Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Stora skillnader i landet när det gäller möjligheten att få hjälp med sina matvanor

Bättre matvanor kan ge stora hälsovinster. Men trots att Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom redan 2011 har hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete med matvanor … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Bättre matvanor kan ge stora hälsovinster. Men trots att Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom redan 2011 har hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete med matvanor bara börjat. En ny intervjuundersökning med representanter för 18 landsting och regioner pekar på att mer behöver göras för att patienter ska få ett bra stöd i att förbättra sina matvanor.

Dåliga matvanor är idag den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Samtidigt har det varit trögt för landstingen och regionerna att börja arbeta förebyggande med bra matvanor, medan de har kommit längre med tobak, alkohol och fysisk aktivitet. De intervjuade uppger flera orsaker till det, bland annat att ämnet matvanor är svårt och komplext, att det vetenskapliga stödet för kostråden ifrågasätts och att arbetet delvis saknar stöd från politiker och ledning.

– Precis som det tar tid att förändra sina matvanor, har det tagit tid för primärvården att ställa om till att arbeta mer förebyggande. Det finns fortfarande mycket kvar att göra innan alla landsting och regioner kan erbjuda ett bra stöd till personer som behöver hjälp att förbättra sina matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Möjligheten att få hjälp med matvanorna påverkas av var du borIntervjuerna visar att flesta landsting och regioner har genomfört utbildningar för personal om matvanor och/eller andra levnadsvanor. Men vilka som får utbildning och hur lång den är varierar mycket. Majoriteten har ingen plan för hur de ska fortsätta utbilda personalen på sikt och har heller inte följt upp resultaten av de utbildningar som genomförts. På vissa orter är det enbart dietister, som redan har kunskapen, som genomför samtal. Resultaten bekräftas av Livsmedelsverkets enkät.

– Skillnaderna tycks vara stora mellan landstingen i hur mycket de arbetar med matvanor och satsar på kompetensutveckling. Patienter som behöver få stöd från primärvården att förändra sina matvanor har med andra ord väldigt olika möjligheter att få hjälp beroende på var i landet de bor, säger Åsa Brugård Konde.

Vill ha mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheterDe intervjuade tycker att det kunskapsstöd och de verktyg som finns idag är bra men många efterlyser mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheter att uppmärksamma chefer och politiker på hur viktigt det är att primärvården arbetar förebyggande med bra matvanor och vad som krävs för att det ska fungera. Undersökningsföretaget Ipsos har på uppdrag av Livsmedelsverket genomfört djupintervjuer med 20 personer på övergripande nivå i 18 landsting och regioner. Syftet var att få mer kunskap om hur primärvården arbetar med att höja personalens kompetens att föra samtal och ge råd om bra matvanor. Livsmedelsverket har kompletterat undersökningen med en egen enkät.

Förebyggande arbete med bra matvanor i primärvården (Ipsos intervjuundersökning)

Utbildning för samtal om bra matvanor (Livsmedelsverkets enkät)

Källa: Livsmedelsverket



Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 12 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1235

Foto: AdobeStock

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget 

  1. Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
  2. Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
  3. Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y



Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 Uppdaterades 11 november, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_890808833

Foto: AdobeStock

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.