Forskning

Individanpassade kostråd kan förebygga hjärtsjukdom

Tack vare ny forskning kan vi i framtiden få personliga kostråd som hjälper oss att undvika hjärtsjukdom. Professor Rikard Landberg vid Chalmers leder ett projekt som nu får sex miljoner kronor från Norhedsstiftelsen via Hjärt-Lungfonden.

14 april, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Trots tydliga kostrekommendationer från bland andra Livsmedelsverket är det få som följer dem – och dessutom reagerar människor olika på samma mat. Det vill forskare nu ändra på.

– Vi vet generellt vad som är bra att äta, men vi ser att individanpassade kostråd kan vara mer effektiva än generella riktlinjer. Vi vill ta reda på exakt hur vi kan skräddarsy kostråd för att optimera hälsan och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Rikard Landberg, professor i mat och hälsa vid Chalmers tekniska högskola.

Forskningsprojektet, som nu tilldelas Norhedstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på sex miljoner kronor över tre år, bygger på data från 4 500 deltagare i Göteborg och Umeå som ingår i den stora SCAPIS-studien.

I studien delas deltagarna slumpmässigt in i grupper som får äta en av fyra standardiserade frukostar med varierande innehåll av kolhydrater, fett och fullkorn. Dessutom får de drycker rika på fett och kolhydrater med sig hem, som de dricker vid tre tillfällen samtidigt som de tar blodprov på sig själva. Forskarna analyserar sedan hur deltagarnas kroppar reagerar.

– Vår hypotes är att vi kan anpassa kosten så att kroppens nedbrytning av maten och reaktioner på denna blir mer gynnsam, vilket i sin tur kan minska risken för sjukdom. Först behöver vi kartlägga hur en optimal måltidsrespons ser ut, och därefter hitta den bäst anpassade kosten för varje individ, säger Landberg.

Även om det redan finns appar som erbjuder individanpassade kostråd, är dessa ofta kommersiella och bygger på slutna algoritmer.

– Vi vill ta fram en transparent och vetenskapligt validerad metod som kan vara tillgänglig för alla och ge en mer komplett bild av hur kost påverkar hälsan på lång sikt, säger Rikard Landberg.

Forskningsprojektet tilldelas nu Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på totalt sex miljoner kronor under tre år.

– Det känns fantastiskt att få detta anslag! Det säkrar att vi kan genomföra vår datainsamling fullt ut och analysera resultaten enligt plan, säger Rikard Landberg.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:• Förebygga dem.• Ställa bättre och tidigare diagnos.• Påverka sjukdomsförloppet.• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.Vad är det för sorts studie?

SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 kommer hälften av SCAPIS-deltagarna att undersökas på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...