Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Kostförändringar kan motverka komplex klimakteriecocktail

Klimakteriet är en period i livet då kvinnokroppen genomgår stora förändringar. De flesta känner av mer eller mindre påtagliga symptom; ett av de vanligaste är viktuppgång. Men vilken roll spelar kosten och hur påverkas hälsan i stort?

Nina Granberg 31 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 6 minuters läsning
Åsa Melin, Shahzadi Harper & Monika Björn.

Foto: Pressfoto / Pressfoto / Meddi Kabrizadeh

Det är olika från kvinna till kvinna när klimakteriet börjar, hur länge det pågår och vilka symptom man känner av. Men de sjunkande halterna av könshormonerna påverkar kroppen på många sätt. Det kan leda till alla vanliga symptom i klimakteriet, så som humörförändringar, värmevallningar, ömma bröst och förändringar i menstruation. 

Vikten börjar också ofta krypa uppåt under medelåldern.

– Det är ett stort bekymmer för väldigt många. Det är den förändringen i klimakteriet som gör kvinnor mest ledsna och deppade, säger Åsa Melin, föreläsare och entreprenör.

Hon driver Klimatpodden, om kvinnors hälsa och klimakteriet, som är en av Sveriges största poddar. För några år sedan startade hon också ett Instagramkonto med samma namn, som respons på alla frågor hon fick från kvinnor som inte riktigt visste hur de skulle laga ”vanlig mat”. 

Hon har hört många lyssnarberättelser om just vikten och får medhåll från den medicinska expertisen:

– Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa, säger läkaren Shahzadi Harper som är specialiserad på kvinnors hälsa i medelåldern och en av de tongivande rösterna när det gäller att sprida kunskap om klimakteriet i Storbritannien.

På frågan om klimakteriet kan orsaka viktuppgång är svaret på sätt och vis ja. 

– I medelåldern tenderar vikten att öka hos många. Kroppskompositionen börjar också förändras, speciellt runt magen, när våra könshormoner östrogen, progesteron och testosteron minskar. Viktuppgången är ofta resultatet av en eller flera faktorer som långsammare ämnesomsättning, hormonförändringar, minskad muskelmassa, insulinresistens, dålig sömn, underaktiv sköldkörtel och för lite rörelse, förklarar Shahzadi Harper.

Den här ”klimakteriecocktailen” är minst sagt komplex, och om det är klimakteriet i sig som orsakar viktuppgången eller om det är andra orsaker som åldrandet i sig eller en kombination, är något som forskningen ännu inte entydigt kan svara på.

– Tyvärr finns det fortfarande stora luckor i kunskap på alla nivåer i samhället – från forskning till friskvård, säger Monika Björn, författare och föreläsare som har skrivit böcker om hormoner, kost och träning.

Hon är också grundare av Stark genom klimakteriet-certifieringen med över 1 000 certifierade coacher.

Men det finns studier som har tittat närmare på det här området. Till exempel visar en större undersökning från University of Southern California från 2014, som publicerades i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, att klimakteriet verkar kunna påverka de aptitreglerande hormonerna. Forskarna fann att nivåerna av hungerhormonet ghrelin var högre hos kvinnor i klimakteriet än innan och efter. Samtidigt såg man i studien att nivån av mättnadshormonet leptin också var högre. Utifrån det kan man tro att inget borde förändras. Men tvärtom är det mycket som pekar på att en hög nivå av leptin ger resistens. Det vill säga att vissa kvinnor i klimakteriet blir både mindre mätta och mer hungriga – en kombination som bäddar för viktökning.

Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa.

Shahzadi Harper

En annan studie som tittat närmare på klimakteriet och kosten är gjord av akademiska forskare i samarbete med nutrionsföretaget Zoe och publicerades i The Lancet förra året. Den pekar mot att klimakteriet leder till betydande förändringar i kvinnors ämnesomsättning som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och andra kroniska tillstånd. Teamet analyserade data från 1 002 kvinnor i en tidigare studie (Predict 1) och såg förändringar efter klimakteriet i form av sämre insulinkänslighet och sämre värden för blodsockermarkörer som fasteglukos, insulin och HbA1c. Denna skillnad var också tydlig i jämförelse med män i samma ålder. 

Kvinnor som hade passerat klimakteriet åt också mer sockerhaltiga livsmedel och hade sämre sömn. Förändringarna var oberoende av ålder, vilket enligt forskarna innebär att klimakteriet var den troliga orsaken – inte åldrandet i sig.

– För lite eller dålig sömn är ett av de vanligaste symptomen i klimakteriet och det har en stor inverkan på vikten. Fallande hormoner påverkar också melatoninproduktionen och rubbar vår normala sömncykel, säger Shahzadi Harper. 

Redan efter en veckas sömnstörningar påverkas hjärnan och hunger- och mättnadshormonerna.

– Man känner sig inte lika mätt som man vanligtvis brukar göra och man är hungrigare är vad man borde vara. Dessutom ökar sömnbrist sötsuget. Det resulterar i att man äter mer än man behöver och väldigt ofta något sockerrikt i kombination med fett och salt, säger Monika Björn. 

Zoe-studiens resultat visar också att det är möjligt att motverka de här förändringarna genom kostförbättringar, stöd för tarmhälsan och hormonbehandling. Kvinnor som förbättrade sin tarmhälsa och åt hälsosam kost med mycket fibrer och komplexa kolhydrater, nyttigt fett och protein samt fermenterad mat hade färre besvär och bättre värden. Hormonbehandling visade sig också ha positiva effekter på blodsocker, blodfetter och andelen kroppsfett.

Den här forskningen lyfter också fram att kvinnor historiskt sett är underrepresenterade i medicinsk forskning, särskilt i relation till kost och hälsa, och att mer storskaliga studier om kvinnor behövs för att förstå klimakteriets inverkan på hälsan.


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.