Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Dietist, javisst!

"Jag vill använda min kompetens som dietist på nya sätt"

Med nyfikenheten som drivkraft har Clara Arvidsson på några få år efter examen hunnit skaffa sig erfarenheter som går utöver vad dietister normalt jobbar med. Arbetet med forskningsstudier har nämligen gett både kunskap och kontakter som hon inte trodde yrket skulle bjuda på. Dietistkompetensen ger många fler möjligheter än vad man kanske tror, menar hon.

20 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Privat

Varför blev du dietist?

– Jag har alltid varit intresserad av matlagning och nyfiken på hur olika livsmedel påverkar kroppen. Redan som barn stod jag mycket i köket med min mamma och lagade mat. Men det var egentligen min pappa och en av hans kollegor som skolade om sig till dietist som inspirerade mig att titta närmare på dietistutbildningen. När jag läste på om yrket insåg jag att det var klockrent för det kombinerade allt jag var intresserad av – mat, hälsa och att kunna hjälpa andra.

Vad gör du i dag?

– Jag har precis avslutat mitt arbete som dietist och studiekoordinator på Karolinska Universitetssjukhuset, där jag jobbat i ett och ett halvt år. Jag har arbetat med forskning inom demenssjukdomar och livsstilsfaktorer. Nu har jag precis startat arbetet som Clinical Trial Coordinator på läkemedelsbolaget MSD. Där kommer jag att arbeta med att koordinera kliniska prövningar inom områden som cancer och diabetes.

Vad brinner du för?

– Det som driver mig mest är nog min nyfikenhet. Jag älskar att utforska nya områden och ta mig an utmaningar där jag kan använda min kompetens som dietist på nya sätt. Jag tror att det är viktigt att hitta yrkesroller där man känner sig utmanad och motiverad och där man får möjlighet att utvecklas. Jag brinner också för att bidra till något större – oavsett om det handlar om att förbättra folkhälsan genom kostrådgivning eller att arbeta med forskning som kan leda till bättre behandlingar för patienter.

Hur är det att som dietist arbeta med forskning?

– Det har varit extremt spännande. Jag har lärt mig saker som jag aldrig hade kunnat tro att jag skulle lära mig på det här jobbet. Saker som jag tror är väldigt unika för den rollen och som sträcker sig långt utöver nutritionsbehandlingen. Det har varit väldigt värdefullt att känna att man bidrar till någonting som skulle kunna ändra riktlinjer kring hur vi behandlar personer med demenssjukdom. Jag tyckte om att jobba med det lite större perspektivet och det har varit så motiverande att faktiskt se att det man gör ger resultat ganska snabbt. Innan jag tog jobbet på Karolinska så visste jag ingenting om forskning. Men nu har en hel värld öppnat sig med både möjligheter och jobb. Jag känner personer och har ett nätverk som jag inte visste att man kunde ha som dietist.



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.