Ny studie visar på nyföddas förmåga att producera eget omega-3

Nyfödda möss kan kompensera för omega-3-brist hos sina mödrar genom egen fettsyraproduktion. Det visar en ny studie från Institutionen för molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det är omtvistat huruvida ammande barn kan tillverka omega-3-fettsyran DHA själva eller om ammande mammor bör ta kosttillskott av DHA. Det diskuteras även om DHA bör tillsättas i mjölkersättning och barnmat. Studien visar dock att mössens ungar under fosterstadiet och diperioden har kunnat bygga upp sina DHA-depåer utan moderns hjälp och alltså har förmågan att producera eget DHA.\n– Genom att inaktivera den gen i möss vilken reglerar produktionen av fleromättade fettsyror har vi visat att honor som saknar omega-3-fettsyran DHA under dräktighetsperioden och under tiden de diar trots det får ungar med normala mängder DHA i blodet, säger professor Anders Jacobsson vid Institutionen för molekylära vetenskaper, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet som har lett studien.

Det finns mycket information som tyder på att intag av omega-3-fettsyror (bland annat DHA) kan ha en positiv påverkan på hälsan. Moderns DHA-status under graviditet och amning föreslås vara en viktig faktor som påverkar DHA-nivåerna hos foster och spädbarn. Betydelsen av DHA-tillskott för gravida kvinnor är dock fortfarande en öppen fråga som diskuteras och studeras aktivt.\n– Denna studie antyder att under ”normala” förhållanden klarar vi oss alldeles utmärkt utan DHA i maten, men studien visar även att om brist uppstår så kan man tillgodose behovet genom intag av DHA genom kosttillskott, säger Anders Jacobsson.

Omega-3- och omega-6-fettsyror är fleromättade fettsyror och kallas ibland även ”essentiella fettsyror” för att de anses nödvändiga eftersom att vi inte kan tillverka dessa själva. Detta är dock en sanning med modifikation. Så länge dieten innehåller de korta omega-3- och omega-6-fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra så har kroppen en möjlighet att tillverka de flesta fleromättade fettsyror som behövs för att cellerna ska fungera normalt.\n– Även om vi i dag känner till nödvändigheten av att kroppen kan tillverka egna fettsyror så är betydelsen av dessa jämfört med de fettsyror som vi får i oss genom maten oklar. Vi vet inte heller i detalj hur kroppens egen fettsyraproduktion regleras eller hur dieten påverkar detta. Studien är ett led i att förstå det sambandet och visar på vikten av kroppens egen produktion av fleromättade fetter, säger Anders Jacobsson.

Källa: Stockholms universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...