Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Kroniskt njursjuka äldre – en skör grupp

Kronisk njursjukdom är ett folkhälsoproblem i hela världen. Avhandlingen ”Nutritionsstatus, kroppssammansättning och kost hos kroniskt njursjuka äldre” baseras på en europeisk studie, med över 1 700 deltagare.

Karin Windahl 12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: adobestock

Kronisk njursjukdom är ett folkhälsoproblem i hela världen. I Sverige är förekomsten cirka 10 procent i befolkningen. Bland äldre personer (>75 år) är förekomsten så hög som 28 procent. När njurfunktionen avtar uppstår en rad obalanser i kroppen och så kallade uremiska symtom uppstår. Det är vanligt att aptiten försämras, och många får symtom från mag-tarmkanalen. Då ökar risken för att nutritionsproblem ska uppstå. 

I juni förra året försvarades avhandlingen Nutritionsstatus, kroppssammansättning och kost hos kroniskt njursjuka äldre av Karin Windahl, leg dietist Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för medicinska njursjukdomar

I avhandlingen har data använts från EQUAL-studien, som är en europeisk multicenterstudie. Datainsamlingen påbörjades 2012, och på Danderyds sjukhus finns ett av de svenska studiecentra. Huvudsyftet med EQUAL-studien är att kartlägga beslutsfattande och tajming kring dialysstart hos kroniskt njursjuka äldre. Det är drygt 1 700 personer som ingår i studien, varav cirka 300 från Sverige. Delstudierna i avhandlingen fokuserar på att kartlägga nutritionsstatus, riskfaktorer för sjukdomsrelaterad undernäring samt kostbehandling vid njursvikt. 

Mät och bedöm nutritionsstatus

Vi kom fram till att det är mycket viktigt att mäta och bedöma nutritionsstatus regelbundet hos kroniskt njursjuka personer eftersom förekomsten av sjukdomsrelaterad undernäring var hög hos deltagarna (26 %). Förlust av muskelmassa var det vanligaste tecknet på undernäring, oavsett kroppsvikt. Nutritionsstatus försämrades hos en tredjedel under studiens första år. Låg fysisk funktion, gastrointestinala symtom och rökning framkom som riskfaktorer. 

Vidare studerade vi om proteinreducerad kost är en säker behandlingsform för äldre, njursjuka personer. Protein innehåller mycket kväve som njurarna har svårt att utsöndra, och ett minskat intag kan lindra uremiska symtom. Vi fann att risken för försämrad nutritionsstatus och dödlighet var densamma för personer som åt en ordinerad proteinreducerad kost som för de som åt normalkost. Däremot var det en ökad risk för död och försämrad nutritionsstatus hos individer som spontant åt mindre protein, utan att vara ordinerad proteinreducerad kost. 

Vi bedömer det som att det är förenat med risk­er att ha ett lågt proteinintag, utan kostrådgivning där man säkerställer adekvat energiintag. Vi tolkar det också som att dietistkontakt och nutritionsmonitorering i sig kan ha en skyddande effekt.

Skör grupp med många symtom

Sammanfattningsvis fann vi att kroniskt njursjuka äldre är en skör grupp med många symtom och nutritionsproblem. Det är mycket viktigt med dietistkontakt och nutritionsinsatser tidigt i sjukdomsförloppet för att förebygga sjukdomsrelaterad undernäring, försämring i nutritionsstatus, bibehålla fysisk funktion och livskvalitet långt upp i åldrarna. 

Den här kunskapen är oerhört värdefull i vårt dagliga arbete på kliniken när vi möter patienter med kronisk njursjukdom. Andelen äldre personer i västvärlden ökar kraftigt. Vi kan förvänta oss att gruppen äldre, njursjuka kommer att vara en stor grupp inom sjukvården framöver. Både primärvård och specialistsjukvård behöver vara bemannade med dietister för att möta framtidens behov.


Dela artikeln

Tidskriften Dietisten

Det här är nya Dietisten

Välkommen till nya Dietisten – med en helt ny plattform, ännu mer fördjupning och fortsatt satsning på vår tryckta tidskrift. I samband med nya sajten lanserar vi Dietisten Plus – där du får full tillgång till allt innehåll, digitalt och i tryck. Häng med på nästa steg för kunskap, utveckling och gemenskap i dietistens vardag!

Dietisten
Redaktionen 24 juni, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 2 minuters läsning
NyaDietisten

Foto: NyaDietisten

Vi vet att kost, nutrition och hälsa inte bara är kunskapsområden – de är grunden i ett samhälle där människor kan leva friska, värdiga och meningsfulla liv. Som oberoende aktör i branschen lyfter vi det vetenskapliga, praktiska och mänskliga perspektivet i dietistens vardag. Vi bevakar utvecklingen inom klinisk nutrition, folkhälsa, prevention, livsmedel, etik, miljö och yrkesfrågor – alltid med förankring i forskning och evidens.

Dietisten ska vara en röst att räkna med. En tidskrift och plattform där professionen får ta plats, där röster hörs, perspektiv breddas och kunskap får växa.

Det här är nytt:

  • En helt ny digital plattform – modern, snabb och lätt att använda
  • Fördjupande artiklar, analyser och teman
  • Fler korta nyheter och uppdateringar i takt med utvecklingen
  • Dietisten Plus – allt innehåll digitalt och som tryckt tidskrift

Med inlogg och medlemskap får du:

  • Möjlighet att följa just de ämnen du är intresserad av
  • Ett sökbart arkiv med tidigare artiklar och utgåvor
  • Tillgång till allt material, alltid
  • Enkelt och säkert inlogg via e-post och kod
  • Nya tjänster och funktioner som utvecklas löpande

Lanseringserbjudande

Säkerställ att du får full tillgång till allt innehåll – och nästa tryckta utgåva av Dietisten direkt hem i brevlådan. Teckna Dietisten Plus till introduktionspris. Ta del av erbjudandet!

<br />

Gruppabonnemang

Vill du att hela arbetsplatsen ska ha tillgång?
Vi erbjuder:

  • Inlogg för hela kontoret
  • Förmånliga grupprabatter
  • Smarta lösningar för kliniker, utbildningar och team

Hör av dig – vi hjälper er hitta rätt nivå!

Dietisten är din kollegiala följeslagare, din kunskapskälla och din plattform för dialog och utveckling. Vi tror på professionens kraft, på nyanserad kunskap och på att näring, mat och människan alltid hör ihop.


Dela artikeln

Hjärta

Fysisk aktivitet kan skydda mot stroke efter hjärtinfarkt

Daglig rörelse efter en hjärtinfarkt kan halvera risken för stroke – och i vissa fall ta bort risken helt. En ny svensk studie slår fast att motion flera dagar i veckan har en kraftigt skyddande effekt.

Dietisten
Redaktionen 17 juni, 2025 Uppdaterades 24 juni, 2025 2 minuters läsning
Stock.adobe.com

Foto: Stock.adobe.com


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.