Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Fysisk aktivitet

Ökad hjärtsvikt och stroke hos män före 40

Hjärtsvikt och stroke är ovanliga diagnoser bland yngre, men de ökar nu tydligt hos män som ännu inte fyllt 40, visar en studie från Göteborgs … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Hjärtsvikt och stroke är ovanliga diagnoser bland yngre, men de ökar nu tydligt hos män som ännu inte fyllt 40, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna ser en koppling till fetma och dålig kondition i övre tonåren.

Den aktuella studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, omfattar data om 1 258 432 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1971-1995. Snittåldern vid mönstring var 18,3 år.

Uppgifterna om männens vikt, längd och fysiska kondition vid mönstring samkördes med data i Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister för perioden 1991-2016. Männen följdes alltså från mönstring och drygt tjugo år framåt.

Andelen deltagare som vid mönstringen hade övervikt, BMI på 25-30, ökade under perioden 1971-1995 från 6,6 till 11,2 procent, medan andelen med fetma, BMI på 30 och uppåt, ökade från 1,0 till 2,6 procent. Under samma period försämrades också konditionsnivån något vid mönstring.

Ökning av hjärtsvikt och stroke

– Dessa faktorer, det vill säga övervikt, fetma och sämre kondition, är en del av förklaringen till den stora ökningen av hjärtsvikt som vi ser i studien, och att även stroke ökar, konstaterar David Åberg, docent på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens försteförfattare.

– Glädjande nog ser vi, trots ökande övervikt, en ganska kraftig minskning av hjärtinfarkt bland dessa yngre män, och att även dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar, fortsätter han.

Antalet fall av hjärtsvikt inom 21 år från mönstring ökade enligt studien med 69 procent, från 0,49 per 1 000 av dem som hade mönstrat de första fem åren, 1971-75, till 0,83 per 1 000 som hade mönstrat de sista fem åren, 1991-95.

Antalet fall av stroke, alltså hjärninfarkt och hjärnblödning, uppvisade samma trend. Ökningen för hjärninfarkt var 32 procent, från 0,68 till 0,9 per 1 000 från första till sista femårskullen. Ökningen för hjärnblödning var 20 procent, från 0,45 till 0,54 per 1 000.

Starkt stöd för fysisk aktivitet

Hjärtinfarkterna inom 21 år från mönstring minskade däremot, med 43 procent, från 1,4 till 0,8 per 1 000 av dem som hade mönstrat först och sist. Andelen avlidna i hjärt-kärlsjukdomar sjönk också, med 50 procent, från 1,5 till 0,74 per 1 000.

Att trenderna för hjärt-kärlsjukdomar går åt olika håll över tid talar för att andra och okända faktorer också spelar in. Det kan handla om viktutveckling efter mönstring, men också stress och droganvändning. Särskilt för hjärtinfarkterna tror forskarna att kraftigt minskad rökning ligger bakom nedgången. Faktum kvarstår dock att övervikt och fetma påverkar.

– Vi ser att hjärtinfarkterna skulle minskat ännu mer om det inte vore för ökad övervikt och fetma. Våra resultat ger alltså ett starkt stöd för att övervikt och i någon mån dålig kondition redan vid 18 års ålder påverkar tidig hjärt-kärlsjukdom. På samhällsnivå blir det alltså viktigt att försöka öka fysisk aktivitet och ha goda matvanor redan i tonåren och samtidigt minska stillasittande, avslutar David Åberg.

Titel: Diverging trends for young-onset male acute myocardial infarction, heart failure, stroke, and mortality: the role of changes in obesity and fitness

Källa: Sahlgrenska akademin



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.