Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Obesitasläkemedel har en plats i primärvården

Patienter med obesitas är en stor men ibland negligerad grupp inom sjukvården. Men hur kan behandlingen förbättras? Individualiserad vård utan värderingar tillsammans med läkemedel och livsstilsförändringar.

Nina Granberg 19 augusti, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Bild på Petter.

Foto: Privat

Ungefär hälften av alla vuxna svenskar har övervikt eller obesitas idag. Men trots att det är en så stor patientgrupp tycker Petter Jacobsson  inte att de alltid får det bemötande de har rätt till.

– Jag upplever att de är lite negligerade och att vi ibland har en för raljant attityd mot den här gruppen.

Petter Jacobsson, som är specialistläkare inom allmänmedicin, träffar många på vårdcentralen eller online som har kämpat med vikten i många år och han tycker att det är viktigt att de får rätt hjälp.

Läkemedel är ett väldigt bra verktyg i verktygslådan, anser han.

Vinsterna av att gå ner i vikt är extremt stora. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Många som kommer till vårdcentral kan till exempel ha smärtproblematik som är kopplad till vikten. Många har problem med svamp mellan hudveck. Orken och livsglädjen kan vara låg.

– Många som går ner i vikt mår ofta mycket bättre, säger Petter Jacobsson och nämner som ett exempel en kvinna som han träffat nyligen.

Hon hade gått ner många kilo i vikt och hade inte mått så bra på många år.

– Och det var inte för att vi hade satt in någon medicin för depression utan det var mer för att vi hade stöttat henne med hennes vikt. Så det finns mycket att tjäna på livskvalitet, menar han.

När det gäller behandling betonar Petter Jacobsson vikten av individuell behandling. Vissa har varit överviktiga hela livet. Andra har haft en depression och blivit obesa efter det. De kan ha gått igenom en skilsmässa eller andra psykiska trauman. Det kan också handla om andra typer av trauman som gör det svårt att gå eller liknande.

– Det är viktigt att man individualiserar och möter patienten där de är. Man kan prata om vikten vid ett besök på vårdcentral. Då kan man plantera ett frö som man kan diskutera vid ett senare tillfälle. Det gäller även andra saker som rökning, alkohol eller liknande.

En annan sak som Petter Jacobsson lyfter fram är att man inte ska lägga in några värderingar i vikten.

– Det är viktigt att stötta och se en patient. Hon eller han har en massa erfarenheter och vi träffar patienten bara en kort stund. Men patienten har levt med det här lång, lång tid. Och jag sitter här som en konsult och då tycker jag inte att man ska ha någon värdering på något sätt, menar han.

Dietisten på vårdcentralen har en viktig funktion att fylla. Men hen bidrar inte bara med kunskap kring kost och beteende vad gäller ätandet. Petter Jacobsson lyfter även fram arbetet med att stötta patienten.

– Regelbunden uppföljning är viktigt och att patienten vet att det finns någon vid deras sida som stöttar, inte bara som dietist utan som en coach, menar han.

Hur länge man ska behandlas med medicinerna är en fråga som Petter Jacobsson ofta får.

–  Jag tänker att vissa kanske ska testa i ett år. Då hinner de ändra sina vanor och få en push. Sen kan man prova att trappa ner. Men vissa kanske behöver använda medicinen i fem år. Jag tror i allafall att det är ett bra verktyg som komplement till det arbete vi gör med dietister och även istället för kirurgi.

Argumentet att det inte är någon idé att sätta in läkemedel för att effekten försvinner när man slutar med medicineringen tycker inte Petter Jacobsson håller som argument.  Han menar att det finns andra sjukdomar som, till exempe högt blodtryck och diabetes som också är livslånga, och även om livsstilsförändringar kan förbättra deras tillstånd så behöver de fortsätta med sin medicinering. 

Läkemedel är ett väldigt bra verktyg i verktygs­lådan.


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.