Kostförändringar kan motverka komplex klimakteriecocktail
Klimakteriet är en period i livet då kvinnokroppen genomgår stora förändringar. De flesta känner av mer eller mindre påtagliga symptom; ett av de vanligaste är viktuppgång. Men vilken roll spelar kosten och hur påverkas hälsan i stort?
Det är olika från kvinna till kvinna när klimakteriet börjar, hur länge det pågår och vilka symptom man känner av. Men de sjunkande halterna av könshormonerna påverkar kroppen på många sätt. Det kan leda till alla vanliga symptom i klimakteriet, så som humörförändringar, värmevallningar, ömma bröst och förändringar i menstruation.
Vikten börjar också ofta krypa uppåt under medelåldern.
– Det är ett stort bekymmer för väldigt många. Det är den förändringen i klimakteriet som gör kvinnor mest ledsna och deppade, säger Åsa Melin, föreläsare och entreprenör.
Hon driver Klimatpodden, om kvinnors hälsa och klimakteriet, som är en av Sveriges största poddar. För några år sedan startade hon också ett Instagramkonto med samma namn, som respons på alla frågor hon fick från kvinnor som inte riktigt visste hur de skulle laga ”vanlig mat”.
Hon har hört många lyssnarberättelser om just vikten och får medhåll från den medicinska expertisen:
– Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa, säger läkaren Shahzadi Harper som är specialiserad på kvinnors hälsa i medelåldern och en av de tongivande rösterna när det gäller att sprida kunskap om klimakteriet i Storbritannien.
På frågan om klimakteriet kan orsaka viktuppgång är svaret på sätt och vis ja.
– I medelåldern tenderar vikten att öka hos många. Kroppskompositionen börjar också förändras, speciellt runt magen, när våra könshormoner östrogen, progesteron och testosteron minskar. Viktuppgången är ofta resultatet av en eller flera faktorer som långsammare ämnesomsättning, hormonförändringar, minskad muskelmassa, insulinresistens, dålig sömn, underaktiv sköldkörtel och för lite rörelse, förklarar Shahzadi Harper.
Den här ”klimakteriecocktailen” är minst sagt komplex, och om det är klimakteriet i sig som orsakar viktuppgången eller om det är andra orsaker som åldrandet i sig eller en kombination, är något som forskningen ännu inte entydigt kan svara på.
– Tyvärr finns det fortfarande stora luckor i kunskap på alla nivåer i samhället – från forskning till friskvård, säger Monika Björn, författare och föreläsare som har skrivit böcker om hormoner, kost och träning.
Hon är också grundare av Stark genom klimakteriet-certifieringen med över 1 000 certifierade coacher.
Men det finns studier som har tittat närmare på det här området. Till exempel visar en större undersökning från University of Southern California från 2014, som publicerades i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, att klimakteriet verkar kunna påverka de aptitreglerande hormonerna. Forskarna fann att nivåerna av hungerhormonet ghrelin var högre hos kvinnor i klimakteriet än innan och efter. Samtidigt såg man i studien att nivån av mättnadshormonet leptin också var högre. Utifrån det kan man tro att inget borde förändras. Men tvärtom är det mycket som pekar på att en hög nivå av leptin ger resistens. Det vill säga att vissa kvinnor i klimakteriet blir både mindre mätta och mer hungriga – en kombination som bäddar för viktökning.
Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa.
Shahzadi Harper
En annan studie som tittat närmare på klimakteriet och kosten är gjord av akademiska forskare i samarbete med nutrionsföretaget Zoe och publicerades i The Lancet förra året. Den pekar mot att klimakteriet leder till betydande förändringar i kvinnors ämnesomsättning som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och andra kroniska tillstånd. Teamet analyserade data från 1 002 kvinnor i en tidigare studie (Predict 1) och såg förändringar efter klimakteriet i form av sämre insulinkänslighet och sämre värden för blodsockermarkörer som fasteglukos, insulin och HbA1c. Denna skillnad var också tydlig i jämförelse med män i samma ålder.
Kvinnor som hade passerat klimakteriet åt också mer sockerhaltiga livsmedel och hade sämre sömn. Förändringarna var oberoende av ålder, vilket enligt forskarna innebär att klimakteriet var den troliga orsaken – inte åldrandet i sig.
– För lite eller dålig sömn är ett av de vanligaste symptomen i klimakteriet och det har en stor inverkan på vikten. Fallande hormoner påverkar också melatoninproduktionen och rubbar vår normala sömncykel, säger Shahzadi Harper.
Redan efter en veckas sömnstörningar påverkas hjärnan och hunger- och mättnadshormonerna.
– Man känner sig inte lika mätt som man vanligtvis brukar göra och man är hungrigare är vad man borde vara. Dessutom ökar sömnbrist sötsuget. Det resulterar i att man äter mer än man behöver och väldigt ofta något sockerrikt i kombination med fett och salt, säger Monika Björn.
Zoe-studiens resultat visar också att det är möjligt att motverka de här förändringarna genom kostförbättringar, stöd för tarmhälsan och hormonbehandling. Kvinnor som förbättrade sin tarmhälsa och åt hälsosam kost med mycket fibrer och komplexa kolhydrater, nyttigt fett och protein samt fermenterad mat hade färre besvär och bättre värden. Hormonbehandling visade sig också ha positiva effekter på blodsocker, blodfetter och andelen kroppsfett.
Den här forskningen lyfter också fram att kvinnor historiskt sett är underrepresenterade i medicinsk forskning, särskilt i relation till kost och hälsa, och att mer storskaliga studier om kvinnor behövs för att förstå klimakteriets inverkan på hälsan.
