdomar och ortopedi, där de hjälper läkare att förutsäga hur en patient kommer att svara på olika typer av behandling.

Forskarna är dock noga med att påpeka att teknologin inte är en ersättning för traditionell vård, utan snarare ett komplement. Genom att kombinera kraften hos digitala tvillingar med expertis från läkare och vårdpersonal kan vi ta medicinsk innovation till nästa nivå.

En hoppfull framtid

Digitala tvillingar är bara ett av många exempel på hur teknologiska framsteg kan förbättra våra liv. Medan forskningen ännu är i ett tidigt skede, är förhoppningarna höga om att dessa digitala kopior kan bli ett ovärderligt verktyg för att hantera globala hälsoutmaningar, minska sjukvårdens kostnader och förbättra individens livskvalitet.

– Vi står bara i början av vad som är möjligt. Om vi kan utveckla teknologin på rätt sätt kan digitala tvillingar bli ett av de viktigaste verktygen inom vården under de kommande decennierna.

Med en kombination av tekniska framsteg, medicinsk forskning och etisk medvetenhet kan den digitala tvillingen bli mer än bara en vision – den kan bli en del av vår vardag. Och kanske, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer vi alla att ha vår egen digitala hälsotvilling som hjälper oss att leva längre och friskare liv.

Digitala tvillingar till tarmsjukdomar

En annan variant som har utarbetats i samarbete mellan Karolinska institutet och Linköpings universitet är till för att kunna behandla de autoinflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös colit. Med hjälp av vävnadsprov skapar forskarna en datoriserad modell av det komplexa samspelet mellan patientens gener och celler.

Den här typen av digital tvilling är en abstrakt bild av själva sjukdomen, men med hjälp av en algoritm i datorn kan man bestämma vilket tillgängligt läkemedel som kan fungera för varje individuell patient. En studie har visat att informationen från den digitala tvillingen, det vill säga den analys av hur gener och celler samspelar i den sjuka vävnaden hos en specifik patient, ger en bra träffsäkerhet när det gäller att välja vilken behandling som kommer att ge effekt.

Läs hela artikeln här.


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.