Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Studie om IBS väcker nya frågor – forskare söker svar i tarmarnas svarta låda

I en ny studie om IBS fick patienter en transplantation med avföring – en grupp fick feces från en frisk donator och en grupp fick … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

I en ny studie om IBS fick patienter en transplantation med avföring – en grupp fick feces från en frisk donator och en grupp fick sitt eget. Resultaten visar att patienter i båda grupperna mår bättre efter behandlingen. Något som förvånar forskarna vid Örebro universitet.

–Det var inte vad vi väntade oss. Gruppen som fick avföring från en frisk donator mådde något bättre än den andra gruppen, men båda grupperna fick lite mindre symptom och en förändrad tarmflora. Vi trodde att det skulle bli en större skillnad mellan grupperna, säger Savanne Holster, doktorand i medicin vid Örebro universitet.\n–Svaren på frågan ”varför” finns i vad jag kallar den svarta lådan och det kommer vi undersöka i uppföljande studier, säger Robert Brummer, överläkare och professor vid Örebro universitet som leder forskningsprojektet.\nI tarmen finns över tusen olika typer av bakterier som utvecklas i samspel med varandra och med resten av kroppen. Hos patienter med IBS (Irritable bowel syndrom), det vill säga känslig tarm, kan sammansättningen av bakterierna vara förändrad – ofta med sämre mångfald än hos en frisk person.

Med en transplantation från en donator kan forskarna tillföra ett helt ekosystem av bakterier till tarmen. Donatorn är handplockad och har en tarmflora rik på gynnsamma bakterier. Före transplantationen rengörs tarmen ordentligt och sedan förs bajs in i tjocktarmen.\nI studien deltog 16 patienter, åtta i varje grupp. De har lämnat avföringsprover och genomgått undersökningar av tarmen både före och efter transplantationen. Dessutom har de fyllt i enkäter om symtom och om hur de mår. Och resultaten var nästan likadana i båda grupperna.\n–Vi kan alltså inte säga att en transplantation från en donator är mycket bättre utan det kan vara andra aspekter av behandlingen som spelar en viktig roll, säger Robert Brummer.\n–För trots att hälften av patienterna fick sitt egna bajs tillbaka förändrades deras tarmflora. Det kan ha att göra med att avföringen har behandlats som förberedelse för transplantationen och inte är likadan som tidigare, säger Savanne Holster.\nBland patienterna med en donator fick vissa en tarmflora mer lik den som donatorn har, men inte alla.\n–Vi vet ännu inte vilka som är mottagliga för behandlingen. Vi vet inte heller hur länge behandlingen har effekt. I vår studie fanns effekten inte kvar hos de flesta deltagare efter sex månader, säger Julia König, projektkoordinator och Savanne Holsters handledare tillsammans med Robert Brummer.

Detta är Savanne Holsters första publicerade artikel i den kommande avhandlingen. I nästa artikel fortsätter hon att beskriva vad som händer i samspelet mellan bakterier, tarm och hjärna och det är detta som Robert Brummer hänvisar till som den svarta lådan.\n–Vi måste förstå mekanismerna bakom – det är ingen idé att göra stora studier med patienter innan vi har fått svar på flera av de frågor vi har, säger Robert Brummer.\nDe vill kunna svara på vem som har nytta av behandlingen, hur de kan påverka symtomen och hur länge effekten av behandlingen varar. Forskarna har till exempel mätt vad som händer i slemhinnan i tarmen – bakterierna där är i nära kontakt med och påverkar vårt immunförsvar.\n–Just nu undersöker jag hur immunförsvaret reagerar efter en transplantation, säger Savanne Holster.\n–Patienter väntar verkligen på en bra behandling men i nuläget finns det många frågor kvar att besvara, säger Julia König.

Fakta:

Irritable bowel Syndrome, IBS, är en störning i mag- och tarmkanalen. Typiska symtom är förstoppning, diarrée och gasbesvär. Undersökningar har visat att mellan 10 – 15 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har IBS. Det är en kronisk sjukdom och forskarna letar efter behandlingar som kan lindra symtomen.

Källa: Örebro universitet



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.