Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tema

Obesitasläkemedel har en plats i primärvården

Patienter med obesitas är en stor men ibland negligerad grupp inom sjukvården. Men hur kan behandlingen förbättras? Individualiserad vård utan värderingar tillsammans med läkemedel och livsstilsförändringar.

Nina Granberg 19 augusti, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Bild på Petter.
Privat

Ungefär hälften av alla vuxna svenskar har övervikt eller obesitas idag. Men trots att det är en så stor patientgrupp tycker Petter Jacobsson  inte att de alltid får det bemötande de har rätt till.

– Jag upplever att de är lite negligerade och att vi ibland har en för raljant attityd mot den här gruppen.

Petter Jacobsson, som är specialistläkare inom allmänmedicin, träffar många på vårdcentralen eller online som har kämpat med vikten i många år och han tycker att det är viktigt att de får rätt hjälp.

Läkemedel är ett väldigt bra verktyg i verktygslådan, anser han.

Vinsterna av att gå ner i vikt är extremt stora. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Många som kommer till vårdcentral kan till exempel ha smärtproblematik som är kopplad till vikten. Många har problem med svamp mellan hudveck. Orken och livsglädjen kan vara låg.

– Många som går ner i vikt mår ofta mycket bättre, säger Petter Jacobsson och nämner som ett exempel en kvinna som han träffat nyligen.

Hon hade gått ner många kilo i vikt och hade inte mått så bra på många år.

– Och det var inte för att vi hade satt in någon medicin för depression utan det var mer för att vi hade stöttat henne med hennes vikt. Så det finns mycket att tjäna på livskvalitet, menar han.

När det gäller behandling betonar Petter Jacobsson vikten av individuell behandling. Vissa har varit överviktiga hela livet. Andra har haft en depression och blivit obesa efter det. De kan ha gått igenom en skilsmässa eller andra psykiska trauman. Det kan också handla om andra typer av trauman som gör det svårt att gå eller liknande.

– Det är viktigt att man individualiserar och möter patienten där de är. Man kan prata om vikten vid ett besök på vårdcentral. Då kan man plantera ett frö som man kan diskutera vid ett senare tillfälle. Det gäller även andra saker som rökning, alkohol eller liknande.

En annan sak som Petter Jacobsson lyfter fram är att man inte ska lägga in några värderingar i vikten.

– Det är viktigt att stötta och se en patient. Hon eller han har en massa erfarenheter och vi träffar patienten bara en kort stund. Men patienten har levt med det här lång, lång tid. Och jag sitter här som en konsult och då tycker jag inte att man ska ha någon värdering på något sätt, menar han.

Dietisten på vårdcentralen har en viktig funktion att fylla. Men hen bidrar inte bara med kunskap kring kost och beteende vad gäller ätandet. Petter Jacobsson lyfter även fram arbetet med att stötta patienten.

– Regelbunden uppföljning är viktigt och att patienten vet att det finns någon vid deras sida som stöttar, inte bara som dietist utan som en coach, menar han.

Hur länge man ska behandlas med medicinerna är en fråga som Petter Jacobsson ofta får.

–  Jag tänker att vissa kanske ska testa i ett år. Då hinner de ändra sina vanor och få en push. Sen kan man prova att trappa ner. Men vissa kanske behöver använda medicinen i fem år. Jag tror i allafall att det är ett bra verktyg som komplement till det arbete vi gör med dietister och även istället för kirurgi.

Argumentet att det inte är någon idé att sätta in läkemedel för att effekten försvinner när man slutar med medicineringen tycker inte Petter Jacobsson håller som argument.  Han menar att det finns andra sjukdomar som, till exempe högt blodtryck och diabetes som också är livslånga, och även om livsstilsförändringar kan förbättra deras tillstånd så behöver de fortsätta med sin medicinering. 

Läkemedel är ett väldigt bra verktyg i verktygs­lådan.


Dela artikeln

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 7 augusti, 2026 3 minuters läsning
IMG_3189
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.