Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health, har analyserat veckoblad från 122 livsmedelsbutiker i Västra Götalands län, utgivna under fyra veckors tid våren 2020. Butikerna som ingick tillhör de sju största livsmedelskedjorna i Sverige baserat på marknadsandelar.

Hälsokvaliteten hos de livsmedel som inkluderats i annonsbladen analyserades med hjälp av de nordiska näringsrekommendationerna och Världshälsoorganisationens europeiska riktlinjer. Varje butik gavs också ett värde baserat på Statistiska centralbyråns socioekonomiska index.

Två tredjedelar av butikernas annonsblad utgjordes av livsmedel som kunde klassas som ohälsosamma eller i huvudsak ohälsosamma. Totalt närmare 30 000 produkter analyserades. Mest förekommande livsmedelskategori var sockerrik mat och dryck.

Inte i linje med rekommendationerna

Annonsbladen går därmed inte i linje med de nordiska näringsrekommendationerna, som Livsmedelsverket i sin tur baserar de svenska kostråden på, konstaterar forskarna.

Resultatet från studien visar en del av en matmiljö som varken stöttar den enskilda konsumenten till hälsosamma val, eller ett nationellt folkhälsoarbete. I det arbetet är minskade hälsoklyftor en viktig målsättning.

Vissa livsmedelskedjor med butiker i områden där invånarna har sämre ekonomiska förutsättningar verkar dessutom marknadsföra mer ohälsosam mat i jämförelse med områden där de boende har bättre ekonomi.

– Som en konsekvens av nuvarande matinflation kan annonsbladen med många prissänkta varor bli mer betydande för vissa konsumentgrupper, till exempel de med sämre ekonomi. Det är därför angeläget att ifrågasätta utbudet i livsmedelsbutikers kampanjer, säger Melissa Mjöberg, som forskar inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och är studiens förstaförfattare.

Titel: Supermarket promotions in Western Sweden are incompatible with Nordic dietary recommendations and differ by area-level socioeconomic index