Tema

Tarmfloran länk mellan kost och hälsa

Ny forskning stärker kopplingen mellan matvanor och mikrobiota. Men hur kan vi påverka tarmfloran och hur ser sambandet ut med hälsa och sjukdomar?

Nina Granberg 26 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 6 minuters läsning

Tarmfloran är ett av kroppens viktigaste organ och en länk mellan vad vi äter och hur vi mår. Det finns runt 1 000 olika bakteriearter och andra mikroorganismer som kan kolonisera mag-tarmkanalen. Vi har alla vår egen mix av några hundra av dessa arter. Totalt bär vi på cirka ett kilo bakterier i våra tarmar och antalet är ungefär lika stort som celler i kroppen.

– Det finns många mekanismer bakom samband mellan matvanor och hälsa och hur stor del som kan förklaras av tarmfloran vet vi än så länge inte, säger Ulrika Ericson, docent i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Men tack vare moderna analysmetoder som lett till en revolution inom den medicinska vetenskapen kan man i dag beskriva en människas mikrobiota ganska bra. Man har hittat starka kopplingar mellan flera folksjukdomar och olika sammansättningar av tarmflora. Men fortfarande finns mycket att utforska i vår bakterieflora för att vi ska förstå kopplingen till hälsa och ohälsa.

– Det här är ett nytt forskningsområde. Det har tidigare varit väldigt svårt att dra några säkra slutsatser utifrån de studier som gjorts. Dels på grund av att de ofta är små studier. Dels för att man tidigare inte kunnat klassificera bakterier på så djup nivå. Det är först nu forskare kan börja titta på det här på riktigt, säger Ulrika Ericson.

Kan vi påverka tarmfloran med kosten?

– Ja, men om vi förändrar våra matvanor så påverkas tarmen bara kortsiktigt. Om vi återgår till den kosten vi åt tidigare återgår tarmfloran också till hur den var innan.

Hur ser en hälsosam tarmflora ut?

– Det man sett i många studier är att en artrikare, mer varierad tarmflora verkar vara gynnsam ur olika hälsoaspekter som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Modern västerländsk kost verkar inte vara den bästa?

– Tarmflorans sammansättning är mer varierad hos människor med traditionella matvanor i utvecklingsländer än i områden med en utpräglad västerländsk livsstil. Det tror man framförallt beror på att vi äter mindre fibrer, och högre andel fett och animaliskt protein.

Vilken mat främjar en rik tarmflora?

– En balanserad kost som inkluderar fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker och fullkorn främjar tillväxten av gynnsamma bakterier i tarmen. Dessa bakterier har visat sig vara kopplade till en rad hälsofördelar, inklusive ett starkare immunförsvar och en bättre matsmältningsfunktion.

Ulrika Ericson sammanställer nu en studie som undersökt kopplingen mellan artrikedom och kost De har sekvenserat tarmfloran hos 10 000 individer i Malmö och Uppsala som var en del av den så kallade SCAPIS-studien.

– Vi kan bestämma vilka bakterier deltagarna har på artnivå. Sen har vi kopplat kostrekommendationerna till tarmfloran. Vi kan se att de som ätit framförallt mer frukt, grönt och fullkorn har en mer varierad flora. Lägre salthalt i kosten verkar också bidra till det sambandet, berättar hon och tillägger:

– Nästa steg blir nu att titta vidare på specifika bakteriearter.

Magens mångsysslare

Tarmbakterierna fyller många och olika viktiga funktioner. De använder olika näringsämnen i kosten för sin metabolism. Ett exempel är kostfibrer som räknas till prebiotika eftersom fibrer fungerar som bränsle för tarmbakterierna i och med att de inte bryts ner innan de når tjocktarmen och att de är gynnsamma för tarmfloran.

Väl i tjocktarmen fermenteras fibrerna och bildar bland annat hälsosamma kortkedjiga fettsyror som påverkar olika fysiologiska processer som inflammation, immunförsvar och tumörutveckling.

