Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Stora skillnader i landet när det gäller möjligheten att få hjälp med sina matvanor

Bättre matvanor kan ge stora hälsovinster. Men trots att Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom redan 2011 har hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete med matvanor … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Bättre matvanor kan ge stora hälsovinster. Men trots att Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom redan 2011 har hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete med matvanor bara börjat. En ny intervjuundersökning med representanter för 18 landsting och regioner pekar på att mer behöver göras för att patienter ska få ett bra stöd i att förbättra sina matvanor.

Dåliga matvanor är idag den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Samtidigt har det varit trögt för landstingen och regionerna att börja arbeta förebyggande med bra matvanor, medan de har kommit längre med tobak, alkohol och fysisk aktivitet. De intervjuade uppger flera orsaker till det, bland annat att ämnet matvanor är svårt och komplext, att det vetenskapliga stödet för kostråden ifrågasätts och att arbetet delvis saknar stöd från politiker och ledning.

– Precis som det tar tid att förändra sina matvanor, har det tagit tid för primärvården att ställa om till att arbeta mer förebyggande. Det finns fortfarande mycket kvar att göra innan alla landsting och regioner kan erbjuda ett bra stöd till personer som behöver hjälp att förbättra sina matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Möjligheten att få hjälp med matvanorna påverkas av var du borIntervjuerna visar att flesta landsting och regioner har genomfört utbildningar för personal om matvanor och/eller andra levnadsvanor. Men vilka som får utbildning och hur lång den är varierar mycket. Majoriteten har ingen plan för hur de ska fortsätta utbilda personalen på sikt och har heller inte följt upp resultaten av de utbildningar som genomförts. På vissa orter är det enbart dietister, som redan har kunskapen, som genomför samtal. Resultaten bekräftas av Livsmedelsverkets enkät.

– Skillnaderna tycks vara stora mellan landstingen i hur mycket de arbetar med matvanor och satsar på kompetensutveckling. Patienter som behöver få stöd från primärvården att förändra sina matvanor har med andra ord väldigt olika möjligheter att få hjälp beroende på var i landet de bor, säger Åsa Brugård Konde.

Vill ha mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheterDe intervjuade tycker att det kunskapsstöd och de verktyg som finns idag är bra men många efterlyser mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheter att uppmärksamma chefer och politiker på hur viktigt det är att primärvården arbetar förebyggande med bra matvanor och vad som krävs för att det ska fungera. Undersökningsföretaget Ipsos har på uppdrag av Livsmedelsverket genomfört djupintervjuer med 20 personer på övergripande nivå i 18 landsting och regioner. Syftet var att få mer kunskap om hur primärvården arbetar med att höja personalens kompetens att föra samtal och ge råd om bra matvanor. Livsmedelsverket har kompletterat undersökningen med en egen enkät.

Förebyggande arbete med bra matvanor i primärvården (Ipsos intervjuundersökning)

Utbildning för samtal om bra matvanor (Livsmedelsverkets enkät)

Källa: Livsmedelsverket



Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.