Tema

Tarmfloran länk mellan kost och hälsa

Ny forskning stärker kopplingen mellan matvanor och mikrobiota. Men hur kan vi påverka tarmfloran och hur ser sambandet ut med hälsa och sjukdomar?

Nina Granberg 26 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 6 minuters läsning

Tarmfloran är ett av kroppens viktigaste organ och en länk mellan vad vi äter och hur vi mår. Det finns runt 1 000 olika bakteriearter och andra mikroorganismer som kan kolonisera mag-tarmkanalen. Vi har alla vår egen mix av några hundra av dessa arter. Totalt bär vi på cirka ett kilo bakterier i våra tarmar och antalet är ungefär lika stort som celler i kroppen.

– Det finns många mekanismer bakom samband mellan matvanor och hälsa och hur stor del som kan förklaras av tarmfloran vet vi än så länge inte, säger Ulrika Ericson, docent i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Men tack vare moderna analysmetoder som lett till en revolution inom den medicinska vetenskapen kan man i dag beskriva en människas mikrobiota ganska bra. Man har hittat starka kopplingar mellan flera folksjukdomar och olika sammansättningar av tarmflora. Men fortfarande finns mycket att utforska i vår bakterieflora för att vi ska förstå kopplingen till hälsa och ohälsa.

– Det här är ett nytt forskningsområde. Det har tidigare varit väldigt svårt att dra några säkra slutsatser utifrån de studier som gjorts. Dels på grund av att de ofta är små studier. Dels för att man tidigare inte kunnat klassificera bakterier på så djup nivå. Det är först nu forskare kan börja titta på det här på riktigt, säger Ulrika Ericson.

Kan vi påverka tarmfloran med kosten?

– Ja, men om vi förändrar våra matvanor så påverkas tarmen bara kortsiktigt. Om vi återgår till den kosten vi åt tidigare återgår tarmfloran också till hur den var innan.

Hur ser en hälsosam tarmflora ut?

– Det man sett i många studier är att en artrikare, mer varierad tarmflora verkar vara gynnsam ur olika hälsoaspekter som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Modern västerländsk kost verkar inte vara den bästa?

– Tarmflorans sammansättning är mer varierad hos människor med traditionella matvanor i utvecklingsländer än i områden med en utpräglad västerländsk livsstil. Det tror man framförallt beror på att vi äter mindre fibrer, och högre andel fett och animaliskt protein.

Vilken mat främjar en rik tarmflora?

– En balanserad kost som inkluderar fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker och fullkorn främjar tillväxten av gynnsamma bakterier i tarmen. Dessa bakterier har visat sig vara kopplade till en rad hälsofördelar, inklusive ett starkare immunförsvar och en bättre matsmältningsfunktion.

Ulrika Ericson sammanställer nu en studie som undersökt kopplingen mellan artrikedom och kost De har sekvenserat tarmfloran hos 10 000 individer i Malmö och Uppsala som var en del av den så kallade SCAPIS-studien.

– Vi kan bestämma vilka bakterier deltagarna har på artnivå. Sen har vi kopplat kostrekommendationerna till tarmfloran. Vi kan se att de som ätit framförallt mer frukt, grönt och fullkorn har en mer varierad flora. Lägre salthalt i kosten verkar också bidra till det sambandet, berättar hon och tillägger:

– Nästa steg blir nu att titta vidare på specifika bakteriearter.

Magens mångsysslare

Tarmbakterierna fyller många och olika viktiga funktioner. De använder olika näringsämnen i kosten för sin metabolism. Ett exempel är kostfibrer som räknas till prebiotika eftersom fibrer fungerar som bränsle för tarmbakterierna i och med att de inte bryts ner innan de når tjocktarmen och att de är gynnsamma för tarmfloran.

Väl i tjocktarmen fermenteras fibrerna och bildar bland annat hälsosamma kortkedjiga fettsyror som påverkar olika fysiologiska processer som inflammation, immunförsvar och tumörutveckling.

– Bakterierna kan påverka bildning av olika ämnen som fungerar som signalsubstanser i till exempel kolhydratmetabolism och på så sätt förmodligen påverka utveckling av typ 2-diabetes. Men exakt vad som är viktigast vet man ganska lite om. De kortkedjiga fettsyrorna är dock en intressant komponent i sammanhanget.

