Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Fråga Experten

Vatten och värme gör skillnad

Plötsligt talar alla om hydrotermiskt behandlat spannmål. Men vad är det för något?

13 maj, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

Hydrotermisk behandling innebär att man använder vatten och värme vid olika beredningar av livsmedel. Det påverkar näringsinnehåll, biotillgänglighet och hållbarhet, förändrar smak och resulterar i olika tekniska effekter som förändrad konsistens och textur.

I Hidden in Grains använder vi oss av hela spannmålskärnor vid vår hydrotermiska behandling. Vår avsikt är att öka biotillgängligheten av mineraler som järn och zink. Fröer som spannmål innehåller all näring som behövs för att fröet ska gro. För att behålla näringen tills det är dags för fröet att gro lagrar växten mineralerna i en kemisk förening, fytinsyra (myo-inositol hexafosfat); 60–80 procent av fosfor i spannmål och baljväxter är bundet i fytinsyra.

Fytinsyra (InsP6) bildar salter, fytater med magnesium, kalcium och kalium och eftersom fosfatgrupperna i fytinsyramolekylen är kraftigt negativt laddade bildas svårlösliga komplex med positiva joner som järn och zink i övre delen av mag- och tarmkanalen. Fytinsyran bildar alltså olös­liga föreningar med mineraler under de förhållanden som råder i tarmen så att dessa inte kan absorberas. Någon adaptation till fytinsyra tycks inte ske, men kött i måltiden förbättrar upptaget både av järn och zink, liksom C-vitamin.

Fröer gror när de får tillgång till fukt, viss värme och framför allt tid. Därvid aktiveras det endogent förekommande enzymet fytas som frigör fosfatgrupperna i fytinsyramolekylen. När fosfatgrupperna avlägsnas från fytatet minskar förmågan successivt att komplexbinda mineraler.

Fytasaktiviteten kan påskyndas och därmed nedbrytningen av fytinsyra genom att använda optimal fukthalt och temperatur liksom gynnsamt pH och ta hjälp av tiden. Aktiviteten av endogent fytas varierar i olika spannmål. Den högsta aktiviteten finns i råg, följt av vete och korn, men är betydligt lägre i havre. Fytas har högst aktivitet vid temperaturer på 45–55 grader i en svagt syrlig miljö med ett pH omkring 5.

I spannmål är fytinsyran koncentrerad till de yttre skikten, så kallade aleuronskikt med höga koncentrationer i klidelar. Det innebär att fullkorn har högre innehåll av antinutrienter än raffinerade spannmål. Det är betydligt lättare att reducera fytinsyra i mjöl eller kross än i hela kärnor.

Surdegsjäsning är ett effektivt sätt att bryta ner fytinsyra. Blötläggning av mjöl, kross och hela kärnor ska helst ske i varm vätska och gärna med något surt i blötläggningsvattnet.

Den hydrotermiska behandlingen av hela spannmålskärnor som Hidden in Grains använder har optimerats i varje steg för att minimera antinutrienten fytinsyra. Liksom vid mältning görs omväxlande så kallade våt- och torrstöpning följt av torkning.

Växtbaserad mat är en viktig del av omstäl­lningen till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Spannmål och baljväxter utgör en stor del i denna omställning. Vi behöver öka biotillgängligheten av mineralerna från dessa baslivsmedel och det kan ske genom hydrotermiska tekniker, men även fermentering.



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.