Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tema

Smart stödprogram hjälper gravida vårda vikten

I region Västerbotten erbjuds gravida stöd och kostråd med det digitala stöd- och behandlingsprogrammet Viktstablitet. "Syftet är att hjälpa gravida att undvika för stor viktuppgång – och att komma tillbaka till normalvikt efter förlossning och amning", säger dietisten Anna Karlsson, som har varit med och utvecklat programmet.

Nina Granberg 30 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Anna Karlsson.
Pressfoto

Nästan hälften av alla gravida kvinnor i Sverige har i dag övervikt eller obesitas. Det innebär en ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning, och ökar även hälsorisken för kvinnan.

Det är bakgrunden till region Västerbottens satsning på programmet Viktstablitet.

Matilda, vilket inte är hennes riktiga namn, är en av kvinnorna som har testat programmet. Det var hennes tredje graviditet och hon hade gått upp mycket i vikt varje gång.

– Jag mådde väldigt illa och det var svårt att välja bra mat, jag ville mest bara äta rostmackor. Jag ville ha lite extra peppning och en boost, därför testade jag stödprogrammet. Det gick upp och ner med min motivation och under perioder var jag inte inne så mycket, men när jag väl loggat in har jag blivit peppad.

Efter att bebisen hade fötts berättar Matilda att hon var mer motiverad på att ta hand om sig själv med bra kost och rörelse. Hon tror att det beror på programmet.

– Vi har fått ett positivt gensvar från de flesta. Många har lyft fram betydelsen av att dietisten kändes närvarande trots att verktyget är digitalt, säger Anna Karlsson.

Men att prata om vikt kan vara känsligt och laddat.

– För många kan det ha varit att vikten har gått upp och ned hela livet. Man kanske har bantat och sen har man inte orkat och så har det gått åt andra hållet. Med viktstabilitetsprogrammet får man hjälp att hitta balansen under en period i livet när motivationen ofta är större och det har man nytta av under resten av livet. Det är många som uttryckt att de tänker mer hållbart och vad som kommer att funka på sikt, snarare än att bara titta på vikten och försöka gå ner så snabbt som möjligt, säger Anna Karlsson.

Programmet, som lanserades 2021 på webbsajten 1177.se, består av tolv avsnitt och har arbetats fram av en tvärprofessionell arbetsgrupp. Det består av en mix av information och egna reflektionsövningar inom områden som beteendeförändring, mat, motion, vila och återhämtning. 

– En central del i programmet är meddelande­funktionen vilket ger den gravida kvinnan tillgång till en dietist under hela graviditeten. De kan kontakta oss om de har någon specifik undran eller fundering. Vi hör också av oss till deltagarna och kollar hur det går. Det är viktigt att ha kontakt.

Det finns också en bokningsfunktion där man kan boka ett digitalt möte vid behov. Andra funktioner är träningsdagbok, matdagbok och viktkurva – alla valfria att använda eller välja bort. Gravida har tillgång till programmet under hela graviditeten plus en tid efteråt.

Sandra är en annan deltagare. Hon var orolig över att möta fördomar mot tjocka personer, men berättar att hon blev motbevisad.

– Ibland har det gett mig lite nyttiga insikter om vad jag själv sitter med för tankar, säger hon.

På frågan om hon skulle rekommendera det till någon annan är svaret tydligt:

– Ja, typ till alla! Jag och min sambo gjorde det tillsammans och även han har fått nyttiga tankar. Jag hade nog haft nytta av det innan graviditeten också.

Anna Karlsson är tydlig med vad syftet med behandlingsprogrammet är:

– Vi vill inte komma med pekpinnar och kritisera. Det handlar om hälsa och att hitta balans, inte bara om vikt. Tanken med programmet är att man får stöd att jobba med sina vanor och beteenden kring mat på ett hyggligt sätt – det behöver inte vara perfekt.

För kvinnor som av olika skäl har svårt med det textbaserade verktyget finns alternativ. 

– Alla tycker inte det är så lätt att ta till sig text, man kanske inte trivs med det och för de passar programmet inte lika bra. Men det finns också en lättläst version om man till exempel har svenska som andra språk, dyslexi, eller någon typ av utmattning. Vi håller också på att ta fram ljudfiler som kan vara ett bra alternativ, säger Anna Karlsson, och tillägger att webbstöd så klart inte passar alla.

– Om man till exempel inte kan svenska utan behöver tolk funkar inte det här programmet, utan då behöver man besök hos dietist. Det kan även finnas funktionsvariationer som kan göra det svårt att använda sig av ett stöd- och behandlingsprogram på webben. Och som det alltid är när man jobbar med beteende så krävs det en egen vilja och ett eget arbete för att det ska funka.


Dela artikeln

Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 9 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1
Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras. 

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt. 

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

  • Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
  • Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
  • Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
  • Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

  • 2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
  • 2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
  • 2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
  • 2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
  • 2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
  • 2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
  • 2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.