Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Forskning

Digitala tvillingar visar vägen hälsomässigt

Teknologiska framsteg fortsätter att förändra hur vi förstår och hanterar vår hälsa. I framkanten av denna utveckling står konceptet med digitala tvillingar – digitala kopior av våra kroppar som kan simulera och analysera hälsodata i realtid.

20 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Man i profil som tittar på sin digitala tvilling

Foto: Stock.adobe.com

Den här innovationen är inte bara science fiction, utan en del av en snabbt växande forskningsvärld som lovar att revolutionera medicinen och ge nya möjligheter för personlig hälsovård.

Digitala tvillingar är redan idag ett hett forskningsområde inom flera sektorer, från industri till medicin. Men vad innebär det när teknologin tillämpas på mänskliga kroppar? Enligt en ny artikel på forskning.se är målet att skapa ett verktyg som möjliggör tidiga insatser för att förebygga sjukdomar och skräddarsydd behandling för varje enskild individ.

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är i grunden en digital modell av en fysisk enhet, en process eller – i detta fall – en människa. Modellen byggs upp med hjälp av data från individens hälsa, såsom genetisk information, blodprov och livsstilsfaktorer.

Den digitala tvillingen ska finnas i form av en app – i datorn och/eller i telefonen. En liten bärbar kopia av sig själv att ta med hem. En kopia som sedan kontinuerligt kan förses med nya data allt eftersom livet går vidare. Meningen är att enkla bärbara sensorer automatiskt ska förse appen med data så att den uppdateras i realtid.

– Digitala tvillingar kan användas för att förstå hur en sjukdom utvecklas hos en enskild individ, men också för att simulera hur behandlingar eller livsstilsförändringar kan påverka hälsan," förklarar Gunnar Cedersund, lektor vid institutionen för medicinsk.

Framtidens vård: Prevention istället för behandling

Den digitala tvillingteknologin har potentialen att förändra vårdens fundamentala fokus. Istället för att vården ska träda in när sjukdomar redan har brutit ut, skulle digitala tvillingar kunna hjälpa till att identifiera hälsorisker långt innan symtom uppstår.

– Om vi kan förutse risken för att en viss individ ska utveckla till exempel diabetes, kan vi sätta in förebyggande insatser i god tid och på så sätt undvika att sjukdomen bryter ut överhuvudtaget, säger Gunnar Cederlund.

Förutom att minska lidande för patienter kan detta också bidra till att avlasta sjukvården och sänka kostnader. Genom att arbeta förebyggande, snarare än reaktivt, kan resurserna användas mer effektivt.

Etiska och praktiska utmaningar

Även om potentialen är enorm, är vägen till praktisk tillämpning inte utan hinder. För att skapa en användbar digital tvilling krävs stora mängder data från varje individ, något som väcker frågor om integritet och säkerhet.

– Att samla in och använda känsliga hälsodata måste ske på ett etiskt och säkert sätt. Det är också viktigt att människor känner förtroende för teknologin, annars riskerar vi att många inte vill delta, säger säger Gunnar Cedersund.

En annan utmaning är den tekniska komplexiteten. Att simulera en mänsklig kropp är långt ifrån enkelt, och forskarna arbetar fortfarande med att förbättra algoritmerna för att göra dem mer precisa och användbara. Många tester och valideringsprocesser återstår innan teknologin kan användas i stor skala.

Från forskning till verklighet

I dagsläget är digitala tvillingar fortfarande främst ett forskningsprojekt, men teknologin börjar långsamt hitta vägen in i praktiken. I vissa länder används digitala tvillingar redan inom områden som hjärt-kärlsjukdomar och ortopedi, där de hjälper läkare att förutsäga hur en patient kommer att svara på olika typer av behandling.

Forskarna är dock noga med att påpeka att teknologin inte är en ersättning för traditionell vård, utan snarare ett komplement. Genom att kombinera kraften hos digitala tvillingar med expertis från läkare och vårdpersonal kan vi ta medicinsk innovation till nästa nivå.

En hoppfull framtid

Digitala tvillingar är bara ett av många exempel på hur teknologiska framsteg kan förbättra våra liv. Medan forskningen ännu är i ett tidigt skede, är förhoppningarna höga om att dessa digitala kopior kan bli ett ovärderligt verktyg för att hantera globala hälsoutmaningar, minska sjukvårdens kostnader och förbättra individens livskvalitet.

– Vi står bara i början av vad som är möjligt. Om vi kan utveckla teknologin på rätt sätt kan digitala tvillingar bli ett av de viktigaste verktygen inom vården under de kommande decennierna.

Med en kombination av tekniska framsteg, medicinsk forskning och etisk medvetenhet kan den digitala tvillingen bli mer än bara en vision – den kan bli en del av vår vardag. Och kanske, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer vi alla att ha vår egen digitala hälsotvilling som hjälper oss att leva längre och friskare liv.

Digitala tvillingar till tarmsjukdomar

En annan variant som har utarbetats i samarbete mellan Karolinska institutet och Linköpings universitet är till för att kunna behandla de autoinflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös colit. Med hjälp av vävnadsprov skapar forskarna en datoriserad modell av det komplexa samspelet mellan patientens gener och celler.

Den här typen av digital tvilling är en abstrakt bild av själva sjukdomen, men med hjälp av en algoritm i datorn kan man bestämma vilket tillgängligt läkemedel som kan fungera för varje individuell patient. En studie har visat att informationen från den digitala tvillingen, det vill säga den analys av hur gener och celler samspelar i den sjuka vävnaden hos en specifik patient, ger en bra träffsäkerhet när det gäller att välja vilken behandling som kommer att ge effekt.

Läs hela artikeln här.


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.