Tema

LEVA-studien: Kostråd bidrar till viktminskning

Nyblivna, överviktiga mammor som får kostråd efter graviditet går ner mer i vikt än de som inte får det. Det visar den så kallade LEVA-studien, som under ett år har följt 68 nyblivna mammor i Västra Götalandsregionen.

Nina Granberg 30 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Syftet med LEVA-studien var att ta reda på om ett tolv veckors behandlingsprogram leder till kort- och långsiktig viktminskning efter graviditet. Kriterierna för att få vara med i studien var intention att amma i sex månader och ett BMI på 25-35. Målet var sex kilos viktminskning på tolv veckor.

Deltagarna som rekryterades på mödravårdscentraler lottades i fyra grupper. En grupp fick enbart råd om motion, en grupp fick enbart råd om kost. En tredje grupp fick råd om både kost och motion. Och den fjärde gruppen, kontrollgruppen fick inte några råd alls. Den löpande uppföljningen bestod av sms och hembesök.

Minst viktnedgång, både efter tolv veckor och efter ett år, hade gruppen som bara fick råd om motion och kontrollgruppen. Klart bättre gick det för gruppen som fick råd om både kost och motion. Men allra bäst gick det för gruppen som enbart fick kostråd. Råden som deltagarna fick baserades på NNR.

Efter studien sjösattes en uppföljande studie i primärvården, kallad LIV, som fick likartat resultat.

Behandlingen är ur ett hälsoekonomiskt perspektiv mycket effektiv och metoden har nu implementerats på ett antal mödravårdscentraler i Härryda och Borås. Dietistverksamheten i Region Skåne använder också detta delvis digitala arbetsverktyg.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.