Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Mer spenat och ruccola på tallriken kan motverka fettlever

En högre andel grönbladiga grönsaker i kosten kan minska risken att utveckla fettlever. I en studie publicerad i PNAS visar forskare från Karolinska Institutet hur … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

En högre andel grönbladiga grönsaker i kosten kan minska risken att utveckla fettlever. I en studie publicerad i PNAS visar forskare från Karolinska Institutet hur ett ökat intag av nitrat, som förekommer naturligt i flera typer av grönsaker, minskar fettinlagringen i levern. I dag finns inget godkänt läkemedel för behandling av sjukdomen, som kan utvecklas till livshotande tillstånd som skrumplever och levercancer.

Fettlever, leversteatos, är en vanlig leversjukdom som drabbar cirka 25 procent av befolkningen. De vanligaste orsakerna är övervikt eller hög alkoholkonsumtion. Än så länge saknas ett läkemedel för att behandla sjukdomen. Nu har forskare från Karolinska Institutet visat hur ett ökat intag av oorganiskt nitrat kan förebygga fettinlagringen i levern.– När vi gav nitrat till möss som gått på en västerländsk diet med mycket fett och socker så såg vi en signifikant lägre andel fettinlagring i levern, säger Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.Resultaten i möss bekräftades av två olika former av cellstudier på mänskliga leverceller. Förutom en minskad risk för fettlever observerade forskarna även sänkt blodtryck, och en förbättrad insulinkänslighet hos möss med typ 2-diabetes. Forskargruppens fokus är att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, bland annat genom att påverka kosten. Tidigare studier har visat att dietärt nitrat i form av grönsaker ökar effektiviteten hos mitokondrierna, cellernas kraftverk, vilket kan förbättra prestationsförmågan vid arbete. Det har även visats att ett ökat intag av frukt och grönt har en förbättrande effekt på hjärt-kärlfunktionen och vid diabetes.– Vi tror att dessa sjukdomar hänger samman, och att det är en ökad oxidativ stress som leder till en minskad kväveoxidproduktion vilket påverkar organens funktion negativt. Nu visar vi en alternativ väg för kroppen att producera kväveoxid genom att förändra dieten till att innehålla mer nitrat vilket kan ombildas till kväveoxid, säger Mattias Carlström.

Även om flera kliniska studier har genomförts tvistas det fortfarande om vad det är i grönsakerna som gör nytta.– Ingen har ännu fokuserat på nitrat vilket vi tror är nyckeln. Nu vill vi genomföra en klinisk studie för att se om nitrat minskar risken att utveckla allvarlig leversteatos. Resultaten kan leda till utveckling av nya läkemedel eller kompletterande rön kring kosttillskott, säger Mattias Carlström.

Även om större studier behövs för att bekräfta nitratets roll, så kan forskarna ändå ge kostrådet att äta mer grönbladiga grönsaker, såväl vanlig sallad som de mer nitratrika sorterna spenat och ruccola.– Det krävs inte heller några stora mängder för att få en skyddande effekt, endast cirka 200 gram per dag. Men tyvärr är det många som helt väljer bort grönsaker i dag, säger Mattias Carlström.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Novo Nordisk, Europeiska forskningsrådet (ERC) och Karolinska Institutet. Två av studieförfattarna, Jon O Lundberg och Eddie Weitzberg, är meduppfinnare på patentansökningar som avser terapeutisk användning av oorganiskt nitrat. Magnus Ingelman-Sundberg är medgrundare av kontraktsforskningsbolaget HepaPredict AB.

Publikation:

”AMP-activated protein kinase activation and NADPH oxidase inhibition by inorganic nitrate and nitrite prevents liver steatosis”. Isabel Cordero-Herrera, Mikael Kozyra, Zhengbing Zhuge, Sarah McCann Haworth, Chiara Moretti, Maria Peleli, Mayara Caldeira-Diaz, Arghavan Jahandideh, Han Huirong, Josiane Cruz, Andrei Kleschyov, Marcelo Montenegro, Magnus Ingelman-Sundberg, Eddie Weitzberg, Jon O Lundberg och Mattias Carlström. PNAS, online 17 december 2018, doi: 10.1073/pnas.1809406115.

Källa: Karolinska Institutet



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.