Tarmfloran är ett av kroppens viktigaste organ och en länk mellan vad vi äter och hur vi mår. Det finns runt 1 000 olika bakteriearter och andra mikroorganismer som kan kolonisera mag-tarmkanalen. Vi har alla vår egen mix av några hundra av dessa arter. Totalt bär vi på cirka ett kilo bakterier i våra tarmar och antalet är ungefär lika stort som celler i kroppen.

– Det finns många mekanismer bakom samband mellan matvanor och hälsa och hur stor del som kan förklaras av tarmfloran vet vi än så länge inte, säger Ulrika Ericson, docent i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Men tack vare moderna analysmetoder som lett till en revolution inom den medicinska vetenskapen kan man i dag beskriva en människas mikrobiota ganska bra. Man har hittat starka kopplingar mellan flera folksjukdomar och olika sammansättningar av tarmflora. Men fortfarande finns mycket att utforska i vår bakterieflora för att vi ska förstå kopplingen till hälsa och ohälsa.

 – Det här är ett nytt forskningsområde. Det har tidigare varit väldigt svårt att dra några säkra slutsatser utifrån de studier som gjorts. Dels på grund av att de ofta är små studier. Dels för att man tidigare inte kunnat klassificera bakterier på så djup nivå. Det är först nu forskare kan börja titta på det här på riktigt, säger Ulrika Ericson.

Kan vi påverka tarmfloran med kosten?

– Ja, men om vi förändrar våra matvanor så påverkas tarmen bara kortsiktigt. Om vi återgår till den kosten vi åt tidigare återgår tarmfloran också till hur den var innan.

Hur ser en hälsosam tarmflora ut?

– Det man sett i många studier är att en artrikare, mer varierad tarmflora verkar vara gynnsam ur olika hälsoaspekter som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Modern västerländsk kost verkar inte vara den bästa?

– Tarmflorans sammansättning är mer varierad hos människor med traditionella matvanor i utvecklingsländer än i områden med en utpräglad västerländsk livsstil. Det tror man framförallt beror på att vi äter mindre fibrer, och högre andel fett och animaliskt protein.

Vilken mat främjar en rik tarmflora?

– En balanserad kost som inkluderar fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker och fullkorn främjar tillväxten av gynnsamma bakterier i tarmen. Dessa bakterier har visat sig vara kopplade till en rad hälsofördelar, inklusive ett starkare immunförsvar och en bättre matsmältningsfunktion.

Ulrika Ericson sammanställer nu en studie som undersökt kopplingen mellan artrikedom och kost De har sekvenserat tarmfloran hos 10 000 individer i Malmö och Uppsala som var en del av den så kallade SCAPIS-studien.

– Vi kan bestämma vilka bakterier deltagarna har på artnivå. Sen har vi kopplat kostrekommendationerna till tarmfloran. Vi kan se att de som ätit framförallt mer frukt, grönt och fullkorn har en mer varierad flora. Lägre salthalt i kosten verkar också bidra till det sambandet, berättar hon och tillägger:

– Nästa steg blir nu att titta vidare på specifika bakteriearter.

Magens mångsysslare

Tarmbakterierna fyller många och olika viktiga funktioner. De använder olika näringsämnen i kosten för sin metabolism. Ett exempel är kostfibrer som räknas till prebiotika eftersom fibrer fungerar som bränsle för tarmbakterierna i och med att de inte bryts ner innan de når tjocktarm­en och att de är gynnsamma för tarmfloran.

 Väl i tjocktarmen fermenteras fibrerna och bildar bland annat hälsosamma kortkedjiga fettsyror som påverkar olika fysiologiska processer som inflammation, immunförsvar och tumörutveckling.

– Bakterierna kan påverka bildning av olika ämnen som fungerar som signalsubstanser i till exempel kolhydratmetabolism och på så sätt förmodligen påverka utveckling av typ 2-diabetes. Men exakt vad som är viktigast vet man ganska lite om. De kortkedjiga fettsyrorna är dock en intressant komponent i sammanhanget.

