Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Kroniskt njursjuka äldre – en skör grupp

Kronisk njursjukdom är ett folkhälsoproblem i hela världen. Avhandlingen ”Nutritionsstatus, kroppssammansättning och kost hos kroniskt njursjuka äldre” baseras på en europeisk studie, med över 1 700 deltagare.

Karin Windahl 12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: adobestock

Kronisk njursjukdom är ett folkhälsoproblem i hela världen. I Sverige är förekomsten cirka 10 procent i befolkningen. Bland äldre personer (>75 år) är förekomsten så hög som 28 procent. När njurfunktionen avtar uppstår en rad obalanser i kroppen och så kallade uremiska symtom uppstår. Det är vanligt att aptiten försämras, och många får symtom från mag-tarmkanalen. Då ökar risken för att nutritionsproblem ska uppstå. 

I juni förra året försvarades avhandlingen Nutritionsstatus, kroppssammansättning och kost hos kroniskt njursjuka äldre av Karin Windahl, leg dietist Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för medicinska njursjukdomar

I avhandlingen har data använts från EQUAL-studien, som är en europeisk multicenterstudie. Datainsamlingen påbörjades 2012, och på Danderyds sjukhus finns ett av de svenska studiecentra. Huvudsyftet med EQUAL-studien är att kartlägga beslutsfattande och tajming kring dialysstart hos kroniskt njursjuka äldre. Det är drygt 1 700 personer som ingår i studien, varav cirka 300 från Sverige. Delstudierna i avhandlingen fokuserar på att kartlägga nutritionsstatus, riskfaktorer för sjukdomsrelaterad undernäring samt kostbehandling vid njursvikt. 

Mät och bedöm nutritionsstatus

Vi kom fram till att det är mycket viktigt att mäta och bedöma nutritionsstatus regelbundet hos kroniskt njursjuka personer eftersom förekomsten av sjukdomsrelaterad undernäring var hög hos deltagarna (26 %). Förlust av muskelmassa var det vanligaste tecknet på undernäring, oavsett kroppsvikt. Nutritionsstatus försämrades hos en tredjedel under studiens första år. Låg fysisk funktion, gastrointestinala symtom och rökning framkom som riskfaktorer. 

Vidare studerade vi om proteinreducerad kost är en säker behandlingsform för äldre, njursjuka personer. Protein innehåller mycket kväve som njurarna har svårt att utsöndra, och ett minskat intag kan lindra uremiska symtom. Vi fann att risken för försämrad nutritionsstatus och dödlighet var densamma för personer som åt en ordinerad proteinreducerad kost som för de som åt normalkost. Däremot var det en ökad risk för död och försämrad nutritionsstatus hos individer som spontant åt mindre protein, utan att vara ordinerad proteinreducerad kost. 

Vi bedömer det som att det är förenat med risk­er att ha ett lågt proteinintag, utan kostrådgivning där man säkerställer adekvat energiintag. Vi tolkar det också som att dietistkontakt och nutritionsmonitorering i sig kan ha en skyddande effekt.

Skör grupp med många symtom

Sammanfattningsvis fann vi att kroniskt njursjuka äldre är en skör grupp med många symtom och nutritionsproblem. Det är mycket viktigt med dietistkontakt och nutritionsinsatser tidigt i sjukdomsförloppet för att förebygga sjukdomsrelaterad undernäring, försämring i nutritionsstatus, bibehålla fysisk funktion och livskvalitet långt upp i åldrarna. 

Den här kunskapen är oerhört värdefull i vårt dagliga arbete på kliniken när vi möter patienter med kronisk njursjukdom. Andelen äldre personer i västvärlden ökar kraftigt. Vi kan förvänta oss att gruppen äldre, njursjuka kommer att vara en stor grupp inom sjukvården framöver. Både primärvård och specialistsjukvård behöver vara bemannade med dietister för att möta framtidens behov.


Dela artikeln

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 Uppdaterades 12 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1235

Foto: AdobeStock

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget 

  1. Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
  2. Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
  3. Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y



Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 Uppdaterades 11 november, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_890808833

Foto: AdobeStock

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.