Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Mer spenat och ruccola på tallriken kan motverka fettlever

En högre andel grönbladiga grönsaker i kosten kan minska risken att utveckla fettlever. I en studie publicerad i PNAS visar forskare från Karolinska Institutet hur … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

En högre andel grönbladiga grönsaker i kosten kan minska risken att utveckla fettlever. I en studie publicerad i PNAS visar forskare från Karolinska Institutet hur ett ökat intag av nitrat, som förekommer naturligt i flera typer av grönsaker, minskar fettinlagringen i levern. I dag finns inget godkänt läkemedel för behandling av sjukdomen, som kan utvecklas till livshotande tillstånd som skrumplever och levercancer.

Fettlever, leversteatos, är en vanlig leversjukdom som drabbar cirka 25 procent av befolkningen. De vanligaste orsakerna är övervikt eller hög alkoholkonsumtion. Än så länge saknas ett läkemedel för att behandla sjukdomen. Nu har forskare från Karolinska Institutet visat hur ett ökat intag av oorganiskt nitrat kan förebygga fettinlagringen i levern.– När vi gav nitrat till möss som gått på en västerländsk diet med mycket fett och socker så såg vi en signifikant lägre andel fettinlagring i levern, säger Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.Resultaten i möss bekräftades av två olika former av cellstudier på mänskliga leverceller. Förutom en minskad risk för fettlever observerade forskarna även sänkt blodtryck, och en förbättrad insulinkänslighet hos möss med typ 2-diabetes. Forskargruppens fokus är att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, bland annat genom att påverka kosten. Tidigare studier har visat att dietärt nitrat i form av grönsaker ökar effektiviteten hos mitokondrierna, cellernas kraftverk, vilket kan förbättra prestationsförmågan vid arbete. Det har även visats att ett ökat intag av frukt och grönt har en förbättrande effekt på hjärt-kärlfunktionen och vid diabetes.– Vi tror att dessa sjukdomar hänger samman, och att det är en ökad oxidativ stress som leder till en minskad kväveoxidproduktion vilket påverkar organens funktion negativt. Nu visar vi en alternativ väg för kroppen att producera kväveoxid genom att förändra dieten till att innehålla mer nitrat vilket kan ombildas till kväveoxid, säger Mattias Carlström.

Även om flera kliniska studier har genomförts tvistas det fortfarande om vad det är i grönsakerna som gör nytta.– Ingen har ännu fokuserat på nitrat vilket vi tror är nyckeln. Nu vill vi genomföra en klinisk studie för att se om nitrat minskar risken att utveckla allvarlig leversteatos. Resultaten kan leda till utveckling av nya läkemedel eller kompletterande rön kring kosttillskott, säger Mattias Carlström.

Även om större studier behövs för att bekräfta nitratets roll, så kan forskarna ändå ge kostrådet att äta mer grönbladiga grönsaker, såväl vanlig sallad som de mer nitratrika sorterna spenat och ruccola.– Det krävs inte heller några stora mängder för att få en skyddande effekt, endast cirka 200 gram per dag. Men tyvärr är det många som helt väljer bort grönsaker i dag, säger Mattias Carlström.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Novo Nordisk, Europeiska forskningsrådet (ERC) och Karolinska Institutet. Två av studieförfattarna, Jon O Lundberg och Eddie Weitzberg, är meduppfinnare på patentansökningar som avser terapeutisk användning av oorganiskt nitrat. Magnus Ingelman-Sundberg är medgrundare av kontraktsforskningsbolaget HepaPredict AB.

Publikation:

”AMP-activated protein kinase activation and NADPH oxidase inhibition by inorganic nitrate and nitrite prevents liver steatosis”. Isabel Cordero-Herrera, Mikael Kozyra, Zhengbing Zhuge, Sarah McCann Haworth, Chiara Moretti, Maria Peleli, Mayara Caldeira-Diaz, Arghavan Jahandideh, Han Huirong, Josiane Cruz, Andrei Kleschyov, Marcelo Montenegro, Magnus Ingelman-Sundberg, Eddie Weitzberg, Jon O Lundberg och Mattias Carlström. PNAS, online 17 december 2018, doi: 10.1073/pnas.1809406115.

Källa: Karolinska Institutet



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.