Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Mixad spenat för maxad mängd antioxidant

Mixa din spenat i en smoothie eller juice – det är bästa sättet om du vill få i dig antioxidanten lutein, enligt forskning från LiU. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Mixa din spenat i en smoothie eller juice – det är bästa sättet om du vill få i dig antioxidanten lutein, enligt forskning från LiU. Lutein finns särskilt i mörkgröna grönsaker och forskarna bakom studien har jämfört olika sätt att tillaga färsk spenat för att maximera luteinnivåerna i maten.

Många personer med åderförkalkning har en låggradig, kronisk inflammation som kan uppmätas i blodet. Denna inflammation är kopplad till ökad risk för hjärtinfarkt. En forskargrupp vid Linköpings universitet har i en tidigare studie tittat närmare på antioxidanten lutein. Lutein är ett fettlösligt pigment från växtriket, som framför allt finns i mörkgröna grönsaker. Forskarna fann då att lutein kan ha inflammationsdämpande effekter i immunceller från patienter med kranskärlssjukdom. De såg också att lutein kan lagras i immunceller, vilket innebär att det är möjligt att bygga upp en reserv av lutein i kroppen. Forskarna vill därför ta reda på om det går att påverka nivåerna av lutein i blodet genom att öka sitt intag av lutein genom kosten.

I den nya studien, som publicerats i tidskriften Food Chemistry, har forskarna undersökt vilket tillagningssätt som är bäst om målet är att få i sig mycket lutein. De valde att studera spenat, som innehåller jämförelsevis höga halter lutein och äts av många. Liksom många andra näringsämnen bryts lutein ner av värme.\n– Det unika med studien är att vi har använt tillagningssätt som är vanliga i matlagning hemma och jämfört flera olika temperaturer och tillagningstider. Vi har också tittat på beredning där spenaten äts kall, som i sallad eller smoothie, säger Lena Jonasson, professor vid institutionen för medicin och hälsa och överläkare i kardiologi.

För att efterlikna tillagningssätt som ofta används till vardags köpte forskarna babyspenat i en mataffär. De utsatte spenaten för exempelvis stekning, ångkokning och kokning i upp till 90 minuter. Luteininnehållet mättes vid ett antal olika tidpunkter.\nEn soppa eller spenatstuvning hettas inte upp till lika hög temperatur eller lika länge som spenat i exempelvis en lasagne. Forskarna jämförde därför olika tillagningstider. Det visade sig att vid kokning spelade tiden roll. Ju längre koktid, desto mindre lutein fanns kvar i spenaten. Tillagningsmetoden har också betydelse: vid stekning i hög temperatur hade en stor del av luteinet brutits ner efter bara två minuter.

I dag är det vanligt att värma upp sin lunchlåda i mikrovågsugn någon dag efter tillagningen. Forskarna fann att uppvärmning i mikrovågsugn till viss del kompenserade för förlusten av lutein i tillagad mat. Mer lutein släpps ut från spenaten när strukturer i bladen bryts ner ännu lite mer av uppvärmningen i mikrovågsugn.\n– Det bästa är att inte hetta upp spenaten alls. Allra bäst är att göra smoothie och tillsätta fett från mjölkprodukter, som grädde, mjölk eller yoghurt. När spenaten finfördelas släpps mer lutein ut från spenatbladen, och fettet ökar luteinets löslighet i vätskan, säger Rosanna Chung, postdoktor, studiens huvudförfattare.

Studien har finansierats med stöd av Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet.

Artikeln:

Liberation of lutein from spinach: Effects of heating time, microwavere heating and liquefaction”, Rosanna W.S. Chung, Per Leanderson, Nelly Gustafsson, Lena Jonasson, (2018), Food Chemistry, Volume 277, 30 March 2019, Pages 573-578, publicerad online 3 november 2018, doi: 10.1016/j.foodchem.2018.11.023

\n\nKarin Söderlund Leifler, Linköpings universitet\n\n



Kostråd & riktlinjer

Nya kostråd för äldre på remiss – klart våren 2026

Kostråden för äldre personer 65+ ska uppdateras. Livsmedelsverkets förslag är nu ute på remiss och den färdiga versionen ska presenteras våren 2026. 

Nina Granberg 20 januari, 2026 Uppdaterades 20 januari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1454

Foto: AdobeStock

Den vetenskapliga grunden och de avvägningar som gjorts beskrivs i rapporten ”Kostråd för att främja ett hälsosamt åldrande”. Nu går förslaget ut på remiss och Livsmedelsverket välkomnar synpunkter från berörda myndigheter, pensionärsorganisationer, hälso- och sjukvård, företrädare för livsmedelsbranschen och andra aktörer.

I rapporten presenteras de föreslagna råden, men de är ännu inte formulerade eller anpassade för allmänheten. Ett exempel på anpassad text bifogas för att ge en inblick i hur informationen kan komma att se ut, men ingår inte i själva remissen.

De uppdaterade råden ska ligga till grund för ett nytt informationsmaterial som vänder sig till personer 65+ och tas fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. De färdiga kostråden planeras att presenteras under våren 2026.

