Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Lätt fysisk aktivitet skyddar personer med metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter – för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology

I takt med att vi blivit allt mer stillasittande har kroppsvikten och midjemåttet ökat i befolkningen. Samtidigt ökar förekomsten av det metabola syndromet, vilket innebär en samtidig förekomst av bland annat nedsatt insulinkänslighet, rubbad blodfettbalans och högt blodtryck. Detta medför en ökad risk att drabbas av vanliga folksjukdomar, till exempel typ-2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

– Våra resultat visar att individer med metabola syndromet som var lätt fysiskt aktiva vid studiestart hade 33 procents lägre risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och 30 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande. Riskminskningen var ännu större för de individer som hade måttlig till hög grad av fysisk aktivitet vid studiestarten, 37 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom respektive 48 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom. Skillnaden är tydlig även om man tar hänsyn till faktorer som rökning och matvanor, säger Elin Ekblom Bak, en av studiens förstaförfattare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

I slutet av 1990-talet erbjöds var tredje 60-åring i Region Stockholm utifrån befolkningsregistret att delta i en omfattande hälsoundersökning. Deltagandet var högt, totalt 4 232 individer (78 procent) valde att delta. Syftet med undersökningen var att kartlägga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Deltagarna svarade på utförliga enkäter om livsstil och rapporterade sin fysiska aktivitet. De genomgick en noggrann kroppsundersökning och blodprover togs. Förekomsten av det metabola syndromet var hög och fanns hos 20 procent av kvinnorna och 27 procent av männen.

Deltagarna har sedan dess följts i svenska register. Nyligen gjordes en uppföljning efter 20 år av de 3 693 personerna som var friska vid studiestarten. Under dessa två decennier har 756 personer avlidit av olika orsaker varav 187 i hjärt-kärlsjukdom och ytterligare 661 personer överlevde efter att ha insjuknat i hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna fann att individer med metabola syndromet som rapporterat att de var fysiskt aktiva vid studiestarten hade en lägre risk att insjukna eller avlida i hjärt-kärlsjukdom, eller annan sjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande. Det fyndet kvarstod även när hänsyn togs till viktiga faktorer som kön, utbildning, rökning, hur mycket grönsaker och frukt man åt, fettkvaliteten i maten, alkoholkonsumtion och ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar. Redan lätt fysisk aktivitet hade god effekt. Ett viktigt fynd var att individer med metabola syndromet som rapporterat måttlig eller hög grad av fysisk aktivitet hade till och med en bättre överlevnad än individer utan metabola syndromet, som var stillasittande (se graf från länkad artikel).

– Fynden är uppmuntrande av flera skäl. Vi vet att majoriteten av befolkningen, framför allt äldre individer, inte når upp till den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet. Dessutom vet vi att de som har metabola syndromet är riskindivider för framtida sjukdom. Det som var uppmuntrande i den här studien är att vi ser att redan lätt ökad fysisk aktivitet, som många skulle kunna uppnå, har skyddande effekter, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och studiens sistaförfattare.

Forskningen har finansierats med medel från Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse.

Läs artikeln som finns fritt tillgänglig på European Journal of Preventive Cardiology(icon)

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.