Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Dietist, javisst!

"Jag vill använda min kompetens som dietist på nya sätt"

Med nyfikenheten som drivkraft har Clara Arvidsson på några få år efter examen hunnit skaffa sig erfarenheter som går utöver vad dietister normalt jobbar med. Arbetet med forskningsstudier har nämligen gett både kunskap och kontakter som hon inte trodde yrket skulle bjuda på. Dietistkompetensen ger många fler möjligheter än vad man kanske tror, menar hon.

20 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Privat

Varför blev du dietist?

– Jag har alltid varit intresserad av matlagning och nyfiken på hur olika livsmedel påverkar kroppen. Redan som barn stod jag mycket i köket med min mamma och lagade mat. Men det var egentligen min pappa och en av hans kollegor som skolade om sig till dietist som inspirerade mig att titta närmare på dietistutbildningen. När jag läste på om yrket insåg jag att det var klockrent för det kombinerade allt jag var intresserad av – mat, hälsa och att kunna hjälpa andra.

Vad gör du i dag?

– Jag har precis avslutat mitt arbete som dietist och studiekoordinator på Karolinska Universitetssjukhuset, där jag jobbat i ett och ett halvt år. Jag har arbetat med forskning inom demenssjukdomar och livsstilsfaktorer. Nu har jag precis startat arbetet som Clinical Trial Coordinator på läkemedelsbolaget MSD. Där kommer jag att arbeta med att koordinera kliniska prövningar inom områden som cancer och diabetes.

Vad brinner du för?

– Det som driver mig mest är nog min nyfikenhet. Jag älskar att utforska nya områden och ta mig an utmaningar där jag kan använda min kompetens som dietist på nya sätt. Jag tror att det är viktigt att hitta yrkesroller där man känner sig utmanad och motiverad och där man får möjlighet att utvecklas. Jag brinner också för att bidra till något större – oavsett om det handlar om att förbättra folkhälsan genom kostrådgivning eller att arbeta med forskning som kan leda till bättre behandlingar för patienter.

Hur är det att som dietist arbeta med forskning?

– Det har varit extremt spännande. Jag har lärt mig saker som jag aldrig hade kunnat tro att jag skulle lära mig på det här jobbet. Saker som jag tror är väldigt unika för den rollen och som sträcker sig långt utöver nutritionsbehandlingen. Det har varit väldigt värdefullt att känna att man bidrar till någonting som skulle kunna ändra riktlinjer kring hur vi behandlar personer med demenssjukdom. Jag tyckte om att jobba med det lite större perspektivet och det har varit så motiverande att faktiskt se att det man gör ger resultat ganska snabbt. Innan jag tog jobbet på Karolinska så visste jag ingenting om forskning. Men nu har en hel värld öppnat sig med både möjligheter och jobb. Jag känner personer och har ett nätverk som jag inte visste att man kunde ha som dietist.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.