Nytt gränsvärde för PFAS
Sedan den 1 januari 2023 finns det gränsvärden inom EU för hur mycket PFAS som får finnas i animaliska livsmedel som kött, fisk, kräftor och ägg.

Foto: Stock.adobe.com
Gränsvärdena har tagits fram på grund av att många inom EU får i sig för mycket PFAS från vatten och olika livsmedel, enligt en bedömning gjord av den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa).
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.
– Det spelar roll hur ofta och hur mycket man äter av ett livsmedel. Ett par kräftskivor i augusti bidrar inte alls med så mycket PFAS som exempelvis fisken som någon fiskar och äter varje vecka från en sjö med mycket PFAS-föroreningar, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.
Utöver dricksvatten i förorenade områden är fisk det livsmedel som de flesta får i sig mest PFAS från. Livsmedelsverket har i dag inga specifika kostråd kopplat till PFAS i fisk som köps i affären. Däremot så skyddar de befintliga kostråden som finns för dioxin, PCB och kvicksilver även mot PFAS, särskilt för känsliga grupper som små barn och gravida.
Livsmedelsverket ska se över alla kostråd om fisk, men inväntar först Efsas utvärdering om fisk som beräknas vara klar 2025. Där vägs nyttan med fisk noggrant mot riskerna med miljögifter för olika grupper. Tills dess ger Livsmedelsverket stöd till länsstyrelser och kommuner i deras arbete att ta fram lokala kostråd för fisk där man hittat förhöjda halter PFAS i egenfångad fisk.