Tema

LEVA-studien: Kostråd bidrar till viktminskning

Nyblivna, överviktiga mammor som får kostråd efter graviditet går ner mer i vikt än de som inte får det. Det visar den så kallade LEVA-studien, som under ett år har följt 68 nyblivna mammor i Västra Götalandsregionen.

Nina Granberg 30 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Syftet med LEVA-studien var att ta reda på om ett tolv veckors behandlingsprogram leder till kort- och långsiktig viktminskning efter graviditet. Kriterierna för att få vara med i studien var intention att amma i sex månader och ett BMI på 25-35. Målet var sex kilos viktminskning på tolv veckor.

Deltagarna som rekryterades på mödravårdscentraler lottades i fyra grupper. En grupp fick enbart råd om motion, en grupp fick enbart råd om kost. En tredje grupp fick råd om både kost och motion. Och den fjärde gruppen, kontrollgruppen fick inte några råd alls. Den löpande uppföljningen bestod av sms och hembesök.

Minst viktnedgång, både efter tolv veckor och efter ett år, hade gruppen som bara fick råd om motion och kontrollgruppen. Klart bättre gick det för gruppen som fick råd om både kost och motion. Men allra bäst gick det för gruppen som enbart fick kostråd. Råden som deltagarna fick baserades på NNR.

Efter studien sjösattes en uppföljande studie i primärvården, kallad LIV, som fick likartat resultat.

Behandlingen är ur ett hälsoekonomiskt perspektiv mycket effektiv och metoden har nu implementerats på ett antal mödravårdscentraler i Härryda och Borås. Dietistverksamheten i Region Skåne använder också detta delvis digitala arbetsverktyg.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.