Diabetes

Tarmbakterier visar vägen mot bättre behandling av typ 2-diabetes

Tarmarnas bakterieflora, mikrobiotan, är förändrad hos personer med typ 2-diabetes. Nu visar en befolkningsstudie med stöd av bland annat Hjärt-Lungfonden att detsamma gäller vid förstadier … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

– Vår studie visar att undersökningar av tarmmikrobiotan skulle kunna användas för att tidigt identifiera personer med hög risk för att utveckla typ 2-diabetes. Kunskapen ger också en angreppspunkt för mer individualiserad behandling, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

De flesta tidigare studier inom området har jämfört mikrobiotan hos personer som redan är diagnostiserade med diabetes, med friska personers mikrobiota. Genom att nu studera personer med förstadier till diabetes har forskarna kunnat utesluta att förändringarna i tarmarnas bakterieflora, det vill säga tarmmikrobiotan, har orsakats av själva sjukdomen eller av läkemedelsbehandling mot diabetes. De nya fynden talar istället för att det finns en orsaksbaserad koppling mellan tarmmikrobiotan och utveckling av typ 2-diabetes.

– Strategierna för att diagnostisera och behandla förstadier till typ 2-diabetes är långt ifrån klarlagda. Fredrik Bäckheds studie om tarmarnas bakterieflora bidrar till ny kunskap om sjukdomsutvecklingen och öppnar för nya möjligheter till behandling av personer i riskzonen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studien visar att bakterier som producerar butyrat, smörsyra, är mer sällsynta i tarmmikrobiotan hos personer med prediabetes eller diabetes jämfört med andra personer. Ämnet bildas vid nedbrytning av kostfibrer. Upptäckten kan göra det möjligt att motverka utvecklingen av typ 2-diabetes hos personer i riskzonen genom att förändra fiberintaget eller tillföra de aktuella bakterierna via probiotika.

– Vi hoppas nu kunna hitta grupper av patienter där tarmbakterierna är särskilt viktiga. Här kan det vara fruktbart att antingen tillföra de bakterier som saknas eller ge dessa personer mer detaljerade kostråd, säger Fredrik Bäckhed.

Studien bygger på två studiekohorter, dels en interventionsstudie som pågått vid Sahlgrenska universitetssjukhuset sedan 2013, dels den nationella befolkningsstudien SCAPIS som huvudfinansieras av Hjärt-Lungfonden och som startade samma år.

Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.

Fakta om forskningsstudien

Titel och länk: The Gut Microbiota in Prediabetes and Diabetes: A Population-Based Cross-Sectional Study. https://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131(20)30312-0\nMetod och population: Två populationsbaserade tvärsnittsstudier med totalt 1 495 personer. En populationsbaserad studie brukar även kallas befolkningsstudie, vilket är en undersökning av en eller flera grupper av personer som valts ut ifrån den allmänna befolkningen.\nPublicering: Cell Metabolism, juli 2020 (online), september 2020 (print).

Fakta om diabetes

Antal drabbade: I Sverige uppskattas omkring 500 000 personer leva med diabetes. Cirka 85–90 procent av alla diabetesdrabbade har typ 2-diabetes.

Typ 2-diabetes innebär att cellernas känslighet för insulin är nedsatt, vilket innebär att de inte kan ta upp socker från blodet i normal utsträckning. Denna insulinresistens resulterar i till att sockerhalten i blodet stiger.

Tecken på typ 2-diabetes: Ökad törst, stora urinmängder, onormal trötthet. Hjärtinfarkt kan i vissa fall vara det första symptomet på diabetes.

Konsekvens: Personer med diabetes löper en kraftigt ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt samt även hjärtsvikt och förmaksflimmer.

Forskningsframgångar: Forskning har bland annat visat att god blodsockerkontroll är den viktigaste faktorn för att minska framtida skador i kroppens små kärl. Behandlingsmetoder och läkemedel som har varit till direkt hjälp för de drabbade.

Forskningens utmaningar: Att bättre förstå sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom och utveckla nya och förbättrade behandlingsmetoder som kan förhindra följdsjukdomar hos dem som har diabetes. Annan forskning går ned på cell- och DNA-nivå för att söka efter utlösande orsaker till diabetes.

Fakta om SCAPIS

Vad: En världsunik befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär. SCAPIS leds av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.\nHur: 30 000 personer i åldern 50–64 år har på de sex universitetsorterna genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Därutöver har fysisk aktivitet registrerats och en enkät om levnadsvanor genomförts.\nVarför: Målet med studien är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och att förhindra sjukdomarna innan de uppstår. Att få mycket större kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

Förebygga dem

Ställa bättre och tidigare diagnos

Påverka sjukdomsförloppet

Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och läkemedel.

Att hitta ”vulnerabla plack”: En av SCAPIS målsättningar är att hitta farliga (vulnerabla) plack innan de spricker och orsakar sjukdom samt få mer kunskap om sambandet mellan nya riskfaktormönster och vulnerabla plack.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Diabetes

Dela artikeln

Nästa artikel

Innehållsförteckning

Folkhälsa
Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

AdobeStock

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.
När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.
– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.
Priset påverkar möjligheten
På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.
Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.
– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.
Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.
Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.
Energidryck vanligt som snabb energi
Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.
Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.
– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.
Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Folkhälsa

Dela artikeln

Nästa artikel

Innehållsförteckning

Verktyg
Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll
Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.
– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.
Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.
– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.
Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.
Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.
– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.
Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.
Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.
.

Verktyg

Dela artikeln