Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Tema

Kostförändringar kan motverka komplex klimakteriecocktail

Klimakteriet är en period i livet då kvinnokroppen genomgår stora förändringar. De flesta känner av mer eller mindre påtagliga symptom; ett av de vanligaste är viktuppgång. Men vilken roll spelar kosten och hur påverkas hälsan i stort?

Nina Granberg 31 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 6 minuters läsning
Åsa Melin, Shahzadi Harper & Monika Björn.

Foto: Pressfoto / Pressfoto / Meddi Kabrizadeh

Det är olika från kvinna till kvinna när klimakteriet börjar, hur länge det pågår och vilka symptom man känner av. Men de sjunkande halterna av könshormonerna påverkar kroppen på många sätt. Det kan leda till alla vanliga symptom i klimakteriet, så som humörförändringar, värmevallningar, ömma bröst och förändringar i menstruation. 

Vikten börjar också ofta krypa uppåt under medelåldern.

– Det är ett stort bekymmer för väldigt många. Det är den förändringen i klimakteriet som gör kvinnor mest ledsna och deppade, säger Åsa Melin, föreläsare och entreprenör.

Hon driver Klimatpodden, om kvinnors hälsa och klimakteriet, som är en av Sveriges största poddar. För några år sedan startade hon också ett Instagramkonto med samma namn, som respons på alla frågor hon fick från kvinnor som inte riktigt visste hur de skulle laga ”vanlig mat”. 

Hon har hört många lyssnarberättelser om just vikten och får medhåll från den medicinska expertisen:

– Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa, säger läkaren Shahzadi Harper som är specialiserad på kvinnors hälsa i medelåldern och en av de tongivande rösterna när det gäller att sprida kunskap om klimakteriet i Storbritannien.

På frågan om klimakteriet kan orsaka viktuppgång är svaret på sätt och vis ja. 

– I medelåldern tenderar vikten att öka hos många. Kroppskompositionen börjar också förändras, speciellt runt magen, när våra könshormoner östrogen, progesteron och testosteron minskar. Viktuppgången är ofta resultatet av en eller flera faktorer som långsammare ämnesomsättning, hormonförändringar, minskad muskelmassa, insulinresistens, dålig sömn, underaktiv sköldkörtel och för lite rörelse, förklarar Shahzadi Harper.

Den här ”klimakteriecocktailen” är minst sagt komplex, och om det är klimakteriet i sig som orsakar viktuppgången eller om det är andra orsaker som åldrandet i sig eller en kombination, är något som forskningen ännu inte entydigt kan svara på.

– Tyvärr finns det fortfarande stora luckor i kunskap på alla nivåer i samhället – från forskning till friskvård, säger Monika Björn, författare och föreläsare som har skrivit böcker om hormoner, kost och träning.

Hon är också grundare av Stark genom klimakteriet-certifieringen med över 1 000 certifierade coacher.

Men det finns studier som har tittat närmare på det här området. Till exempel visar en större undersökning från University of Southern California från 2014, som publicerades i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, att klimakteriet verkar kunna påverka de aptitreglerande hormonerna. Forskarna fann att nivåerna av hungerhormonet ghrelin var högre hos kvinnor i klimakteriet än innan och efter. Samtidigt såg man i studien att nivån av mättnadshormonet leptin också var högre. Utifrån det kan man tro att inget borde förändras. Men tvärtom är det mycket som pekar på att en hög nivå av leptin ger resistens. Det vill säga att vissa kvinnor i klimakteriet blir både mindre mätta och mer hungriga – en kombination som bäddar för viktökning.

Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa.

Shahzadi Harper

En annan studie som tittat närmare på klimakteriet och kosten är gjord av akademiska forskare i samarbete med nutrionsföretaget Zoe och publicerades i The Lancet förra året. Den pekar mot att klimakteriet leder till betydande förändringar i kvinnors ämnesomsättning som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och andra kroniska tillstånd. Teamet analyserade data från 1 002 kvinnor i en tidigare studie (Predict 1) och såg förändringar efter klimakteriet i form av sämre insulinkänslighet och sämre värden för blodsockermarkörer som fasteglukos, insulin och HbA1c. Denna skillnad var också tydlig i jämförelse med män i samma ålder. 

Kvinnor som hade passerat klimakteriet åt också mer sockerhaltiga livsmedel och hade sämre sömn. Förändringarna var oberoende av ålder, vilket enligt forskarna innebär att klimakteriet var den troliga orsaken – inte åldrandet i sig.

– För lite eller dålig sömn är ett av de vanligaste symptomen i klimakteriet och det har en stor inverkan på vikten. Fallande hormoner påverkar också melatoninproduktionen och rubbar vår normala sömncykel, säger Shahzadi Harper. 

Redan efter en veckas sömnstörningar påverkas hjärnan och hunger- och mättnadshormonerna.

– Man känner sig inte lika mätt som man vanligtvis brukar göra och man är hungrigare är vad man borde vara. Dessutom ökar sömnbrist sötsuget. Det resulterar i att man äter mer än man behöver och väldigt ofta något sockerrikt i kombination med fett och salt, säger Monika Björn. 

Zoe-studiens resultat visar också att det är möjligt att motverka de här förändringarna genom kostförbättringar, stöd för tarmhälsan och hormonbehandling. Kvinnor som förbättrade sin tarmhälsa och åt hälsosam kost med mycket fibrer och komplexa kolhydrater, nyttigt fett och protein samt fermenterad mat hade färre besvär och bättre värden. Hormonbehandling visade sig också ha positiva effekter på blodsocker, blodfetter och andelen kroppsfett.

Den här forskningen lyfter också fram att kvinnor historiskt sett är underrepresenterade i medicinsk forskning, särskilt i relation till kost och hälsa, och att mer storskaliga studier om kvinnor behövs för att förstå klimakteriets inverkan på hälsan.


Dela artikeln

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 2 minuters läsning
Bild till Webben @x2

Foto: AdobeStock

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.  

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.  

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.  

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.  

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.  

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.  

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.



Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 Uppdaterades 8 maj, 2026 1 minuts läsning
Bild till Webben @x2-1

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.