Fysisk aktivitet

Nationell strategi för att bryta stillasittandet

Sverige behöver en nationell strategi för att främja fysisk aktivitet och bryta stillasittandet. Det konstaterar Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, som i dag lämnar över sitt slutbetänkande till socialminister Jakob Forssmed (KD).

14 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet fick 2020 i uppdrag av regeringen att kraftsamla och lämna förslag som kan leda till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. I det slutbetänkande som lämnats över till socialminister Jakob Forssmed konstaterar kommittén att utvecklingen på flera håll går bakåt och att det saknas en tydlig struktur för arbetet.

– Aldrig i historien har vi rört oss så lite i vardagen som nu. Priset för vår stillasittande livsstil ser vi i ökad övervikt och fetma, i ökad psykisk ohälsa och växande hälsoklyftor. För att vända trenden behöver regeringen sätta tydliga mål och ge en tydlig riktning för hur vi ska främja fysisk aktivitet, säger kommitténs ordförande Per Nilsson.

Några av de åtgärder som kommittén anser behövs i ett Sverige som skapar möjligheter för fysisk aktivitet för alla är:

1. Möjliggör daglig rörelse i skolan. Arbetet med att skapa en rörelserik norm i samhället måste börja redan i förskolan och skolan. Kommittén föreslår att skrivningen i läroplanerna om elevers möjlighet till rörelse under skoldagen stärks, samt att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten får i uppdrag att utveckla och verka för en positiv rörelsekultur inom alla skolformer.

2. Hälsosamma och aktiva transporter: Att gå, cykla eller rulla i vardagen är en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitet. Trots det minskar antalet resor till fots och med cykel. För att vända trenden föreslår kommittén att Trafikverket får ett långsiktigt uppdrag att leda en övergripande samverkan för ett hälsofrämjande transportsystem med fokus på aktiv transport. Kommittén föreslår också att de transportpolitiska målen ses över så att de främjar hälsa snarare än ohälsa, på samma sätt som nollvisionen präglat trafiksäkerhetsarbetet.

3. Öka möjligheterna till en aktiv fritid: Kommittén föreslår ett nytt statligt stöd på 100 miljoner kronor årligen till rörelsefrämjande organisationer som faller utanför ramen för stödet till frilufts- och idrottslivet. I slutbetänkandet föreslås även att stödet till friluftslivet ska fördubblas (från cirka 100 till 200 miljoner kronor).

Läs hela utredningen på www.regeringen.seoch www.sou.gov.se/avslutade-utredningar.

I debattartikeln i SvD kan du läsa mer om kommitténs tankar och förslag.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.