Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Digitala tvillingar visar vägen hälsomässigt

Teknologiska framsteg fortsätter att förändra hur vi förstår och hanterar vår hälsa. I framkanten av denna utveckling står konceptet med digitala tvillingar – digitala kopior av våra kroppar som kan simulera och analysera hälsodata i realtid.

20 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Man i profil som tittar på sin digitala tvilling
Stock.adobe.com

Den här innovationen är inte bara science fiction, utan en del av en snabbt växande forskningsvärld som lovar att revolutionera medicinen och ge nya möjligheter för personlig hälsovård.

Digitala tvillingar är redan idag ett hett forskningsområde inom flera sektorer, från industri till medicin. Men vad innebär det när teknologin tillämpas på mänskliga kroppar? Enligt en ny artikel på forskning.se är målet att skapa ett verktyg som möjliggör tidiga insatser för att förebygga sjukdomar och skräddarsydd behandling för varje enskild individ.

Vad är en digital tvilling?

En digital tvilling är i grunden en digital modell av en fysisk enhet, en process eller – i detta fall – en människa. Modellen byggs upp med hjälp av data från individens hälsa, såsom genetisk information, blodprov och livsstilsfaktorer.

Den digitala tvillingen ska finnas i form av en app – i datorn och/eller i telefonen. En liten bärbar kopia av sig själv att ta med hem. En kopia som sedan kontinuerligt kan förses med nya data allt eftersom livet går vidare. Meningen är att enkla bärbara sensorer automatiskt ska förse appen med data så att den uppdateras i realtid.

– Digitala tvillingar kan användas för att förstå hur en sjukdom utvecklas hos en enskild individ, men också för att simulera hur behandlingar eller livsstilsförändringar kan påverka hälsan," förklarar Gunnar Cedersund, lektor vid institutionen för medicinsk.

Framtidens vård: Prevention istället för behandling

Den digitala tvillingteknologin har potentialen att förändra vårdens fundamentala fokus. Istället för att vården ska träda in när sjukdomar redan har brutit ut, skulle digitala tvillingar kunna hjälpa till att identifiera hälsorisker långt innan symtom uppstår.

– Om vi kan förutse risken för att en viss individ ska utveckla till exempel diabetes, kan vi sätta in förebyggande insatser i god tid och på så sätt undvika att sjukdomen bryter ut överhuvudtaget, säger Gunnar Cederlund.

Förutom att minska lidande för patienter kan detta också bidra till att avlasta sjukvården och sänka kostnader. Genom att arbeta förebyggande, snarare än reaktivt, kan resurserna användas mer effektivt.

Etiska och praktiska utmaningar

Även om potentialen är enorm, är vägen till praktisk tillämpning inte utan hinder. För att skapa en användbar digital tvilling krävs stora mängder data från varje individ, något som väcker frågor om integritet och säkerhet.

– Att samla in och använda känsliga hälsodata måste ske på ett etiskt och säkert sätt. Det är också viktigt att människor känner förtroende för teknologin, annars riskerar vi att många inte vill delta, säger säger Gunnar Cedersund.

En annan utmaning är den tekniska komplexiteten. Att simulera en mänsklig kropp är långt ifrån enkelt, och forskarna arbetar fortfarande med att förbättra algoritmerna för att göra dem mer precisa och användbara. Många tester och valideringsprocesser återstår innan teknologin kan användas i stor skala.

Från forskning till verklighet

I dagsläget är digitala tvillingar fortfarande främst ett forskningsprojekt, men teknologin börjar långsamt hitta vägen in i praktiken. I vissa länder används digitala tvillingar redan inom områden som hjärt-kärlsjukdomar och ortopedi, där de hjälper läkare att förutsäga hur en patient kommer att svara på olika typer av behandling.

Forskarna är dock noga med att påpeka att teknologin inte är en ersättning för traditionell vård, utan snarare ett komplement. Genom att kombinera kraften hos digitala tvillingar med expertis från läkare och vårdpersonal kan vi ta medicinsk innovation till nästa nivå.

En hoppfull framtid

Digitala tvillingar är bara ett av många exempel på hur teknologiska framsteg kan förbättra våra liv. Medan forskningen ännu är i ett tidigt skede, är förhoppningarna höga om att dessa digitala kopior kan bli ett ovärderligt verktyg för att hantera globala hälsoutmaningar, minska sjukvårdens kostnader och förbättra individens livskvalitet.

– Vi står bara i början av vad som är möjligt. Om vi kan utveckla teknologin på rätt sätt kan digitala tvillingar bli ett av de viktigaste verktygen inom vården under de kommande decennierna.

Med en kombination av tekniska framsteg, medicinsk forskning och etisk medvetenhet kan den digitala tvillingen bli mer än bara en vision – den kan bli en del av vår vardag. Och kanske, i en inte alltför avlägsen framtid, kommer vi alla att ha vår egen digitala hälsotvilling som hjälper oss att leva längre och friskare liv.

Digitala tvillingar till tarmsjukdomar

En annan variant som har utarbetats i samarbete mellan Karolinska institutet och Linköpings universitet är till för att kunna behandla de autoinflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös colit. Med hjälp av vävnadsprov skapar forskarna en datoriserad modell av det komplexa samspelet mellan patientens gener och celler.

Den här typen av digital tvilling är en abstrakt bild av själva sjukdomen, men med hjälp av en algoritm i datorn kan man bestämma vilket tillgängligt läkemedel som kan fungera för varje individuell patient. En studie har visat att informationen från den digitala tvillingen, det vill säga den analys av hur gener och celler samspelar i den sjuka vävnaden hos en specifik patient, ger en bra träffsäkerhet när det gäller att välja vilken behandling som kommer att ge effekt.

Läs hela artikeln här.


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.