Diabetes

Ögonchip håller diabetes i schack

Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har utvecklat en medicinsk mikroenhet, ett chip, för placering i det mänskliga ögat. Tekniken ger nya möjligheter för cellbaserade medicinska behandlingar, till exempel vid typ 1- och typ 2-diabetes.

2 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I ett samarbete mellan Karolinska Institutet och KTH har forskare utvecklat en medicinsk mikroenhet som möjliggör exakt och suturlös (utan stygn) positionering av miniorgan i ögat. De Langerhanska öarna, den insulinproducerande delen i bukspottskörteln, är exempel på miniorgan. Tekniken öppnar alltså för en möjlighet till cellbaserad terapi, till exempel av diabetes, med ögat som bas.– Vi har konstruerat den medicinska enheten så att den kan hålla levande miniorgan i en mikrobur med en ny klaffdörrsteknik, detta för att undvika behovet av ytterligare fixering, säger Wouter van der Wijngaart, professor vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH.

Ögat är ett immunpriviligierat organ – det vill säga i första steget av kroppens respons vid ett implantat så har ögat i stort sett inga immunceller som kan ge ofördelaktiga reaktioner. Ögat är forskarnas enda fönster in i kroppen. De kan i detalj studera vad som händer med implantatet över tid med visuella observationer och mikroskopi.

– Vi har utformat hela enheten som en kil, och därmed kan vi mekaniskt fixera strukturen i vinkeln mellan regnbågshinnan och hornhinnan i den främre ögonkammaren. När vi testade tekniken i möss observerade vi att enheten behöll sin position i den levande organismen i flera månader och att miniorganen snabbt integrerades med värddjurets blodkärl och fungerade normalt, säger Anna Herland, universitetslektor vid avdelningen för bionanoteknologi på KTH, Scilifelab samt forskningscentret AIMES vid KTH och KI.

Anna Herland berättar att, förutom diabetes, har olika celltransplantationsbehandlingar påbörjats inom ett flertal sjukdomsområden.

Ett hinder för utvecklingen av cellterapier är dock bristen på metoder som på ett icke-invasivt sätt kan övervaka transplantatens funktion och vägleda vården för att säkerställa långsiktig transplantationsframgång.– Vår uppfinning är ett första steg mot avancerade medicinska mikroenheter som både kan lokalisera och övervaka funktionen hos celltransplantat. Vi har konstruerat vår enhet för att positionera miniorgan, såsom organoider och Langerhanska öar, utan begränsning av näringstillförseln till cellerna. Vårt arbete visar också den första mekaniska fixeringen av en enhet i ögats främre kammare. Vår design kommer att möjliggöra framtida integrering och användning av mer avancerade enhetsfunktioner som integrerad elektronik eller läkemedelsfrisättning, säger Anna Herland.

Forskningen har finansierats av SSF, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, ERC, Familjen Erling Perssons stiftelse och Jochnicks stiftelse, AIMES och Novo Nordisk Foundation. Per-Olof Berggren är delägare i Biocrine AB som också är en del av studien.

"3D-Printed Biohybrid Microstructures Enable Transplantation and Vascularization of Microtissues in the Anterior Chamber of the Eye", Hanie Kavand, Montse Visa, Martin Köhler, Wouter van der Wijngaart, Per-Olof Berggren, Anna Herland, Advanced Materials, online 10 oktober 2023, doi: 10.1002/adma.202306686.

Källa: Karolinska Institutet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...