Ny studie visar på nyföddas förmåga att producera eget omega-3

Nyfödda möss kan kompensera för omega-3-brist hos sina mödrar genom egen fettsyraproduktion. Det visar en ny studie från Institutionen för molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det är omtvistat huruvida ammande barn kan tillverka omega-3-fettsyran DHA själva eller om ammande mammor bör ta kosttillskott av DHA. Det diskuteras även om DHA bör tillsättas i mjölkersättning och barnmat. Studien visar dock att mössens ungar under fosterstadiet och diperioden har kunnat bygga upp sina DHA-depåer utan moderns hjälp och alltså har förmågan att producera eget DHA.\n– Genom att inaktivera den gen i möss vilken reglerar produktionen av fleromättade fettsyror har vi visat att honor som saknar omega-3-fettsyran DHA under dräktighetsperioden och under tiden de diar trots det får ungar med normala mängder DHA i blodet, säger professor Anders Jacobsson vid Institutionen för molekylära vetenskaper, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet som har lett studien.

Det finns mycket information som tyder på att intag av omega-3-fettsyror (bland annat DHA) kan ha en positiv påverkan på hälsan. Moderns DHA-status under graviditet och amning föreslås vara en viktig faktor som påverkar DHA-nivåerna hos foster och spädbarn. Betydelsen av DHA-tillskott för gravida kvinnor är dock fortfarande en öppen fråga som diskuteras och studeras aktivt.\n– Denna studie antyder att under ”normala” förhållanden klarar vi oss alldeles utmärkt utan DHA i maten, men studien visar även att om brist uppstår så kan man tillgodose behovet genom intag av DHA genom kosttillskott, säger Anders Jacobsson.

Omega-3- och omega-6-fettsyror är fleromättade fettsyror och kallas ibland även ”essentiella fettsyror” för att de anses nödvändiga eftersom att vi inte kan tillverka dessa själva. Detta är dock en sanning med modifikation. Så länge dieten innehåller de korta omega-3- och omega-6-fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra så har kroppen en möjlighet att tillverka de flesta fleromättade fettsyror som behövs för att cellerna ska fungera normalt.\n– Även om vi i dag känner till nödvändigheten av att kroppen kan tillverka egna fettsyror så är betydelsen av dessa jämfört med de fettsyror som vi får i oss genom maten oklar. Vi vet inte heller i detalj hur kroppens egen fettsyraproduktion regleras eller hur dieten påverkar detta. Studien är ett led i att förstå det sambandet och visar på vikten av kroppens egen produktion av fleromättade fetter, säger Anders Jacobsson.

Källa: Stockholms universitet

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.