Ny studie visar på nyföddas förmåga att producera eget omega-3

Nyfödda möss kan kompensera för omega-3-brist hos sina mödrar genom egen fettsyraproduktion. Det visar en ny studie från Institutionen för molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det är omtvistat huruvida ammande barn kan tillverka omega-3-fettsyran DHA själva eller om ammande mammor bör ta kosttillskott av DHA. Det diskuteras även om DHA bör tillsättas i mjölkersättning och barnmat. Studien visar dock att mössens ungar under fosterstadiet och diperioden har kunnat bygga upp sina DHA-depåer utan moderns hjälp och alltså har förmågan att producera eget DHA.\n– Genom att inaktivera den gen i möss vilken reglerar produktionen av fleromättade fettsyror har vi visat att honor som saknar omega-3-fettsyran DHA under dräktighetsperioden och under tiden de diar trots det får ungar med normala mängder DHA i blodet, säger professor Anders Jacobsson vid Institutionen för molekylära vetenskaper, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet som har lett studien.

Det finns mycket information som tyder på att intag av omega-3-fettsyror (bland annat DHA) kan ha en positiv påverkan på hälsan. Moderns DHA-status under graviditet och amning föreslås vara en viktig faktor som påverkar DHA-nivåerna hos foster och spädbarn. Betydelsen av DHA-tillskott för gravida kvinnor är dock fortfarande en öppen fråga som diskuteras och studeras aktivt.\n– Denna studie antyder att under ”normala” förhållanden klarar vi oss alldeles utmärkt utan DHA i maten, men studien visar även att om brist uppstår så kan man tillgodose behovet genom intag av DHA genom kosttillskott, säger Anders Jacobsson.

Omega-3- och omega-6-fettsyror är fleromättade fettsyror och kallas ibland även ”essentiella fettsyror” för att de anses nödvändiga eftersom att vi inte kan tillverka dessa själva. Detta är dock en sanning med modifikation. Så länge dieten innehåller de korta omega-3- och omega-6-fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra så har kroppen en möjlighet att tillverka de flesta fleromättade fettsyror som behövs för att cellerna ska fungera normalt.\n– Även om vi i dag känner till nödvändigheten av att kroppen kan tillverka egna fettsyror så är betydelsen av dessa jämfört med de fettsyror som vi får i oss genom maten oklar. Vi vet inte heller i detalj hur kroppens egen fettsyraproduktion regleras eller hur dieten påverkar detta. Studien är ett led i att förstå det sambandet och visar på vikten av kroppens egen produktion av fleromättade fetter, säger Anders Jacobsson.

Källa: Stockholms universitet

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...