Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fysisk aktivitet

Ökad hjärtsvikt och stroke hos män före 40

Hjärtsvikt och stroke är ovanliga diagnoser bland yngre, men de ökar nu tydligt hos män som ännu inte fyllt 40, visar en studie från Göteborgs … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Hjärtsvikt och stroke är ovanliga diagnoser bland yngre, men de ökar nu tydligt hos män som ännu inte fyllt 40, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna ser en koppling till fetma och dålig kondition i övre tonåren.

Den aktuella studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, omfattar data om 1 258 432 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1971-1995. Snittåldern vid mönstring var 18,3 år.

Uppgifterna om männens vikt, längd och fysiska kondition vid mönstring samkördes med data i Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister för perioden 1991-2016. Männen följdes alltså från mönstring och drygt tjugo år framåt.

Andelen deltagare som vid mönstringen hade övervikt, BMI på 25-30, ökade under perioden 1971-1995 från 6,6 till 11,2 procent, medan andelen med fetma, BMI på 30 och uppåt, ökade från 1,0 till 2,6 procent. Under samma period försämrades också konditionsnivån något vid mönstring.

Ökning av hjärtsvikt och stroke

– Dessa faktorer, det vill säga övervikt, fetma och sämre kondition, är en del av förklaringen till den stora ökningen av hjärtsvikt som vi ser i studien, och att även stroke ökar, konstaterar David Åberg, docent på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens försteförfattare.

– Glädjande nog ser vi, trots ökande övervikt, en ganska kraftig minskning av hjärtinfarkt bland dessa yngre män, och att även dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar, fortsätter han.

Antalet fall av hjärtsvikt inom 21 år från mönstring ökade enligt studien med 69 procent, från 0,49 per 1 000 av dem som hade mönstrat de första fem åren, 1971-75, till 0,83 per 1 000 som hade mönstrat de sista fem åren, 1991-95.

Antalet fall av stroke, alltså hjärninfarkt och hjärnblödning, uppvisade samma trend. Ökningen för hjärninfarkt var 32 procent, från 0,68 till 0,9 per 1 000 från första till sista femårskullen. Ökningen för hjärnblödning var 20 procent, från 0,45 till 0,54 per 1 000.

Starkt stöd för fysisk aktivitet

Hjärtinfarkterna inom 21 år från mönstring minskade däremot, med 43 procent, från 1,4 till 0,8 per 1 000 av dem som hade mönstrat först och sist. Andelen avlidna i hjärt-kärlsjukdomar sjönk också, med 50 procent, från 1,5 till 0,74 per 1 000.

Att trenderna för hjärt-kärlsjukdomar går åt olika håll över tid talar för att andra och okända faktorer också spelar in. Det kan handla om viktutveckling efter mönstring, men också stress och droganvändning. Särskilt för hjärtinfarkterna tror forskarna att kraftigt minskad rökning ligger bakom nedgången. Faktum kvarstår dock att övervikt och fetma påverkar.

– Vi ser att hjärtinfarkterna skulle minskat ännu mer om det inte vore för ökad övervikt och fetma. Våra resultat ger alltså ett starkt stöd för att övervikt och i någon mån dålig kondition redan vid 18 års ålder påverkar tidig hjärt-kärlsjukdom. På samhällsnivå blir det alltså viktigt att försöka öka fysisk aktivitet och ha goda matvanor redan i tonåren och samtidigt minska stillasittande, avslutar David Åberg.

Titel: Diverging trends for young-onset male acute myocardial infarction, heart failure, stroke, and mortality: the role of changes in obesity and fitness

Källa: Sahlgrenska akademin



Profilen

Frida Axberg: Hon simmar mot strömmen

En matsmart dietist och kreativ företagare som brinner för god nutrition. Frida Axberg vill öka kunskapen om hur man förebygger och behandlar under­näring och demenssjukdom med hjälp av en holistisk syn på måltiden.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.31.14
Agneta Renmark 10 april, 2026 8 minuters läsning
FridaAxberg_0G2A5339_FotografEmmaIngolf

Foto: Emma Ingolf


Dela artikeln

Forskning

Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

Dietisten
Redaktionen 10 april, 2026 6 minuters läsning
AdobeStock_533507771

Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.