Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Hon tar fighten mot allergin

Regeringsuppdrag för att förebygga allergi, nationella kostråd om introduktion av allergener och en av Sveriges största forskningsstudier någonsin – det är mycket på gång för att bromsa ökningen av allergi hos barn. Trots ett späckat schema tog sig Christina West, som är involverad i flera av projekten, tid att uppdatera Dietisten om senaste nytt.

Kajsa Asp 21 oktober, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Porträtt av Christine West

Foto: Mattias Pettersson

Christina West är över­läkare och professor i pediatrik i Umeå och ansvarar för barn och ungdoms­allergologin i Västerbotten. Hon är en front­figur i forskningsprojektet North­Pop – ett omfattande projekt som började planeras för mer än tio år sedan. Syftet är att kartlägga risk- och friskfaktorer hos barn.

– Studien rullar på enligt plan, nu är 9 000 familjer med i datainsamlingen, säger hon entusiastiskt. Målet är att inkludera 10 000 familjer vilket vi tror nås under sommaren 2025. I höstas startade vi sjuårsuppföljningen för de som hunnit bli såpass gamla.

I studien vill man koppla ihop data om arv och miljö för vanligt förekommande tillstånd och sjukdomar och studera olika typer av samband, inte minst vad gäller mikrobiota och gener.

– Med så här lång uppföljning och så många deltagare krävs mycket tålamod, men när hela data­setet är insamlat och vi kommit i mål, då blir det ketchup­effekt, säger Christina West.

Grundläggande att äta varierat

Många forskare inom NorthPop är intresserade av kost och mat­vanor, bland annat dietisterna Stina Bodén som gör sin post doc, och Richard Lundberg Ulfsdotter som även är projektets data manager. Ett par av landets mest välkända barn­dietister är också med; Inger Öhlund deltog redan i planeringen av NorthPop och Elisabeth Stoltz Sjöström är handledare för ett projekt som undersöker kostmönster under tidig barndom och dess betydelse för barns hälsa. Hennes tidigare forskning inom nutrition om för tidigt födda har lett till viktiga kliniska förbättringar.

Stina Bodén studerar hur kosten tidigt i livet påverkar allergirisken. Hög diversitet i mammans kost har visat sig minska risken för allergi hos barnet. Stina tittar nu vidare på om även diversiteten i barnets egen kost har en skyddande effekt. Tarmbakterierna är en av de faktorer som påverkas.

– Varierad kost stimulerar diversitet och tillväxt av olika bakterier. Vi vet att mikrobiotan är otroligt viktig för barnets immunsystem, konstaterar Christina.

Om man däremot äter ensidigt, inte minst om kosten domineras av bakteriefattig industritillverkad burkmat, kan risken att utveckla allergi vara större.

Ändrade råd står fast

En av doktoranderna, Jonas Österlund, har studerat effekten av 2019 års revidering av de svenska råden för när allergena livsmedel ska introduceras. En expertgrupp av barnläkare, barnsjuksköterskor och dietister tog tillsammans med Livsmedelsverket fram nya råd.

– Kliniska prövningar har visat att tidig introduktion av ägg och jordnötter kan skydda mot mat­allergi mot dessa livsmedel hos barn med hög risk att utveckla allergi, förklarar Christina. Där­emot fanns inte evidens för att det skulle skydda mot allergier på befolkningsnivå och vi visste inte hur det påverkar en normalpopulation. Bakgrunden till ändringen var att man inte vill gå miste om hälso- och näringsmässiga fördelar med fisk, nötter och baljväxter utan introducera dessa tidigare än vad som rekommenderades förr.

I utvärderingen som nu gjorts inkluderades 2 000 familjer som följt de gamla råden och 1 700 familjer som introducerat ägg, fisk och baljväxter enligt de nya råden.

– Vi kunde tydligt se att föräldrarna har tagit till sig råden och gjort som vi sagt, men vi ser inte att det har påverkat förekomsten av allergi. Tidig introduktion har varken ökat risken eller skyddat mot allergi, säger Christina West.

De nya råden ligger alltså kvar, men hon menar att det börjar bli dags för en uppdatering. Det behövs mer forskning kring när man ska börja ge vad, i vilka doser och hur ofta.

Nyligen gav regeringen även Livsmedelsverket och Socialstyrelsen uppdraget att ta fram en nationell strategi inom livsmedels- och allergiområdet. Finlands framgångsrika allergipreventionsprogram är en inspirationskälla.

Vi vet att mikrobiotan är otroligt viktig för barnets immunsystem.



Kostråd & riktlinjer

Nya kostråd för äldre på remiss – klart våren 2026

Kostråden för äldre personer 65+ ska uppdateras. Livsmedelsverkets förslag är nu ute på remiss och den färdiga versionen ska presenteras våren 2026. 

Nina Granberg 20 januari, 2026 Uppdaterades 20 januari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1454

Foto: AdobeStock

Den vetenskapliga grunden och de avvägningar som gjorts beskrivs i rapporten ”Kostråd för att främja ett hälsosamt åldrande”. Nu går förslaget ut på remiss och Livsmedelsverket välkomnar synpunkter från berörda myndigheter, pensionärsorganisationer, hälso- och sjukvård, företrädare för livsmedelsbranschen och andra aktörer.

I rapporten presenteras de föreslagna råden, men de är ännu inte formulerade eller anpassade för allmänheten. Ett exempel på anpassad text bifogas för att ge en inblick i hur informationen kan komma att se ut, men ingår inte i själva remissen.

De uppdaterade råden ska ligga till grund för ett nytt informationsmaterial som vänder sig till personer 65+ och tas fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. De färdiga kostråden planeras att presenteras under våren 2026.

