Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Så mycket kostar barnobesitas samhället

En ny forskningsrapport har beräknat kostnader för obesitas och övervikt bland barn och unga sett ur ett livstidsperspektiv. Kostnaderna utgörs till största delen av produktionsförluster … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny forskningsrapport har beräknat kostnader för obesitas och övervikt bland barn och unga sett ur ett livstidsperspektiv. Kostnaderna utgörs till största delen av produktionsförluster i vuxenlivet, till följd av en hög sjukfrånvaro.

Utvecklingen av obesitas bland barn i Sverige och i världen är komplex och ansvaret kan aldrig enskilt läggas på individen. Den främsta anledningen till ökningen av övervikt och obesitas i alla åldrar de senast 30 åren är de samhällsförändringar som skett – det finns tillgång till mat dygnet runt på allt fler platser, det är enklare att få tag i billig men näringsfattig och kaloririk mat, stillasittandet har ökat och det råder en brist på fysisk aktivitet för att lyfta några exempel.

Institutet för sjukvårds- och hälsoekonomi (IHE) lyfter i rapporten kostnader utifrån ett samhällsperspektiv och inkluderar såväl kostnader för den offentliga sektorn som produktionsförluster.

Merkostnader för samhället för en 6-åring med obesitas över en livstid, jämfört med en 6-åring med normalvikt, beräknas enligt rapporten till 430 000 kronor för flickor och 250 000 kronor för pojkar. I båda fallen utgjordes mer än 75 procent av kostnaderna av produktionsförluster i vuxenlivet som ett resultat av ökad sjukfrånvaro.

– De kostnader för obesitas bland barn som vi kunnat ta med i analyserna syns inte med en gång och de landar framför allt inte i hälso- och sjukvården. Det är individen och samhället som bär kostnaderna i det långa perspektivet, berättar Katarina Steen Carlsson, forskningschef på IHE.

I en årskull med 120 000 6-åringar i Sverige finns det över 5 000 barn med obesitas och över 14 000 barn med övervikt. Rapporten beräknar att de totala samhällsekonomiska merkostnaderna för dessa barn över deras livstid är 1,8 miljarder kronor för dem med obesitas och 2,1 miljarder kronor för de med övervikt.

Institutet för sjukvårds- och hälsoekonomi (IHE) i samarbete med obesitasföreträdare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Innovation Skåne ligger bakom rapporten: The economic burden of overweight and obesity in Swedish children – a lifetime perspective.

Pressbild


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.