Tarmarnas bakterieflora, mikrobiotan, är förändrad hos personer med typ 2-diabetes. Nu visar en befolkningsstudie med stöd av bland annat Hjärt-Lungfonden att detsamma gäller vid förstadier till diabetes. Upptäckten öppnar för en mer individanpassad behandling.

– Vår studie visar att undersökningar av tarmmikrobiotan skulle kunna användas för att tidigt identifiera personer med hög risk för att utveckla typ 2-diabetes. Kunskapen ger också en angreppspunkt för mer individualiserad behandling, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

De flesta tidigare studier inom området har jämfört mikrobiotan hos personer som redan är diagnostiserade med diabetes, med friska personers mikrobiota. Genom att nu studera personer med förstadier till diabetes har forskarna kunnat utesluta att förändringarna i tarmarnas bakterieflora, det vill säga tarmmikrobiotan, har orsakats av själva sjukdomen eller av läkemedelsbehandling mot diabetes. De nya fynden talar istället för att det finns en orsaksbaserad koppling mellan tarmmikrobiotan och utveckling av typ 2-diabetes.

– Strategierna för att diagnostisera och behandla förstadier till typ 2-diabetes är långt ifrån klarlagda. Fredrik Bäckheds studie om tarmarnas bakterieflora bidrar till ny kunskap om sjukdomsutvecklingen och öppnar för nya möjligheter till behandling av personer i riskzonen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studien visar att bakterier som producerar butyrat, smörsyra, är mer sällsynta i tarmmikrobiotan hos personer med prediabetes eller diabetes jämfört med andra personer. Ämnet bildas vid nedbrytning av kostfibrer. Upptäckten kan göra det möjligt att motverka utvecklingen av typ 2-diabetes hos personer i riskzonen genom att förändra fiberintaget eller tillföra de aktuella bakterierna via probiotika.

– Vi hoppas nu kunna hitta grupper av patienter där tarmbakterierna är särskilt viktiga. Här kan det vara fruktbart att antingen tillföra de bakterier som saknas eller ge dessa personer mer detaljerade kostråd, säger Fredrik Bäckhed.

Studien bygger på två studiekohorter, dels en interventionsstudie som pågått vid Sahlgrenska universitetssjukhuset sedan 2013, dels den nationella befolkningsstudien SCAPIS som huvudfinansieras av Hjärt-Lungfonden och som startade samma år.

Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.

Fakta om forskningsstudien

Titel och länk: The Gut Microbiota in Prediabetes and Diabetes: A Population-Based Cross-Sectional Study. https://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131(20)30312-0\nMetod och population: Två populationsbaserade tvärsnittsstudier med totalt 1 495 personer. En populationsbaserad studie brukar även kallas befolkningsstudie, vilket är en undersökning av en eller flera grupper av personer som valts ut ifrån den allmänna befolkningen.\nPublicering: Cell Metabolism, juli 2020 (online), september 2020 (print).

Fakta om diabetes

Antal drabbade: I Sverige uppskattas omkring 500 000 personer leva med diabetes. Cirka 85–90 procent av alla diabetesdrabbade har typ 2-diabetes.

Typ 2-diabetes innebär att cellernas känslighet för insulin är nedsatt, vilket innebär att de inte kan ta upp socker från blodet i normal utsträckning. Denna insulinresistens resulterar i till att sockerhalten i blodet stiger.

Tecken på typ 2-diabetes: Ökad törst, stora urinmängder, onormal trötthet. Hjärtinfarkt kan i vissa fall vara det första symptomet på diabetes.

Konsekvens: Personer med diabetes löper en kraftigt ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt samt även hjärtsvikt och förmaksflimmer.

Forskningsframgångar: Forskning har bland annat visat att god blodsockerkontroll är den viktigaste faktorn för att minska framtida skador i kroppens små kärl. Behandlingsmetoder och läkemedel som har varit till direkt hjälp för de drabbade.

Forskningens utmaningar: Att bättre förstå sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom och utveckla nya och förbättrade behandlingsmetoder som kan förhindra följdsjukdomar hos dem som har diabetes. Annan forskning går ned på cell- och DNA-nivå för att söka efter utlösande orsaker till diabetes.

Fakta om SCAPIS

Vad: En världsunik befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär. SCAPIS leds av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.\nHur: 30 000 personer i åldern 50–64 år har på de sex universitetsorterna genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Därutöver har fysisk aktivitet registrerats och en enkät om levnadsvanor genomförts.\nVarför: Målet med studien är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och att förhindra sjukdomarna innan de uppstår. Att få mycket större kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

Att hitta ”vulnerabla plack”: En av SCAPIS målsättningar är att hitta farliga (vulnerabla) plack innan de spricker och orsakar sjukdom samt få mer kunskap om sambandet mellan nya riskfaktormönster och vulnerabla plack.

Källa: Hjärt-Lungfonden