Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Kostförändringar kan motverka komplex klimakteriecocktail

Klimakteriet är en period i livet då kvinnokroppen genomgår stora förändringar. De flesta känner av mer eller mindre påtagliga symptom; ett av de vanligaste är viktuppgång. Men vilken roll spelar kosten och hur påverkas hälsan i stort?

Nina Granberg 31 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 6 minuters läsning
Åsa Melin, Shahzadi Harper & Monika Björn.

Foto: Pressfoto / Pressfoto / Meddi Kabrizadeh

Det är olika från kvinna till kvinna när klimakteriet börjar, hur länge det pågår och vilka symptom man känner av. Men de sjunkande halterna av könshormonerna påverkar kroppen på många sätt. Det kan leda till alla vanliga symptom i klimakteriet, så som humörförändringar, värmevallningar, ömma bröst och förändringar i menstruation. 

Vikten börjar också ofta krypa uppåt under medelåldern.

– Det är ett stort bekymmer för väldigt många. Det är den förändringen i klimakteriet som gör kvinnor mest ledsna och deppade, säger Åsa Melin, föreläsare och entreprenör.

Hon driver Klimatpodden, om kvinnors hälsa och klimakteriet, som är en av Sveriges största poddar. För några år sedan startade hon också ett Instagramkonto med samma namn, som respons på alla frågor hon fick från kvinnor som inte riktigt visste hur de skulle laga ”vanlig mat”. 

Hon har hört många lyssnarberättelser om just vikten och får medhåll från den medicinska expertisen:

– Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa, säger läkaren Shahzadi Harper som är specialiserad på kvinnors hälsa i medelåldern och en av de tongivande rösterna när det gäller att sprida kunskap om klimakteriet i Storbritannien.

På frågan om klimakteriet kan orsaka viktuppgång är svaret på sätt och vis ja. 

– I medelåldern tenderar vikten att öka hos många. Kroppskompositionen börjar också förändras, speciellt runt magen, när våra könshormoner östrogen, progesteron och testosteron minskar. Viktuppgången är ofta resultatet av en eller flera faktorer som långsammare ämnesomsättning, hormonförändringar, minskad muskelmassa, insulinresistens, dålig sömn, underaktiv sköldkörtel och för lite rörelse, förklarar Shahzadi Harper.

Den här ”klimakteriecocktailen” är minst sagt komplex, och om det är klimakteriet i sig som orsakar viktuppgången eller om det är andra orsaker som åldrandet i sig eller en kombination, är något som forskningen ännu inte entydigt kan svara på.

– Tyvärr finns det fortfarande stora luckor i kunskap på alla nivåer i samhället – från forskning till friskvård, säger Monika Björn, författare och föreläsare som har skrivit böcker om hormoner, kost och träning.

Hon är också grundare av Stark genom klimakteriet-certifieringen med över 1 000 certifierade coacher.

Men det finns studier som har tittat närmare på det här området. Till exempel visar en större undersökning från University of Southern California från 2014, som publicerades i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, att klimakteriet verkar kunna påverka de aptitreglerande hormonerna. Forskarna fann att nivåerna av hungerhormonet ghrelin var högre hos kvinnor i klimakteriet än innan och efter. Samtidigt såg man i studien att nivån av mättnadshormonet leptin också var högre. Utifrån det kan man tro att inget borde förändras. Men tvärtom är det mycket som pekar på att en hög nivå av leptin ger resistens. Det vill säga att vissa kvinnor i klimakteriet blir både mindre mätta och mer hungriga – en kombination som bäddar för viktökning.

Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa.

Shahzadi Harper

En annan studie som tittat närmare på klimakteriet och kosten är gjord av akademiska forskare i samarbete med nutrionsföretaget Zoe och publicerades i The Lancet förra året. Den pekar mot att klimakteriet leder till betydande förändringar i kvinnors ämnesomsättning som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och andra kroniska tillstånd. Teamet analyserade data från 1 002 kvinnor i en tidigare studie (Predict 1) och såg förändringar efter klimakteriet i form av sämre insulinkänslighet och sämre värden för blodsockermarkörer som fasteglukos, insulin och HbA1c. Denna skillnad var också tydlig i jämförelse med män i samma ålder. 

Kvinnor som hade passerat klimakteriet åt också mer sockerhaltiga livsmedel och hade sämre sömn. Förändringarna var oberoende av ålder, vilket enligt forskarna innebär att klimakteriet var den troliga orsaken – inte åldrandet i sig.

– För lite eller dålig sömn är ett av de vanligaste symptomen i klimakteriet och det har en stor inverkan på vikten. Fallande hormoner påverkar också melatoninproduktionen och rubbar vår normala sömncykel, säger Shahzadi Harper. 

Redan efter en veckas sömnstörningar påverkas hjärnan och hunger- och mättnadshormonerna.

– Man känner sig inte lika mätt som man vanligtvis brukar göra och man är hungrigare är vad man borde vara. Dessutom ökar sömnbrist sötsuget. Det resulterar i att man äter mer än man behöver och väldigt ofta något sockerrikt i kombination med fett och salt, säger Monika Björn. 

Zoe-studiens resultat visar också att det är möjligt att motverka de här förändringarna genom kostförbättringar, stöd för tarmhälsan och hormonbehandling. Kvinnor som förbättrade sin tarmhälsa och åt hälsosam kost med mycket fibrer och komplexa kolhydrater, nyttigt fett och protein samt fermenterad mat hade färre besvär och bättre värden. Hormonbehandling visade sig också ha positiva effekter på blodsocker, blodfetter och andelen kroppsfett.

Den här forskningen lyfter också fram att kvinnor historiskt sett är underrepresenterade i medicinsk forskning, särskilt i relation till kost och hälsa, och att mer storskaliga studier om kvinnor behövs för att förstå klimakteriets inverkan på hälsan.


Dela artikeln

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.