Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Så mycket kostar barnobesitas samhället

En ny forskningsrapport har beräknat kostnader för obesitas och övervikt bland barn och unga sett ur ett livstidsperspektiv. Kostnaderna utgörs till största delen av produktionsförluster … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

En ny forskningsrapport har beräknat kostnader för obesitas och övervikt bland barn och unga sett ur ett livstidsperspektiv. Kostnaderna utgörs till största delen av produktionsförluster i vuxenlivet, till följd av en hög sjukfrånvaro.

Utvecklingen av obesitas bland barn i Sverige och i världen är komplex och ansvaret kan aldrig enskilt läggas på individen. Den främsta anledningen till ökningen av övervikt och obesitas i alla åldrar de senast 30 åren är de samhällsförändringar som skett – det finns tillgång till mat dygnet runt på allt fler platser, det är enklare att få tag i billig men näringsfattig och kaloririk mat, stillasittandet har ökat och det råder en brist på fysisk aktivitet för att lyfta några exempel.

Institutet för sjukvårds- och hälsoekonomi (IHE) lyfter i rapporten kostnader utifrån ett samhällsperspektiv och inkluderar såväl kostnader för den offentliga sektorn som produktionsförluster.

Merkostnader för samhället för en 6-åring med obesitas över en livstid, jämfört med en 6-åring med normalvikt, beräknas enligt rapporten till 430 000 kronor för flickor och 250 000 kronor för pojkar. I båda fallen utgjordes mer än 75 procent av kostnaderna av produktionsförluster i vuxenlivet som ett resultat av ökad sjukfrånvaro.

– De kostnader för obesitas bland barn som vi kunnat ta med i analyserna syns inte med en gång och de landar framför allt inte i hälso- och sjukvården. Det är individen och samhället som bär kostnaderna i det långa perspektivet, berättar Katarina Steen Carlsson, forskningschef på IHE.

I en årskull med 120 000 6-åringar i Sverige finns det över 5 000 barn med obesitas och över 14 000 barn med övervikt. Rapporten beräknar att de totala samhällsekonomiska merkostnaderna för dessa barn över deras livstid är 1,8 miljarder kronor för dem med obesitas och 2,1 miljarder kronor för de med övervikt.

Institutet för sjukvårds- och hälsoekonomi (IHE) i samarbete med obesitasföreträdare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Innovation Skåne ligger bakom rapporten: The economic burden of overweight and obesity in Swedish children – a lifetime perspective.

Pressbild


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.