Matval påverkar vår mentala hälsa, men många aktuella dieter och tillskott saknar evidens

Vår kost och vårt näringsintag är inte bara avgörande för fysiologi och kroppssammansättning, utan har även betydande effekter på humör och mentalt välbefinnande. Orsakssambanden bakom … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Vår kost och vårt näringsintag är inte bara avgörande för fysiologi och kroppssammansättning, utan har även betydande effekter på humör och mentalt välbefinnande.

Orsakssambanden bakom vår mentala hälsa är komplexa och multifaktoriella, dock tyder alltmer data på en stark koppling mellan en dålig diet och försämrad psykisk hälsa, såsom ångest, depression samt andra neuropsykiatriska tillstånd.

Det är en vanlig föreställning att vissa dieter äger särskilda psykiska hälsoeffekter, men ofta saknas här ett egentligt vetenskapligt stöd. Forskarna ser emellertid en växande mängd epidemiologiska data som otvetydigt visar på en koppling mellan näring och mental hälsa. Den ger inte någon information om kausalitet eller underliggande mekanismer, varför framtida studier bör fokusera på att klargöra dessa relationer för att frilägga vilka mekanismer som här är i spel.

I en fritt tillgänglig översiktsartikel gör Suzanne Dickson, professor i fysiologi, särskilt neuroendokrinologi, vid Sahlgrenska akademin tillsammans med kollegor en genomgång av olika samband. En del är väl belagda som medelhavsdiet och skydd mot depression, medan andra saknar tillräckligt underlag som D-vitamintillskott och ADHD.

Forskarna föreslår randomiserade, kontrollerade studier av hög kvalitet som fokuserar på att ta fram kunskap från befolkningsbaserade observationsstudier som underlag för att ta fram en individuellt profilerad kost.

Artikel (open access):\nNutritional psychiatry: Towards improving mental health by what you eat; https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0924977X19317237

Populärvetenskaplig text:\nhttps://akademiliv.se/2020/01/62418/?utm_campaign=cmp_1355971&utm_medium=email&utm_source=getanewsletter

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.