Obesitas

Lätt fysisk aktivitet skyddar personer med metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter – för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology

I takt med att vi blivit allt mer stillasittande har kroppsvikten och midjemåttet ökat i befolkningen. Samtidigt ökar förekomsten av det metabola syndromet, vilket innebär en samtidig förekomst av bland annat nedsatt insulinkänslighet, rubbad blodfettbalans och högt blodtryck. Detta medför en ökad risk att drabbas av vanliga folksjukdomar, till exempel typ-2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

– Våra resultat visar att individer med metabola syndromet som var lätt fysiskt aktiva vid studiestart hade 33 procents lägre risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och 30 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande. Riskminskningen var ännu större för de individer som hade måttlig till hög grad av fysisk aktivitet vid studiestarten, 37 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom respektive 48 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom. Skillnaden är tydlig även om man tar hänsyn till faktorer som rökning och matvanor, säger Elin Ekblom Bak, en av studiens förstaförfattare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

I slutet av 1990-talet erbjöds var tredje 60-åring i Region Stockholm utifrån befolkningsregistret att delta i en omfattande hälsoundersökning. Deltagandet var högt, totalt 4 232 individer (78 procent) valde att delta. Syftet med undersökningen var att kartlägga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Deltagarna svarade på utförliga enkäter om livsstil och rapporterade sin fysiska aktivitet. De genomgick en noggrann kroppsundersökning och blodprover togs. Förekomsten av det metabola syndromet var hög och fanns hos 20 procent av kvinnorna och 27 procent av männen.

Deltagarna har sedan dess följts i svenska register. Nyligen gjordes en uppföljning efter 20 år av de 3 693 personerna som var friska vid studiestarten. Under dessa två decennier har 756 personer avlidit av olika orsaker varav 187 i hjärt-kärlsjukdom och ytterligare 661 personer överlevde efter att ha insjuknat i hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna fann att individer med metabola syndromet som rapporterat att de var fysiskt aktiva vid studiestarten hade en lägre risk att insjukna eller avlida i hjärt-kärlsjukdom, eller annan sjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande. Det fyndet kvarstod även när hänsyn togs till viktiga faktorer som kön, utbildning, rökning, hur mycket grönsaker och frukt man åt, fettkvaliteten i maten, alkoholkonsumtion och ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar. Redan lätt fysisk aktivitet hade god effekt. Ett viktigt fynd var att individer med metabola syndromet som rapporterat måttlig eller hög grad av fysisk aktivitet hade till och med en bättre överlevnad än individer utan metabola syndromet, som var stillasittande (se graf från länkad artikel).

– Fynden är uppmuntrande av flera skäl. Vi vet att majoriteten av befolkningen, framför allt äldre individer, inte når upp till den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet. Dessutom vet vi att de som har metabola syndromet är riskindivider för framtida sjukdom. Det som var uppmuntrande i den här studien är att vi ser att redan lätt ökad fysisk aktivitet, som många skulle kunna uppnå, har skyddande effekter, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och studiens sistaförfattare.

Forskningen har finansierats med medel från Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse.

Läs artikeln som finns fritt tillgänglig på European Journal of Preventive Cardiology(icon)

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.