Obesitas

Lätt fysisk aktivitet skyddar personer med metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter – för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology

I takt med att vi blivit allt mer stillasittande har kroppsvikten och midjemåttet ökat i befolkningen. Samtidigt ökar förekomsten av det metabola syndromet, vilket innebär en samtidig förekomst av bland annat nedsatt insulinkänslighet, rubbad blodfettbalans och högt blodtryck. Detta medför en ökad risk att drabbas av vanliga folksjukdomar, till exempel typ-2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

– Våra resultat visar att individer med metabola syndromet som var lätt fysiskt aktiva vid studiestart hade 33 procents lägre risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och 30 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande. Riskminskningen var ännu större för de individer som hade måttlig till hög grad av fysisk aktivitet vid studiestarten, 37 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom respektive 48 procent lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom. Skillnaden är tydlig även om man tar hänsyn till faktorer som rökning och matvanor, säger Elin Ekblom Bak, en av studiens förstaförfattare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

I slutet av 1990-talet erbjöds var tredje 60-åring i Region Stockholm utifrån befolkningsregistret att delta i en omfattande hälsoundersökning. Deltagandet var högt, totalt 4 232 individer (78 procent) valde att delta. Syftet med undersökningen var att kartlägga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Deltagarna svarade på utförliga enkäter om livsstil och rapporterade sin fysiska aktivitet. De genomgick en noggrann kroppsundersökning och blodprover togs. Förekomsten av det metabola syndromet var hög och fanns hos 20 procent av kvinnorna och 27 procent av männen.

Deltagarna har sedan dess följts i svenska register. Nyligen gjordes en uppföljning efter 20 år av de 3 693 personerna som var friska vid studiestarten. Under dessa två decennier har 756 personer avlidit av olika orsaker varav 187 i hjärt-kärlsjukdom och ytterligare 661 personer överlevde efter att ha insjuknat i hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna fann att individer med metabola syndromet som rapporterat att de var fysiskt aktiva vid studiestarten hade en lägre risk att insjukna eller avlida i hjärt-kärlsjukdom, eller annan sjukdom, jämfört med individer med metabola syndromet som var stillasittande. Det fyndet kvarstod även när hänsyn togs till viktiga faktorer som kön, utbildning, rökning, hur mycket grönsaker och frukt man åt, fettkvaliteten i maten, alkoholkonsumtion och ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar. Redan lätt fysisk aktivitet hade god effekt. Ett viktigt fynd var att individer med metabola syndromet som rapporterat måttlig eller hög grad av fysisk aktivitet hade till och med en bättre överlevnad än individer utan metabola syndromet, som var stillasittande (se graf från länkad artikel).

– Fynden är uppmuntrande av flera skäl. Vi vet att majoriteten av befolkningen, framför allt äldre individer, inte når upp till den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet. Dessutom vet vi att de som har metabola syndromet är riskindivider för framtida sjukdom. Det som var uppmuntrande i den här studien är att vi ser att redan lätt ökad fysisk aktivitet, som många skulle kunna uppnå, har skyddande effekter, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och studiens sistaförfattare.

Forskningen har finansierats med medel från Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse.

Läs artikeln som finns fritt tillgänglig på European Journal of Preventive Cardiology(icon)

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...