Tema

LEVA-studien: Kostråd bidrar till viktminskning

Nyblivna, överviktiga mammor som får kostråd efter graviditet går ner mer i vikt än de som inte får det. Det visar den så kallade LEVA-studien, som under ett år har följt 68 nyblivna mammor i Västra Götalandsregionen.

Nina Granberg 30 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Syftet med LEVA-studien var att ta reda på om ett tolv veckors behandlingsprogram leder till kort- och långsiktig viktminskning efter graviditet. Kriterierna för att få vara med i studien var intention att amma i sex månader och ett BMI på 25-35. Målet var sex kilos viktminskning på tolv veckor.

Deltagarna som rekryterades på mödravårdscentraler lottades i fyra grupper. En grupp fick enbart råd om motion, en grupp fick enbart råd om kost. En tredje grupp fick råd om både kost och motion. Och den fjärde gruppen, kontrollgruppen fick inte några råd alls. Den löpande uppföljningen bestod av sms och hembesök.

Minst viktnedgång, både efter tolv veckor och efter ett år, hade gruppen som bara fick råd om motion och kontrollgruppen. Klart bättre gick det för gruppen som fick råd om både kost och motion. Men allra bäst gick det för gruppen som enbart fick kostråd. Råden som deltagarna fick baserades på NNR.

Efter studien sjösattes en uppföljande studie i primärvården, kallad LIV, som fick likartat resultat.

Behandlingen är ur ett hälsoekonomiskt perspektiv mycket effektiv och metoden har nu implementerats på ett antal mödravårdscentraler i Härryda och Borås. Dietistverksamheten i Region Skåne använder också detta delvis digitala arbetsverktyg.

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...