Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

"Jag vill använda min kompetens som dietist på nya sätt"

Med nyfikenheten som drivkraft har Clara Arvidsson på några få år efter examen hunnit skaffa sig erfarenheter som går utöver vad dietister normalt jobbar med. Arbetet med forskningsstudier har nämligen gett både kunskap och kontakter som hon inte trodde yrket skulle bjuda på. Dietistkompetensen ger många fler möjligheter än vad man kanske tror, menar hon.

20 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Privat

Varför blev du dietist?

– Jag har alltid varit intresserad av matlagning och nyfiken på hur olika livsmedel påverkar kroppen. Redan som barn stod jag mycket i köket med min mamma och lagade mat. Men det var egentligen min pappa och en av hans kollegor som skolade om sig till dietist som inspirerade mig att titta närmare på dietistutbildningen. När jag läste på om yrket insåg jag att det var klockrent för det kombinerade allt jag var intresserad av – mat, hälsa och att kunna hjälpa andra.

Vad gör du i dag?

– Jag har precis avslutat mitt arbete som dietist och studiekoordinator på Karolinska Universitetssjukhuset, där jag jobbat i ett och ett halvt år. Jag har arbetat med forskning inom demenssjukdomar och livsstilsfaktorer. Nu har jag precis startat arbetet som Clinical Trial Coordinator på läkemedelsbolaget MSD. Där kommer jag att arbeta med att koordinera kliniska prövningar inom områden som cancer och diabetes.

Vad brinner du för?

– Det som driver mig mest är nog min nyfikenhet. Jag älskar att utforska nya områden och ta mig an utmaningar där jag kan använda min kompetens som dietist på nya sätt. Jag tror att det är viktigt att hitta yrkesroller där man känner sig utmanad och motiverad och där man får möjlighet att utvecklas. Jag brinner också för att bidra till något större – oavsett om det handlar om att förbättra folkhälsan genom kostrådgivning eller att arbeta med forskning som kan leda till bättre behandlingar för patienter.

Hur är det att som dietist arbeta med forskning?

– Det har varit extremt spännande. Jag har lärt mig saker som jag aldrig hade kunnat tro att jag skulle lära mig på det här jobbet. Saker som jag tror är väldigt unika för den rollen och som sträcker sig långt utöver nutritionsbehandlingen. Det har varit väldigt värdefullt att känna att man bidrar till någonting som skulle kunna ändra riktlinjer kring hur vi behandlar personer med demenssjukdom. Jag tyckte om att jobba med det lite större perspektivet och det har varit så motiverande att faktiskt se att det man gör ger resultat ganska snabbt. Innan jag tog jobbet på Karolinska så visste jag ingenting om forskning. Men nu har en hel värld öppnat sig med både möjligheter och jobb. Jag känner personer och har ett nätverk som jag inte visste att man kunde ha som dietist.



Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Dietisten
Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen 

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


Dela artikeln

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper 

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.