Obesitas

Lätt fysisk aktivitet skyddar personer med metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter – för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology

I takt med att vi blivit allt mer stillasittande har kroppsvikten och midjemåttet ökat i befolkningen. Samtidigt ökar förekomsten av det metabola syndromet, vilket innebär en samtidig förekomst av bland annat nedsatt insulinkänslighet, rubbad blodfettbalans och högt blodtryck. Detta medför en ökad risk att drabbas av vanliga folksjukdomar, till exempel typ-2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

– Våra resultat visar att individer med metabola syndromet som var lätt fysiskt aktiva vid studiestart hade 33 procents lägre risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och 30 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande. Riskminskningen var ännu större för de individer som hade måttlig till hög grad av fysisk aktivitet vid studiestarten, 37 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom respektive 48 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom. Skillnaden är tydlig även om man tar hänsyn till faktorer som rökning och matvanor, säger Elin Ekblom Bak, en av studiens förstaförfattare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

I slutet av 1990-talet erbjöds var tredje 60-åring i Region Stockholm utifrån befolkningsregistret att delta i en omfattande hälsoundersökning. Deltagandet var högt, totalt 4 232 individer (78 procent) valde att delta. Syftet med undersökningen var att kartlägga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Deltagarna svarade på utförliga enkäter om livsstil och rapporterade sin fysiska aktivitet. De genomgick en noggrann kroppsundersökning och blodprover togs. Förekomsten av det metabola syndromet var hög och fanns hos 20 procent av kvinnorna och 27 procent av männen.

Deltagarna har sedan dess följts i svenska register. Nyligen gjordes en uppföljning efter 20 år av de 3 693 personerna som var friska vid studiestarten. Under dessa två decennier har 756 personer avlidit av olika orsaker varav 187 i hjärt-kärlsjukdom och ytterligare 661 personer överlevde efter att ha insjuknat i hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna fann att individer med metabola syndromet som rapporterat att de var fysiskt aktiva vid studiestarten hade en lägre risk att insjukna eller avlida i hjärt-kärlsjukdom, eller annan sjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande. Det fyndet kvarstod även när hänsyn togs till viktiga faktorer som kön, utbildning, rökning, hur mycket grönsaker och frukt man åt, fettkvaliteten i maten, alkoholkonsumtion och ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar. Redan lätt fysisk aktivitet hade god effekt. Ett viktigt fynd var att individer med metabola syndromet som rapporterat måttlig eller hög grad av fysisk aktivitet hade till och med en bättre överlevnad än individer utan metabola syndromet, som var stillasittande (se graf från länkad artikel).

– Fynden är uppmuntrande av flera skäl. Vi vet att majoriteten av befolkningen, framför allt äldre individer, inte når upp till den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet. Dessutom vet vi att de som har metabola syndromet är riskindivider för framtida sjukdom. Det som var uppmuntrande i den här studien är att vi ser att redan lätt ökad fysisk aktivitet, som många skulle kunna uppnå, har skyddande effekter, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och studiens sistaförfattare.

Forskningen har finansierats med medel från Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse.

Läs artikeln som finns fritt tillgänglig på European Journal of Preventive Cardiology(icon)

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...