– Bakterierna kan påverka bildning av olika ämnen som fungerar som signalsubstanser i till exempel kolhydratmetabolism och på så sätt förmodligen påverka utveckling av typ 2-diabetes. Men exakt vad som är viktigast vet man ganska lite om. De kortkedjiga fettsyrorna är dock en intressant komponent i sammanhanget.

Stor släktstudie ser samband

En studie där man undersöker detta är Malmö familjestudie där man nu tittar på barn och barnbarn till vissa av de 30 000 som deltog i Malmö kost cancer studien på 1990-talet.

– Vi har sekvenserat deras tarmflora och mätt kortkedjiga fettsyror. Vi ser ett samband mellan fiberrik kost och högre nivåer i blodet av kortkedjiga fettsyror.

Men när det gäller till exempel proteinintag vet man inte lika mycket ännu. Samma gäller polyfenoler som det finns gott om i frukt, grönsaker och olivolja. Sambanden är inte helt klara.

– Vi vet att polyfenoler har flera positiva effekter, till exempel verkar de som antioxidanter. För att ge en positiv hälsoeffekt behöver de antagligen metaboliseras av bakterierna i tarmen.

En interventionsstudie med polyfenoler fann stora individuella skillnader i deras absorption och metabolism. Detta medför att hälsoeffekterna varierar. Något forskarna tror beror på skillnader i mikrobiotan.

Bakterier kan också bilda vitaminer från olika substanser.

– Det är inte bara via kosten i sig som vi får i oss vitaminer. Bakterierna kan hjälpa till att bilda mer av vitamin K och vitamin B, som till exempel folat. Sammanfattningsvis kan alltså bakterierna ha effekt på många olika sätt, säger Ulrika Ericson.

Hur ser förhållandet arv-miljö ut?

– Varje människas tarmflora är unik och dess sammansättning är till viss del genetiskt betingad, säger Ulrika Ericson.

Det betyder att individer kan reagera väldigt olika på samma livsmedel.

Men tarmfloran beror på andra faktorer än gener och matvanor. Den kan till exempel påverkas av medicinering, ålder, sjukdomar och den omgivande miljön.

Barn mer känsliga för störningar

Tarmfloran hos en vuxen är stabil och har en större motståndskraft mot förändringar jämfört med småbarn och äldre. Barn och äldre är därför mer mottagliga för tillfälliga störningar i tarmfloran och också mer känsliga för tarminfektioner.

Till exempel är en vanlig biverkan av medicinering med antibiotika att tarmfloran störs, inte minst i tidig ålder när tarmfloran är under utveckling. Upprepad användning av antibiotika till spädbarn och småbarn har också kopplats till predisponering för olika sjukdomar, men några orsakssamband finns inte fastställda.

Kan tarmfloran ha betydelse för fetma?

– Forskning tyder på det. Till exempel har man i olika studier på möss och människor transplanterat avföring och därmed tarmbakerier från normalviktiga till överviktiga och omvänt. De överviktiga mössen blev smalare och vice versa. Detsamma gällde för människor. Tarmfloran i sig verkar alltså kunna påverka utvecklandet av fetma.

Tarmfloran och diabetes

Det finns en koppling mellan tarmfloran och diabetes, särskilt typ 2-diabetes. Till exempel kan obalanser i tarmfloran leda till ökad inflammation i kroppen, vilket i sin tur kan bidra till insulinresistens. Insulinresistens är en underliggande mekanism i utvecklingen av typ 2-diabetes, där cellerna inte svarar ordentligt på insulinets signal för att ta upp glukos från blodet.

Tarmfloran och hjärt-/kärlsjukdom

Forskning pekar mot att mikrobiomet kan vara kopplat till risken för hjärt-kärlsjukdomar. Till exempel kan obalanser i tarmfloran associeras med en ökad nivå av inflammation i kroppen. Det i sin tur är en riskfaktor för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar.

