Folkhälsa

Mindre frukt och mer choklad

I början av december släpptes Jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll. Med hjälp av statistiken går det nu att följa utvecklingen från 1960-talet fram till 2022.

11 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Statistiken visar att totalkonsumtionen av frukt och bär, som mäter den totala förbrukningen av råvaror för konsumtion, har ökat med 32 procent under perioden 1980–2015, men har sedan minskat och 2022 är konsumtionen 88,0 kilo per person och år.

Konsumtionen av färska och frysta frukter och bär, som exempelvis äpplen, bananer och frysta jordgubbar, har ökat med 8 procent sedan 1980. Men efter toppnoteringen 2016 har konsumtionen sjunkit och ligger på 57,9 kg per person 2022. Beredda frukter och bär har ökat med 2 procent till 30,1 kg per person och år under samma tidsperiod.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 37–49 kg per person och år under perioden 1980–2022, medan direktkonsumtionen av socker (bland annat strö-, bitsocker och sirap) har minskat med 73 procent.

Samtidigt har direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider med mera ökat kraftigt, även om ökningstakten per person inte varit lika dramatisk efter år 2000. Direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror har ökat med 67 procent sedan 1980 och ligger år 2022 på 16 kg per person och år.

Från 1980 till 2022 har den totala energitillförseln från livsmedel och alkoholhaltiga drycker ökat från 12 300 kJ (2 900 kcal) till 13 000 kJ (3 100 kcal) per person och dag. Det är främst energitillförseln från protein som ökat under perioden, detta kan till stor del förklaras av ökad köttkonsumtion.

Statistikrapport: Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, uppgifter till och med 2022

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.