Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Så mycket kostar barnobesitas samhället

En ny forskningsrapport har beräknat kostnader för obesitas och övervikt bland barn och unga sett ur ett livstidsperspektiv. Kostnaderna utgörs till största delen av produktionsförluster … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

En ny forskningsrapport har beräknat kostnader för obesitas och övervikt bland barn och unga sett ur ett livstidsperspektiv. Kostnaderna utgörs till största delen av produktionsförluster i vuxenlivet, till följd av en hög sjukfrånvaro.

Utvecklingen av obesitas bland barn i Sverige och i världen är komplex och ansvaret kan aldrig enskilt läggas på individen. Den främsta anledningen till ökningen av övervikt och obesitas i alla åldrar de senast 30 åren är de samhällsförändringar som skett – det finns tillgång till mat dygnet runt på allt fler platser, det är enklare att få tag i billig men näringsfattig och kaloririk mat, stillasittandet har ökat och det råder en brist på fysisk aktivitet för att lyfta några exempel.

Institutet för sjukvårds- och hälsoekonomi (IHE) lyfter i rapporten kostnader utifrån ett samhällsperspektiv och inkluderar såväl kostnader för den offentliga sektorn som produktionsförluster.

Merkostnader för samhället för en 6-åring med obesitas över en livstid, jämfört med en 6-åring med normalvikt, beräknas enligt rapporten till 430 000 kronor för flickor och 250 000 kronor för pojkar. I båda fallen utgjordes mer än 75 procent av kostnaderna av produktionsförluster i vuxenlivet som ett resultat av ökad sjukfrånvaro.

– De kostnader för obesitas bland barn som vi kunnat ta med i analyserna syns inte med en gång och de landar framför allt inte i hälso- och sjukvården. Det är individen och samhället som bär kostnaderna i det långa perspektivet, berättar Katarina Steen Carlsson, forskningschef på IHE.

I en årskull med 120 000 6-åringar i Sverige finns det över 5 000 barn med obesitas och över 14 000 barn med övervikt. Rapporten beräknar att de totala samhällsekonomiska merkostnaderna för dessa barn över deras livstid är 1,8 miljarder kronor för dem med obesitas och 2,1 miljarder kronor för de med övervikt.

Institutet för sjukvårds- och hälsoekonomi (IHE) i samarbete med obesitasföreträdare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Innovation Skåne ligger bakom rapporten: The economic burden of overweight and obesity in Swedish children – a lifetime perspective.

Pressbild


Dela artikeln

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.