Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Obesitasläkemedel har en plats i primärvården

Patienter med obesitas är en stor men ibland negligerad grupp inom sjukvården. Men hur kan behandlingen förbättras? Individualiserad vård utan värderingar tillsammans med läkemedel och livsstilsförändringar.

Nina Granberg 19 augusti, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Bild på Petter.

Foto: Privat

Ungefär hälften av alla vuxna svenskar har övervikt eller obesitas idag. Men trots att det är en så stor patientgrupp tycker Petter Jacobsson  inte att de alltid får det bemötande de har rätt till.

– Jag upplever att de är lite negligerade och att vi ibland har en för raljant attityd mot den här gruppen.

Petter Jacobsson, som är specialistläkare inom allmänmedicin, träffar många på vårdcentralen eller online som har kämpat med vikten i många år och han tycker att det är viktigt att de får rätt hjälp.

Läkemedel är ett väldigt bra verktyg i verktygslådan, anser han.

Vinsterna av att gå ner i vikt är extremt stora. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Många som kommer till vårdcentral kan till exempel ha smärtproblematik som är kopplad till vikten. Många har problem med svamp mellan hudveck. Orken och livsglädjen kan vara låg.

– Många som går ner i vikt mår ofta mycket bättre, säger Petter Jacobsson och nämner som ett exempel en kvinna som han träffat nyligen.

Hon hade gått ner många kilo i vikt och hade inte mått så bra på många år.

– Och det var inte för att vi hade satt in någon medicin för depression utan det var mer för att vi hade stöttat henne med hennes vikt. Så det finns mycket att tjäna på livskvalitet, menar han.

När det gäller behandling betonar Petter Jacobsson vikten av individuell behandling. Vissa har varit överviktiga hela livet. Andra har haft en depression och blivit obesa efter det. De kan ha gått igenom en skilsmässa eller andra psykiska trauman. Det kan också handla om andra typer av trauman som gör det svårt att gå eller liknande.

– Det är viktigt att man individualiserar och möter patienten där de är. Man kan prata om vikten vid ett besök på vårdcentral. Då kan man plantera ett frö som man kan diskutera vid ett senare tillfälle. Det gäller även andra saker som rökning, alkohol eller liknande.

En annan sak som Petter Jacobsson lyfter fram är att man inte ska lägga in några värderingar i vikten.

– Det är viktigt att stötta och se en patient. Hon eller han har en massa erfarenheter och vi träffar patienten bara en kort stund. Men patienten har levt med det här lång, lång tid. Och jag sitter här som en konsult och då tycker jag inte att man ska ha någon värdering på något sätt, menar han.

Dietisten på vårdcentralen har en viktig funktion att fylla. Men hen bidrar inte bara med kunskap kring kost och beteende vad gäller ätandet. Petter Jacobsson lyfter även fram arbetet med att stötta patienten.

– Regelbunden uppföljning är viktigt och att patienten vet att det finns någon vid deras sida som stöttar, inte bara som dietist utan som en coach, menar han.

Hur länge man ska behandlas med medicinerna är en fråga som Petter Jacobsson ofta får.

–  Jag tänker att vissa kanske ska testa i ett år. Då hinner de ändra sina vanor och få en push. Sen kan man prova att trappa ner. Men vissa kanske behöver använda medicinen i fem år. Jag tror i allafall att det är ett bra verktyg som komplement till det arbete vi gör med dietister och även istället för kirurgi.

Argumentet att det inte är någon idé att sätta in läkemedel för att effekten försvinner när man slutar med medicineringen tycker inte Petter Jacobsson håller som argument.  Han menar att det finns andra sjukdomar som, till exempe högt blodtryck och diabetes som också är livslånga, och även om livsstilsförändringar kan förbättra deras tillstånd så behöver de fortsätta med sin medicinering. 

Läkemedel är ett väldigt bra verktyg i verktygs­lådan.


Dela artikeln

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.