Exempel på förändringar utifrån remissunderlaget

  • Nytt råd: Baljväxter ofta, gärna varje dag (bönor, ärtor, linser).
  • Nytt råd: Ät gärna ägg (kopplat till att täcka proteinbehov).
  • Nytt råd: Ät gärna kött från fågel (kopplat till att täcka proteinbehov)
  • Delvis förändrat: Rådet om energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel breddas (tidigare låg fokus främst på socker och sockerrika livsmedel).
  • Rådet om rött kött ligger kvar på max 350 gram i veckan, men i vissa fall kan protein- och energibehov göra att rådet behöver vägas mot andra behov.
  • Justering: I rådet om nötter ingår frön inte längre i den rekommenderade mängden.

Läs mer HÄR.



Kostråd & riktlinjer

USA:s nya kostråd väcker debatt - Svenska experter: stå fast vid NNR

USA:s nya kostråd har fått stor uppmärksamhet. I sociala medier används råden redan som argument i debatter om allt från kött till klimat. Men svenska experter menar att dietister tryggt kan luta sig mot NNR och svenska kostråd när budskap krockar och förvirrar.

Nina Granberg 14 januari, 2026 Uppdaterades 20 januari, 2026 4 minuters läsning
AdobeStock_1871159607

Foto: AdobeStock

Sällan har råd om kost och hälsa fått så stor uppmärksamhet och skapat sådan internationell debatt som de nya amerikanska riktlinjerna. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, vill inte recensera dem.

– Vi kommenterar generellt inte andra länders kostråd.

Men hon konstaterar att de skiljer sig från de svenska, samtidigt som vissa punkter ligger nära varandra. En gemensam nämnare är att man lyfter fram att intaget av typisk skräpmat behöver minska.

– Vi ser att de har fokus på att man ska äta riktig mat och skippa onyttig snabbmat, sötsaker och snacks. Och det är råd som vi ger i Sverige också.

Skillnader mellan de amerikanska råden och de svenska är dock stora menar hon. Det gäller särskilt för rött kött och fett. Därför uppmanar hon dietister att stå stadigt i de nordiska och svenska rekommendationerna.

IMG_1414
Åsa Brugård Konde. Foto: Livsmedelsverket

– Jag kan bara säga att vi har en stabil, vetenskaplig grund för våra råd här i Norden och Sverige.

Köttmängderna är helt hälsobaserade

En återkommande fråga på sociala medier gäller påståenden om att svenska kostråd skulle vara mer styrda av klimatmål än hälsa.

– Det stämmer verkligen inte. Vi har tagit in miljöaspekter, men det har inte påverkat mängdrekommendationerna, säger Åsa Brugård Konde. 

Hon betonar att nivån på till exempel köttintag i svenska råd är hälsobaserad. Men vi ger också information om fördelarna med svenskt, särskilt naturbeteskött, som ett bra val ur miljösynpunkt och för djuren.

Oro för folkhälsan

Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärt-kärlsjukdom med fokus på mat och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet, följer utvecklingen med oro. Hon beskriver tidigare amerikanska kostråd som tunga dokument som haft stor betydelse även internationellt, men menar att den nya versionen har tappat både tyngd och trovärdighet.

– Jag är bekymrad och tycker det är väldigt ledsamt.

Hon reagerar både på hur råden tagits fram och på delar av innehållet.

– Det har blivit mer av ett politiskt dokument och det undergräver förtroendet för forskare och myndigheter.

Enligt Mai-Lis Hellenius är det problematiskt att dokumentet blandar råd med tydlig evidens med sådant som saknar vetenskapligt stöd.

– Själva innehållet är en blandning av bra och vetenskapligt baserade råd, men där man också sticker in råd som inte alls är baserade på vetenskap. Det kan försämra folkhälsan på sikt.

Hon pekar särskilt på att animaliska livsmedel med hög halt av mättade fetter lyfts i råden och att man rekommenderar ett högre proteinintag.

När “processat” blir en fälla

De amerikanska riktlinjerna använder inte den ofta ifrågasatta NOVA-klassificeringen, utan i stället begreppet “highly processed foods”. Men även det kan skapa missförstånd, menar Åsa Brugård Konde.

– Mycket av de processade livsmedel som man bör äta mindre av handlar om snacks, godis och läsk. Men det finns också processat som kan vara en del av en hälsosam kost, som yoghurt och fullkornsbröd. 

Fokusera på individen 

Mai-Lis Hellenius menar att turbulensen i USA gör det ännu viktigare att dietister i Sverige lutar sig mot den nordiska kunskapsbasen.

– I all den här röran nu, så framstår ju de nordiska näringsrekommendationerna och våra svenska uppdaterade kostråd som ännu bättre.

Hennes budskap till dietister är att hålla fast vid dessa, men att samtidigt fokusera på individen.

– Våga ta debatten och lita på att du har den samlade kunskapen, men glöm inte att se individens unika behov och situation.

FAKTA: USA:s kostråd i korthet

  • “Eat real food” är huvudbudskapet.
  • Råden uppmanar till en kraftig minskning av “highly processed foods”, bland annat sådant med raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och högt natriuminnehåll.
  • Protein ska prioriteras vid varje måltid, med målet 1,2–1,6 g/kg kroppsvikt och dag.
  • Fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker lyfts fram (mål: 3 portioner/dag vid 2 000 kcal).
  • Fullkorn rekommenderas (mål: 2–4 portioner/dag vid 2 000 kcal).
  • Tillsatt socker: en måltid bör innehålla max 10 gram.
  • Natrium: från 14 år rekommenderas <2 300 mg per dag.
  • Mättat fett: bör generellt inte överstiga 10 E%.
  • Alkohol: “drick mindre alkohol” för bättre hälsa, och vissa grupper bör undvika helt.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.