Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Så mycket kostar barnobesitas samhället

En ny forskningsrapport har beräknat kostnader för obesitas och övervikt bland barn och unga sett ur ett livstidsperspektiv. Kostnaderna utgörs till största delen av produktionsförluster … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny forskningsrapport har beräknat kostnader för obesitas och övervikt bland barn och unga sett ur ett livstidsperspektiv. Kostnaderna utgörs till största delen av produktionsförluster i vuxenlivet, till följd av en hög sjukfrånvaro.

Utvecklingen av obesitas bland barn i Sverige och i världen är komplex och ansvaret kan aldrig enskilt läggas på individen. Den främsta anledningen till ökningen av övervikt och obesitas i alla åldrar de senast 30 åren är de samhällsförändringar som skett – det finns tillgång till mat dygnet runt på allt fler platser, det är enklare att få tag i billig men näringsfattig och kaloririk mat, stillasittandet har ökat och det råder en brist på fysisk aktivitet för att lyfta några exempel.

Institutet för sjukvårds- och hälsoekonomi (IHE) lyfter i rapporten kostnader utifrån ett samhällsperspektiv och inkluderar såväl kostnader för den offentliga sektorn som produktionsförluster.

Merkostnader för samhället för en 6-åring med obesitas över en livstid, jämfört med en 6-åring med normalvikt, beräknas enligt rapporten till 430 000 kronor för flickor och 250 000 kronor för pojkar. I båda fallen utgjordes mer än 75 procent av kostnaderna av produktionsförluster i vuxenlivet som ett resultat av ökad sjukfrånvaro.

– De kostnader för obesitas bland barn som vi kunnat ta med i analyserna syns inte med en gång och de landar framför allt inte i hälso- och sjukvården. Det är individen och samhället som bär kostnaderna i det långa perspektivet, berättar Katarina Steen Carlsson, forskningschef på IHE.

I en årskull med 120 000 6-åringar i Sverige finns det över 5 000 barn med obesitas och över 14 000 barn med övervikt. Rapporten beräknar att de totala samhällsekonomiska merkostnaderna för dessa barn över deras livstid är 1,8 miljarder kronor för dem med obesitas och 2,1 miljarder kronor för de med övervikt.

Institutet för sjukvårds- och hälsoekonomi (IHE) i samarbete med obesitasföreträdare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Innovation Skåne ligger bakom rapporten: The economic burden of overweight and obesity in Swedish children – a lifetime perspective.

Pressbild


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.