Stor släktstudie ser samband

En studie där man undersöker detta är Malmö familjestudie där man nu tittar på barn och barnbarn till vissa av de 30 000 som deltog i Malmö kost cancer studien på 1990-talet.

– Vi har sekvenserat deras tarmflora och mätt kortkedjiga fettsyror. Vi ser ett samband mellan fiberrik kost och högre nivåer i blodet av kortkedjiga fettsyror.

Men när det gäller till exempel proteinintag vet man inte lika mycket ännu. Samma gäller polyfenoler som det finns gott om i frukt, grönsaker och olivolja. Sambanden är inte helt klara.

– Vi vet att polyfenoler har flera positiva effekter, till exempel verkar de som antioxidanter. För att ge en positiv hälsoeffekt behöver de antagligen metaboliseras av bakterierna i tarmen.

En interventionsstudie med polyfenoler fann stora individuella skillnader i deras absorption och metabolism. Detta medför att hälsoeffekterna varierar. Något forskarna tror beror på skillnader i mikrobiotan.

Bakterier kan också bilda vitaminer från olika substanser.

 – Det är inte bara via kosten i sig som vi får i oss vitaminer. Bakterierna kan hjälpa till att bilda mer av vitamin K och vitamin B, som till exempel folat. Sammanfattningsvis kan alltså bakterierna ha effekt på många olika sätt, säger Ulrika Ericson.

Hur ser förhållandet arv-miljö ut?

–  Varje människas tarmflora är unik och dess sammansättning är till viss del genetiskt betingad, säger Ulrika Ericson.

Det betyder att individer kan reagera väldigt olika på samma livsmedel.

Men tarmfloran beror på andra faktorer än gener och matvanor. Den kan till exempel påverkas av medicinering, ålder, sjukdomar och den omgivande miljön.

Barn mer känsliga för störningar

Tarmfloran hos en vuxen är stabil och har en större motståndskraft mot förändringar jämfört med småbarn och äldre. Barn och äldre är därför mer mottagliga för tillfälliga störningar i tarmfloran och också mer känsliga för tarminfektioner.

Till exempel är en vanlig biverkan av medicinering med antibiotika att tarmfloran störs, inte minst i tidig ålder när tarmfloran är under utveckling. Upprep­ad användning av antibiotika till spädbarn och småbarn har också kopplats till predisponering för olika sjukdomar, men några orsakssamband finns inte fastställda.

Kan tarmfloran ha betydelse för fetma?

 – Forskning tyder på det. Till exempel har man i olika studier på möss och människor transplanterat avföring och därmed tarmbakerier från normalviktiga till överviktiga och omvänt. De överviktiga mössen blev smalare och vice versa. Detsamma gällde för människor. Tarmfloran i sig verkar alltså kunna påverka utvecklandet av fetma.

Tarmfloran och diabetes

Det finns en koppling mellan tarmfloran och diabetes, särskilt typ 2-diabetes. Till exempel kan obalanser i tarmfloran leda till ökad inflammation i kroppen, vilket i sin tur kan bidra till insulinresistens. Insulinresistens är en underliggande mekanism i utvecklingen av typ 2-diabetes, där cellerna inte svarar ordentligt på insulinets signal för att ta upp glukos från blodet.

Tarmfloran och hjärt-/kärlsjukdom

Forskning pekar mot att mikrobiomet kan vara kopplat till risken för hjärt-kärlsjukdomar. Till exempel kan obalanser i tarmfloran associeras med en ökad nivå av inflammation i kroppen. Det i sin tur är en riskfaktor för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar.

 Eftersom tarmbakterierna påverkar kroppens metabolism kan obalans i tarmfloran också vara kopplat till metabola sjukdomar som typ 2-diabetes som i sin tur kan ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.