Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Kroniskt njursjuka äldre – en skör grupp

Kronisk njursjukdom är ett folkhälsoproblem i hela världen. Avhandlingen ”Nutritionsstatus, kroppssammansättning och kost hos kroniskt njursjuka äldre” baseras på en europeisk studie, med över 1 700 deltagare.

Karin Windahl 12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: adobestock

Kronisk njursjukdom är ett folkhälsoproblem i hela världen. I Sverige är förekomsten cirka 10 procent i befolkningen. Bland äldre personer (>75 år) är förekomsten så hög som 28 procent. När njurfunktionen avtar uppstår en rad obalanser i kroppen och så kallade uremiska symtom uppstår. Det är vanligt att aptiten försämras, och många får symtom från mag-tarmkanalen. Då ökar risken för att nutritionsproblem ska uppstå. 

I juni förra året försvarades avhandlingen Nutritionsstatus, kroppssammansättning och kost hos kroniskt njursjuka äldre av Karin Windahl, leg dietist Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för medicinska njursjukdomar

I avhandlingen har data använts från EQUAL-studien, som är en europeisk multicenterstudie. Datainsamlingen påbörjades 2012, och på Danderyds sjukhus finns ett av de svenska studiecentra. Huvudsyftet med EQUAL-studien är att kartlägga beslutsfattande och tajming kring dialysstart hos kroniskt njursjuka äldre. Det är drygt 1 700 personer som ingår i studien, varav cirka 300 från Sverige. Delstudierna i avhandlingen fokuserar på att kartlägga nutritionsstatus, riskfaktorer för sjukdomsrelaterad undernäring samt kostbehandling vid njursvikt. 

Mät och bedöm nutritionsstatus

Vi kom fram till att det är mycket viktigt att mäta och bedöma nutritionsstatus regelbundet hos kroniskt njursjuka personer eftersom förekomsten av sjukdomsrelaterad undernäring var hög hos deltagarna (26 %). Förlust av muskelmassa var det vanligaste tecknet på undernäring, oavsett kroppsvikt. Nutritionsstatus försämrades hos en tredjedel under studiens första år. Låg fysisk funktion, gastrointestinala symtom och rökning framkom som riskfaktorer. 

Vidare studerade vi om proteinreducerad kost är en säker behandlingsform för äldre, njursjuka personer. Protein innehåller mycket kväve som njurarna har svårt att utsöndra, och ett minskat intag kan lindra uremiska symtom. Vi fann att risken för försämrad nutritionsstatus och dödlighet var densamma för personer som åt en ordinerad proteinreducerad kost som för de som åt normalkost. Däremot var det en ökad risk för död och försämrad nutritionsstatus hos individer som spontant åt mindre protein, utan att vara ordinerad proteinreducerad kost. 

Vi bedömer det som att det är förenat med risk­er att ha ett lågt proteinintag, utan kostrådgivning där man säkerställer adekvat energiintag. Vi tolkar det också som att dietistkontakt och nutritionsmonitorering i sig kan ha en skyddande effekt.

Skör grupp med många symtom

Sammanfattningsvis fann vi att kroniskt njursjuka äldre är en skör grupp med många symtom och nutritionsproblem. Det är mycket viktigt med dietistkontakt och nutritionsinsatser tidigt i sjukdomsförloppet för att förebygga sjukdomsrelaterad undernäring, försämring i nutritionsstatus, bibehålla fysisk funktion och livskvalitet långt upp i åldrarna. 

Den här kunskapen är oerhört värdefull i vårt dagliga arbete på kliniken när vi möter patienter med kronisk njursjukdom. Andelen äldre personer i västvärlden ökar kraftigt. Vi kan förvänta oss att gruppen äldre, njursjuka kommer att vara en stor grupp inom sjukvården framöver. Både primärvård och specialistsjukvård behöver vara bemannade med dietister för att möta framtidens behov.


Dela artikeln

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.