Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Nytt gränsvärde för PFAS

Sedan den 1 januari 2023 finns det gränsvärden inom EU för hur mycket PFAS som får finnas i animaliska livsmedel som kött, fisk, kräftor och ägg. 

26 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Nytt gränsvärde för PFAS
Stock.adobe.com

Gränsvärdena har tagits fram på grund av att många inom EU får i sig för mycket PFAS från vatten och olika livsmedel, enligt en bedömning gjord av den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa).

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.

– Det spelar roll hur ofta och hur mycket man äter av ett livsmedel. Ett par kräftskivor i augusti bidrar inte alls med så mycket PFAS som exempelvis fisken som någon fiskar och äter varje vecka från en sjö med mycket PFAS-föroreningar, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

Utöver dricksvatten i förorenade områden är fisk det livsmedel som de flesta får i sig mest PFAS från. Livsmedelsverket har i dag inga specifika kostråd kopplat till PFAS i fisk som köps i affären. Däremot så skyddar de befintliga kostråden som finns för dioxin, PCB och kvicksilver även mot PFAS, särskilt för känsliga grupper som små barn och gravida.

Livsmedelsverket ska se över alla kostråd om fisk, men inväntar först Efsas utvärdering om fisk som beräknas vara klar 2025.  Där vägs nyttan med fisk noggrant mot riskerna med miljögifter för olika grupper. Tills dess ger Livsmedelsverket stöd till länsstyrelser och kommuner i deras arbete att ta fram lokala kostråd för fisk där man hittat förhöjda halter PFAS i egenfångad fisk.


Dela artikeln

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 Uppdaterades 14 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler 

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.


Dela artikeln

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 Uppdaterades 13 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.