Eftersom tarmbakterierna påverkar kroppens metabolism kan obalans i tarmfloran också vara kopplat till metabola sjukdomar som typ 2-diabetes som i sin tur kan ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Obesitas

Global prispress på GLP-1-läkemedel

I flera delar av världen sjunker nu priserna kraftigt på GLP-1-baserade läkemedel. Det kan göra behandlingen tillgänglig för fler patienter, men väcker också frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på.

Nina Granberg 25 mars, 2026 • 3 minuters läsning

I Indien löper nu patentet på semaglutid ut. Det är den aktiva substansen i bland annat Ozempic och Wegovy. Det öppnar för en snabb lansering av generiska alternativ. Enligt BBC väntas ett stort antal läkemedelsbolag introducera egna versioner inom kort, vilket kan leda till kraftiga prisfall.

I dag ligger kostnaden i Indien för behandling med originalpreparat på motsvarande cirka 95–119 dollar för Ozempic och 108–173 dollar för Wegovy per månad. Med generisk konkurrens bedöms priset kunna sjunka till omkring 36–54 dollar. Enligt uppgifter som refereras av The Juggernaut planerar ett indiskt läkemedelsbolag att introducera semaglutid för så lite som 14 dollar per månad.

Samtidigt förväntas ett stort antal nya produkter lanseras. Uppskattningar pekar på att över 40 tillverkare kan introducera mer än 50 varumärken redan under 2026. Liknande utveckling har tidigare setts på den indiska marknaden när patent löpt ut, med en snabb uppskalning av generiska alternativ.

Kan spridas globalt

Utvecklingen i Indien beskrivs som potentiellt omvälvande, inte bara nationellt utan globalt. Landet är en av världens största producenter av generiska läkemedel och står för omkring 20 procent av den globala produktionen.

Flera länder väntas följa efter, däribland Kina, Kanada, Brasilien, Turkiet och Sydafrika. I USA och Europa dröjer det däremot till början av 2030-talet innan motsvarande generisk konkurrens kan slå igenom, på grund av kvarvarande patentskydd.

Priskrig i USA

Parallellt pågår en annan utveckling i USA, där läkemedelsbolagen redan nu sänker priserna kraftigt i konkurrensen om patienter som betalar ur egen ficka.

Enligt BBC har priset på Wegovy för självbetalande patienter sjunkit till omkring 149 dollar per månad, från tidigare över 1 600 dollar. Även Zepbound har fått sänkta priser, där en version i injektionsflaska nu börjar på 299 dollar per månad. När läkemedlet lanserades i USA 2023 låg en månadsdos på över 1 000 dollar.

Bakgrunden är att många försäkringssystem i USA ännu inte täcker läkemedlen vid behandling av obesitas, vilket har lett till att bolagen i högre grad konkurrerar direkt om patienter. Nya försäljningskanaler har etablerats, bland annat genom direktförsäljning via särskilda webbplatser och samarbeten med detaljhandelsaktörer som Walmart och Costco.

Samtidigt pågår politiska initiativ i USA för att öka tillgången, bland annat genom att det offentliga sjukförsäkringssystemet Medicare ska börja omfatta läkemedlen på provbasis i juli.

Ökad tillgång väcker frågor

Den ökade tillgängligheten lyfts som en möjlighet att nå fler patienter med obesitas och typ 2-diabetes. I Indien, där över 77 miljoner personer lever med diabetes, kan lägre priser innebära att behandlingen blir tillgänglig för grupper som tidigare inte haft råd.

I USA har prissänkningarna redan gjort det möjligt för vissa patienter att fortsätta eller höja sin behandling, trots att läkemedlen ofta fortfarande inte omfattas av försäkringsskydd vid obesitas.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på. I Indien beskriver läkare oro för att preparaten skrivs ut eller marknadsförs i sammanhang där medicinsk uppföljning saknas, med fokus på snabb viktnedgång snarare än långsiktig behandling.

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.