Forskare vid Karolinska institutet har kunnat kartlägga en specifik nervcellsbana hos möss som går från hypotalamus till habenula i hjärnan och styr negativa känslotillstånd. Med hjälp av optogenetik – ljusstyrd kontroll av utvalda nervcellers aktivitet –aktiverades den aktuella nervcellsbanan då mössen gick in i ett specifikt rum. Mössen började snart undvika rummet, trots att det egentligen inte fanns någonting där.

–  Kan vi förstå hur negativa signaler i hjärnan skapas så kan vi också hitta mekanismerna bakom affektiva sjukdomar som depression. Det öppnar för helt nya läkemedelsbehandlingar, säger forskaren Konstantinos Meletis vid Karolinska institutet.

I studien upptäckte forskarna också att de nervceller som är kopplade till negativa känslor har en receptor för östrogen och därmed är känsliga för östrogennivåer. När han- och honmöss utsattes för samma störningsmoment – milda elektriska stötar – utvecklade honmössen långvarigt stresstillstånd. Hanmössen påverkades inte i samma utsträckning.

­– Det är sedan länge känt att ångest och depression är vanligare hos kvinnor än hos män, men det har inte funnits någon biologisk mekanism som kan förklara det. Nu har vi funnit en mekanism som åtminstone kan förklara dessa könsskillnader hos möss, säger forskaren Marie Carlén vid Karolinska institutet.

Vetenskaplig studie:

Esr1+ hypothalamic-habenula neurons shape aversive states, Nature Neuroscience.