Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Mindre frukt och mer choklad

I början av december släpptes Jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll. Med hjälp av statistiken går det nu att följa utvecklingen från 1960-talet fram till 2022.

11 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning
ndre frukt och mer choklad
Stock.adobe.com

Statistiken visar att totalkonsumtionen av frukt och bär, som mäter den totala förbrukningen av råvaror för konsumtion, har ökat med 32 procent under perioden 1980–2015, men har sedan minskat och 2022 är konsumtionen 88,0 kilo per person och år.

Konsumtionen av färska och frysta frukter och bär, som exempelvis äpplen, bananer och frysta jordgubbar, har ökat med 8 procent sedan 1980. Men efter toppnoteringen 2016 har konsumtionen sjunkit och ligger på 57,9 kg per person 2022. Beredda frukter och bär har ökat med 2 procent till 30,1 kg per person och år under samma tidsperiod.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 37–49 kg per person och år under perioden 1980–2022, medan direktkonsumtionen av socker (bland annat strö-, bitsocker och sirap) har minskat med 73 procent. 

Samtidigt har direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider med mera ökat kraftigt, även om ökningstakten per person inte varit lika dramatisk efter år 2000. Direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror har ökat med 67 procent sedan 1980 och ligger år 2022 på 16 kg per person och år.

Från 1980 till 2022 har den totala energitillförseln från livsmedel och alkoholhaltiga drycker ökat från 12 300 kJ (2 900 kcal) till 13 000 kJ (3 100 kcal) per person och dag. Det är främst energitillförseln från protein som ökat under perioden, detta kan till stor del förklaras av ökad köttkonsumtion.

  • Statistikrapport: Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, uppgifter till och med 2022


  • Forskning

    Olika kosthållningar – olika utmaningar

    Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

    Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
    AdobeStock_430354398
    Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

    Dela artikeln

    Kostråd & riktlinjer

    Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

    Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

    Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
    Matkorg
    Adobe.stock

    Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

    Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

    – I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

    För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

    – Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

    Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

    Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.