Stor släktstudie ser samband

En studie där man undersöker detta är Malmö familjestudie där man nu tittar på barn och barnbarn till vissa av de 30 000 som deltog i Malmö kost cancer studien på 1990-talet.

– Vi har sekvenserat deras tarmflora och mätt kortkedjiga fettsyror. Vi ser ett samband mellan fiberrik kost och högre nivåer i blodet av kortkedjiga fettsyror.

Men när det gäller till exempel proteinintag vet man inte lika mycket ännu. Samma gäller polyfenoler som det finns gott om i frukt, grönsaker och olivolja. Sambanden är inte helt klara.

– Vi vet att polyfenoler har flera positiva effekter, till exempel verkar de som antioxidanter. För att ge en positiv hälsoeffekt behöver de antagligen metaboliseras av bakterierna i tarmen.

En interventionsstudie med polyfenoler fann stora individuella skillnader i deras absorption och metabolism. Detta medför att hälsoeffekterna varierar. Något forskarna tror beror på skillnader i mikrobiotan.

Bakterier kan också bilda vitaminer från olika substanser.

– Det är inte bara via kosten i sig som vi får i oss vitaminer. Bakterierna kan hjälpa till att bilda mer av vitamin K och vitamin B, som till exempel folat. Sammanfattningsvis kan alltså bakterierna ha effekt på många olika sätt, säger Ulrika Ericson.

Hur ser förhållandet arv-miljö ut?

– Varje människas tarmflora är unik och dess sammansättning är till viss del genetiskt betingad, säger Ulrika Ericson.

Det betyder att individer kan reagera väldigt olika på samma livsmedel.

Men tarmfloran beror på andra faktorer än gener och matvanor. Den kan till exempel påverkas av medicinering, ålder, sjukdomar och den omgivande miljön.

Barn mer känsliga för störningar

Tarmfloran hos en vuxen är stabil och har en större motståndskraft mot förändringar jämfört med småbarn och äldre. Barn och äldre är därför mer mottagliga för tillfälliga störningar i tarmfloran och också mer känsliga för tarminfektioner.

Till exempel är en vanlig biverkan av medicinering med antibiotika att tarmfloran störs, inte minst i tidig ålder när tarmfloran är under utveckling. Upprepad användning av antibiotika till spädbarn och småbarn har också kopplats till predisponering för olika sjukdomar, men några orsakssamband finns inte fastställda.

Kan tarmfloran ha betydelse för fetma?

– Forskning tyder på det. Till exempel har man i olika studier på möss och människor transplanterat avföring och därmed tarmbakerier från normalviktiga till överviktiga och omvänt. De överviktiga mössen blev smalare och vice versa. Detsamma gällde för människor. Tarmfloran i sig verkar alltså kunna påverka utvecklandet av fetma.

Tarmfloran och diabetes

Det finns en koppling mellan tarmfloran och diabetes, särskilt typ 2-diabetes. Till exempel kan obalanser i tarmfloran leda till ökad inflammation i kroppen, vilket i sin tur kan bidra till insulinresistens. Insulinresistens är en underliggande mekanism i utvecklingen av typ 2-diabetes, där cellerna inte svarar ordentligt på insulinets signal för att ta upp glukos från blodet.

Tarmfloran och hjärt-/kärlsjukdom

Forskning pekar mot att mikrobiomet kan vara kopplat till risken för hjärt-kärlsjukdomar. Till exempel kan obalanser i tarmfloran associeras med en ökad nivå av inflammation i kroppen. Det i sin tur är en riskfaktor för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar.

Eftersom tarmbakterierna påverkar kroppens metabolism kan obalans i tarmfloran också vara kopplat till metabola sjukdomar som typ 2-diabetes som i sin tur kan ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 • Uppdaterades 7 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket uppdaterar årligen databasen genom egna analysprojekt. I årets version ingår bland annat ägg, kyld vaniljsås, gräddersättningsprodukter, kakaosmör, kokosmjölk samt olika matfetter,...