Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Ögonchip håller diabetes i schack

Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har utvecklat en medicinsk mikroenhet, ett chip, för placering i det mänskliga ögat. Tekniken ger nya möjligheter för cellbaserade medicinska behandlingar, till exempel vid typ 1- och typ 2-diabetes. 

2 november, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Ögonchip håller diabetes i schack
Pressbild

I ett samarbete mellan Karolinska Institutet och KTH har forskare utvecklat en medicinsk mikroenhet som möjliggör exakt och suturlös (utan stygn) positionering av miniorgan i ögat. De Langerhanska öarna, den insulinproducerande delen i bukspottskörteln, är exempel på miniorgan. Tekniken öppnar alltså för en möjlighet till cellbaserad terapi, till exempel av diabetes, med ögat som bas.– Vi har konstruerat den medicinska enheten så att den kan hålla levande miniorgan i en mikrobur med en ny klaffdörrsteknik, detta för att undvika behovet av ytterligare fixering, säger Wouter van der Wijngaart, professor vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH.

Ögat är ett immunpriviligierat organ – det vill säga i första steget av kroppens respons vid ett implantat så har ögat i stort sett inga immunceller som kan ge ofördelaktiga reaktioner. Ögat är forskarnas enda fönster in i kroppen. De kan i detalj studera vad som händer med implantatet över tid med visuella observationer och mikroskopi.

– Vi har utformat hela enheten som en kil, och därmed kan vi mekaniskt fixera strukturen i vinkeln mellan regnbågshinnan och hornhinnan i den främre ögonkammaren. När vi testade tekniken i möss observerade vi att enheten behöll sin position i den levande organismen i flera månader och att miniorganen snabbt integrerades med värddjurets blodkärl och fungerade normalt, säger Anna Herland, universitetslektor vid avdelningen för bionanoteknologi på KTH, Scilifelab samt forskningscentret AIMES vid KTH och KI.

Anna Herland berättar att, förutom diabetes, har olika celltransplantationsbehandlingar påbörjats inom ett flertal sjukdomsområden.

Ett hinder för utvecklingen av cellterapier är dock bristen på metoder som på ett icke-invasivt sätt kan övervaka transplantatens funktion och vägleda vården för att säkerställa långsiktig transplantationsframgång.– Vår uppfinning är ett första steg mot avancerade medicinska mikroenheter som både kan lokalisera och övervaka funktionen hos celltransplantat. Vi har konstruerat vår enhet för att positionera miniorgan, såsom organoider och Langerhanska öar, utan begränsning av näringstillförseln till cellerna. Vårt arbete visar också den första mekaniska fixeringen av en enhet i ögats främre kammare. Vår design kommer att möjliggöra framtida integrering och användning av mer avancerade enhetsfunktioner som integrerad elektronik eller läkemedelsfrisättning, säger Anna Herland.

Forskningen har finansierats av SSF, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, ERC, Familjen Erling Perssons stiftelse och Jochnicks stiftelse, AIMES och Novo Nordisk Foundation. Per-Olof Berggren är delägare i Biocrine AB som också är en del av studien.

"3D-Printed Biohybrid Microstructures Enable Transplantation and Vascularization of Microtissues in the Anterior Chamber of the Eye", Hanie Kavand, Montse Visa, Martin Köhler, Wouter van der Wijngaart, Per-Olof Berggren, Anna Herland, Advanced Materials, online 10 oktober 2023, doi: 10.1002/adma.202306686.

Källa: Karolinska Institutet


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.