Exempel på förändringar utifrån remissunderlaget

  • Nytt råd: Baljväxter ofta, gärna varje dag (bönor, ärtor, linser).
  • Nytt råd: Ät gärna ägg (kopplat till att täcka proteinbehov).
  • Nytt råd: Ät gärna kött från fågel (kopplat till att täcka proteinbehov)
  • Delvis förändrat: Rådet om energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel breddas (tidigare låg fokus främst på socker och sockerrika livsmedel).
  • Rådet om rött kött ligger kvar på max 350 gram i veckan, men i vissa fall kan protein- och energibehov göra att rådet behöver vägas mot andra behov.
  • Justering: I rådet om nötter ingår frön inte längre i den rekommenderade mängden.

Läs mer HÄR.



Kostråd & riktlinjer

USA:s nya kostråd väcker debatt - Svenska experter: stå fast vid NNR

USA:s nya kostråd har fått stor uppmärksamhet. I sociala medier används råden redan som argument i debatter om allt från kött till klimat. Men svenska experter menar att dietister tryggt kan luta sig mot NNR och svenska kostråd när budskap krockar och förvirrar.

Nina Granberg 14 januari, 2026 Uppdaterades 20 januari, 2026 4 minuters läsning
AdobeStock_1871159607

Foto: AdobeStock

Sällan har råd om kost och hälsa fått så stor uppmärksamhet och skapat sådan internationell debatt som de nya amerikanska riktlinjerna. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, vill inte recensera dem.

– Vi kommenterar generellt inte andra länders kostråd.

Men hon konstaterar att de skiljer sig från de svenska, samtidigt som vissa punkter ligger nära varandra. En gemensam nämnare är att man lyfter fram att intaget av typisk skräpmat behöver minska.

– Vi ser att de har fokus på att man ska äta riktig mat och skippa onyttig snabbmat, sötsaker och snacks. Och det är råd som vi ger i Sverige också.

Skillnader mellan de amerikanska råden och de svenska är dock stora menar hon. Det gäller särskilt för rött kött och fett. Därför uppmanar hon dietister att stå stadigt i de nordiska och svenska rekommendationerna.

IMG_1414
Åsa Brugård Konde. Foto: Livsmedelsverket

– Jag kan bara säga att vi har en stabil, vetenskaplig grund för våra råd här i Norden och Sverige.

Köttmängderna är helt hälsobaserade

En återkommande fråga på sociala medier gäller påståenden om att svenska kostråd skulle vara mer styrda av klimatmål än hälsa.

– Det stämmer verkligen inte. Vi har tagit in miljöaspekter, men det har inte påverkat mängdrekommendationerna, säger Åsa Brugård Konde. 

Hon betonar att nivån på till exempel köttintag i svenska råd är hälsobaserad. Men vi ger också information om fördelarna med svenskt, särskilt naturbeteskött, som ett bra val ur miljösynpunkt och för djuren.

Oro för folkhälsan

Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärt-kärlsjukdom med fokus på mat och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet, följer utvecklingen med oro. Hon beskriver tidigare amerikanska kostråd som tunga dokument som haft stor betydelse även internationellt, men menar att den nya versionen har tappat både tyngd och trovärdighet.

– Jag är bekymrad och tycker det är väldigt ledsamt.

Hon reagerar både på hur råden tagits fram och på delar av innehållet.

– Det har blivit mer av ett politiskt dokument och det undergräver förtroendet för forskare och myndigheter.

Enligt Mai-Lis Hellenius är det problematiskt att dokumentet blandar råd med tydlig evidens med sådant som saknar vetenskapligt stöd.

– Själva innehållet är en blandning av bra och vetenskapligt baserade råd, men där man också sticker in råd som inte alls är baserade på vetenskap. Det kan försämra folkhälsan på sikt.

Hon pekar särskilt på att animaliska livsmedel med hög halt av mättade fetter lyfts i råden och att man rekommenderar ett högre proteinintag.

När “processat” blir en fälla

De amerikanska riktlinjerna använder inte den ofta ifrågasatta NOVA-klassificeringen, utan i stället begreppet “highly processed foods”. Men även det kan skapa missförstånd, menar Åsa Brugård Konde.

– Mycket av de processade livsmedel som man bör äta mindre av handlar om snacks, godis och läsk. Men det finns också processat som kan vara en del av en hälsosam kost, som yoghurt och fullkornsbröd. 

Fokusera på individen 

Mai-Lis Hellenius menar att turbulensen i USA gör det ännu viktigare att dietister i Sverige lutar sig mot den nordiska kunskapsbasen.

– I all den här röran nu, så framstår ju de nordiska näringsrekommendationerna och våra svenska uppdaterade kostråd som ännu bättre.

Hennes budskap till dietister är att hålla fast vid dessa, men att samtidigt fokusera på individen.

– Våga ta debatten och lita på att du har den samlade kunskapen, men glöm inte att se individens unika behov och situation.

FAKTA: USA:s kostråd i korthet

  • “Eat real food” är huvudbudskapet.
  • Råden uppmanar till en kraftig minskning av “highly processed foods”, bland annat sådant med raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och högt natriuminnehåll.
  • Protein ska prioriteras vid varje måltid, med målet 1,2–1,6 g/kg kroppsvikt och dag.
  • Fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker lyfts fram (mål: 3 portioner/dag vid 2 000 kcal).
  • Fullkorn rekommenderas (mål: 2–4 portioner/dag vid 2 000 kcal).
  • Tillsatt socker: en måltid bör innehålla max 10 gram.
  • Natrium: från 14 år rekommenderas <2 300 mg per dag.
  • Mättat fett: bör generellt inte överstiga 10 E%.
  • Alkohol: “drick mindre alkohol” för bättre hälsa, och vissa grupper bör undvika helt.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.