Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Stora skillnader i landet när det gäller möjligheten att få hjälp med sina matvanor

Bättre matvanor kan ge stora hälsovinster. Men trots att Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom redan 2011 har hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete med matvanor … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Bättre matvanor kan ge stora hälsovinster. Men trots att Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom redan 2011 har hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete med matvanor bara börjat. En ny intervjuundersökning med representanter för 18 landsting och regioner pekar på att mer behöver göras för att patienter ska få ett bra stöd i att förbättra sina matvanor.

Dåliga matvanor är idag den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Samtidigt har det varit trögt för landstingen och regionerna att börja arbeta förebyggande med bra matvanor, medan de har kommit längre med tobak, alkohol och fysisk aktivitet. De intervjuade uppger flera orsaker till det, bland annat att ämnet matvanor är svårt och komplext, att det vetenskapliga stödet för kostråden ifrågasätts och att arbetet delvis saknar stöd från politiker och ledning.

– Precis som det tar tid att förändra sina matvanor, har det tagit tid för primärvården att ställa om till att arbeta mer förebyggande. Det finns fortfarande mycket kvar att göra innan alla landsting och regioner kan erbjuda ett bra stöd till personer som behöver hjälp att förbättra sina matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Möjligheten att få hjälp med matvanorna påverkas av var du borIntervjuerna visar att flesta landsting och regioner har genomfört utbildningar för personal om matvanor och/eller andra levnadsvanor. Men vilka som får utbildning och hur lång den är varierar mycket. Majoriteten har ingen plan för hur de ska fortsätta utbilda personalen på sikt och har heller inte följt upp resultaten av de utbildningar som genomförts. På vissa orter är det enbart dietister, som redan har kunskapen, som genomför samtal. Resultaten bekräftas av Livsmedelsverkets enkät.

– Skillnaderna tycks vara stora mellan landstingen i hur mycket de arbetar med matvanor och satsar på kompetensutveckling. Patienter som behöver få stöd från primärvården att förändra sina matvanor har med andra ord väldigt olika möjligheter att få hjälp beroende på var i landet de bor, säger Åsa Brugård Konde.

Vill ha mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheterDe intervjuade tycker att det kunskapsstöd och de verktyg som finns idag är bra men många efterlyser mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheter att uppmärksamma chefer och politiker på hur viktigt det är att primärvården arbetar förebyggande med bra matvanor och vad som krävs för att det ska fungera. Undersökningsföretaget Ipsos har på uppdrag av Livsmedelsverket genomfört djupintervjuer med 20 personer på övergripande nivå i 18 landsting och regioner. Syftet var att få mer kunskap om hur primärvården arbetar med att höja personalens kompetens att föra samtal och ge råd om bra matvanor. Livsmedelsverket har kompletterat undersökningen med en egen enkät.

Förebyggande arbete med bra matvanor i primärvården (Ipsos intervjuundersökning)

Utbildning för samtal om bra matvanor (Livsmedelsverkets enkät)

Källa: Livsmedelsverket



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.