Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Ökad hjärtsvikt och stroke hos män före 40

Hjärtsvikt och stroke är ovanliga diagnoser bland yngre, men de ökar nu tydligt hos män som ännu inte fyllt 40, visar en studie från Göteborgs … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Hjärtsvikt och stroke är ovanliga diagnoser bland yngre, men de ökar nu tydligt hos män som ännu inte fyllt 40, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna ser en koppling till fetma och dålig kondition i övre tonåren.

Den aktuella studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, omfattar data om 1 258 432 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1971-1995. Snittåldern vid mönstring var 18,3 år.

Uppgifterna om männens vikt, längd och fysiska kondition vid mönstring samkördes med data i Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister för perioden 1991-2016. Männen följdes alltså från mönstring och drygt tjugo år framåt.

Andelen deltagare som vid mönstringen hade övervikt, BMI på 25-30, ökade under perioden 1971-1995 från 6,6 till 11,2 procent, medan andelen med fetma, BMI på 30 och uppåt, ökade från 1,0 till 2,6 procent. Under samma period försämrades också konditionsnivån något vid mönstring.

Ökning av hjärtsvikt och stroke

– Dessa faktorer, det vill säga övervikt, fetma och sämre kondition, är en del av förklaringen till den stora ökningen av hjärtsvikt som vi ser i studien, och att även stroke ökar, konstaterar David Åberg, docent på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens försteförfattare.

– Glädjande nog ser vi, trots ökande övervikt, en ganska kraftig minskning av hjärtinfarkt bland dessa yngre män, och att även dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar, fortsätter han.

Antalet fall av hjärtsvikt inom 21 år från mönstring ökade enligt studien med 69 procent, från 0,49 per 1 000 av dem som hade mönstrat de första fem åren, 1971-75, till 0,83 per 1 000 som hade mönstrat de sista fem åren, 1991-95.

Antalet fall av stroke, alltså hjärninfarkt och hjärnblödning, uppvisade samma trend. Ökningen för hjärninfarkt var 32 procent, från 0,68 till 0,9 per 1 000 från första till sista femårskullen. Ökningen för hjärnblödning var 20 procent, från 0,45 till 0,54 per 1 000.

Starkt stöd för fysisk aktivitet

Hjärtinfarkterna inom 21 år från mönstring minskade däremot, med 43 procent, från 1,4 till 0,8 per 1 000 av dem som hade mönstrat först och sist. Andelen avlidna i hjärt-kärlsjukdomar sjönk också, med 50 procent, från 1,5 till 0,74 per 1 000.

Att trenderna för hjärt-kärlsjukdomar går åt olika håll över tid talar för att andra och okända faktorer också spelar in. Det kan handla om viktutveckling efter mönstring, men också stress och droganvändning. Särskilt för hjärtinfarkterna tror forskarna att kraftigt minskad rökning ligger bakom nedgången. Faktum kvarstår dock att övervikt och fetma påverkar.

– Vi ser att hjärtinfarkterna skulle minskat ännu mer om det inte vore för ökad övervikt och fetma. Våra resultat ger alltså ett starkt stöd för att övervikt och i någon mån dålig kondition redan vid 18 års ålder påverkar tidig hjärt-kärlsjukdom. På samhällsnivå blir det alltså viktigt att försöka öka fysisk aktivitet och ha goda matvanor redan i tonåren och samtidigt minska stillasittande, avslutar David Åberg.

Titel: Diverging trends for young-onset male acute myocardial infarction, heart failure, stroke, and mortality: the role of changes in obesity and fitness

Källa: Sahlgrenska akademin



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.