Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tarmbakterier visar vägen mot bättre behandling av typ 2-diabetes

Tarmarnas bakterieflora, mikrobiotan, är förändrad hos personer med typ 2-diabetes. Nu visar en befolkningsstudie med stöd av bland annat Hjärt-Lungfonden att detsamma gäller vid förstadier … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Tarmarnas bakterieflora, mikrobiotan, är förändrad hos personer med typ 2-diabetes. Nu visar en befolkningsstudie med stöd av bland annat Hjärt-Lungfonden att detsamma gäller vid förstadier till diabetes. Upptäckten öppnar för en mer individanpassad behandling.

– Vår studie visar att undersökningar av tarmmikrobiotan skulle kunna användas för att tidigt identifiera personer med hög risk för att utveckla typ 2-diabetes. Kunskapen ger också en angreppspunkt för mer individualiserad behandling, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

De flesta tidigare studier inom området har jämfört mikrobiotan hos personer som redan är diagnostiserade med diabetes, med friska personers mikrobiota. Genom att nu studera personer med förstadier till diabetes har forskarna kunnat utesluta att förändringarna i tarmarnas bakterieflora, det vill säga tarmmikrobiotan, har orsakats av själva sjukdomen eller av läkemedelsbehandling mot diabetes. De nya fynden talar istället för att det finns en orsaksbaserad koppling mellan tarmmikrobiotan och utveckling av typ 2-diabetes.

– Strategierna för att diagnostisera och behandla förstadier till typ 2-diabetes är långt ifrån klarlagda. Fredrik Bäckheds studie om tarmarnas bakterieflora bidrar till ny kunskap om sjukdomsutvecklingen och öppnar för nya möjligheter till behandling av personer i riskzonen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studien visar att bakterier som producerar butyrat, smörsyra, är mer sällsynta i tarmmikrobiotan hos personer med prediabetes eller diabetes jämfört med andra personer. Ämnet bildas vid nedbrytning av kostfibrer. Upptäckten kan göra det möjligt att motverka utvecklingen av typ 2-diabetes hos personer i riskzonen genom att förändra fiberintaget eller tillföra de aktuella bakterierna via probiotika.

– Vi hoppas nu kunna hitta grupper av patienter där tarmbakterierna är särskilt viktiga. Här kan det vara fruktbart att antingen tillföra de bakterier som saknas eller ge dessa personer mer detaljerade kostråd, säger Fredrik Bäckhed.

Studien bygger på två studiekohorter, dels en interventionsstudie som pågått vid Sahlgrenska universitetssjukhuset sedan 2013, dels den nationella befolkningsstudien SCAPIS som huvudfinansieras av Hjärt-Lungfonden och som startade samma år.

Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.

Fakta om forskningsstudien

Titel och länk: The Gut Microbiota in Prediabetes and Diabetes: A Population-Based Cross-Sectional Study. https://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131(20)30312-0\nMetod och population: Två populationsbaserade tvärsnittsstudier med totalt 1 495 personer. En populationsbaserad studie brukar även kallas befolkningsstudie, vilket är en undersökning av en eller flera grupper av personer som valts ut ifrån den allmänna befolkningen.\nPublicering: Cell Metabolism, juli 2020 (online), september 2020 (print).

Fakta om diabetes

Antal drabbade: I Sverige uppskattas omkring 500 000 personer leva med diabetes. Cirka 85–90 procent av alla diabetesdrabbade har typ 2-diabetes.

Typ 2-diabetes innebär att cellernas känslighet för insulin är nedsatt, vilket innebär att de inte kan ta upp socker från blodet i normal utsträckning. Denna insulinresistens resulterar i till att sockerhalten i blodet stiger.

Tecken på typ 2-diabetes: Ökad törst, stora urinmängder, onormal trötthet. Hjärtinfarkt kan i vissa fall vara det första symptomet på diabetes.

Konsekvens: Personer med diabetes löper en kraftigt ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt samt även hjärtsvikt och förmaksflimmer.

Forskningsframgångar: Forskning har bland annat visat att god blodsockerkontroll är den viktigaste faktorn för att minska framtida skador i kroppens små kärl. Behandlingsmetoder och läkemedel som har varit till direkt hjälp för de drabbade.

Forskningens utmaningar: Att bättre förstå sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom och utveckla nya och förbättrade behandlingsmetoder som kan förhindra följdsjukdomar hos dem som har diabetes. Annan forskning går ned på cell- och DNA-nivå för att söka efter utlösande orsaker till diabetes.

Fakta om SCAPIS

Vad: En världsunik befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär. SCAPIS leds av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.\nHur: 30 000 personer i åldern 50–64 år har på de sex universitetsorterna genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Därutöver har fysisk aktivitet registrerats och en enkät om levnadsvanor genomförts.\nVarför: Målet med studien är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och att förhindra sjukdomarna innan de uppstår. Att få mycket större kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

  • Förebygga dem
  • Ställa bättre och tidigare diagnos
  • Påverka sjukdomsförloppet
  • Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och läkemedel.
  • Att hitta ”vulnerabla plack”: En av SCAPIS målsättningar är att hitta farliga (vulnerabla) plack innan de spricker och orsakar sjukdom samt få mer kunskap om sambandet mellan nya riskfaktormönster och vulnerabla plack.

    Källa: Hjärt-Lungfonden


    Dela artikeln

    Kan viktmedicin skydda minnet?

    Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

    Dietisten
    Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (2)
    Adobe.stock

    Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

    I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

    Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

    Lägre demensrisk i observationsstudier 

    Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

    Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

    Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

    En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

    Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

    Äldre och sköra behöver särskilt följas 

    Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

    Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

    Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


    Dela artikeln

    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.