Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Tema

Kostförändringar kan motverka komplex klimakteriecocktail

Klimakteriet är en period i livet då kvinnokroppen genomgår stora förändringar. De flesta känner av mer eller mindre påtagliga symptom; ett av de vanligaste är viktuppgång. Men vilken roll spelar kosten och hur påverkas hälsan i stort?

Nina Granberg 31 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 6 minuters läsning
Åsa Melin, Shahzadi Harper & Monika Björn.

Foto: Pressfoto / Pressfoto / Meddi Kabrizadeh

Det är olika från kvinna till kvinna när klimakteriet börjar, hur länge det pågår och vilka symptom man känner av. Men de sjunkande halterna av könshormonerna påverkar kroppen på många sätt. Det kan leda till alla vanliga symptom i klimakteriet, så som humörförändringar, värmevallningar, ömma bröst och förändringar i menstruation. 

Vikten börjar också ofta krypa uppåt under medelåldern.

– Det är ett stort bekymmer för väldigt många. Det är den förändringen i klimakteriet som gör kvinnor mest ledsna och deppade, säger Åsa Melin, föreläsare och entreprenör.

Hon driver Klimatpodden, om kvinnors hälsa och klimakteriet, som är en av Sveriges största poddar. För några år sedan startade hon också ett Instagramkonto med samma namn, som respons på alla frågor hon fick från kvinnor som inte riktigt visste hur de skulle laga ”vanlig mat”. 

Hon har hört många lyssnarberättelser om just vikten och får medhåll från den medicinska expertisen:

– Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa, säger läkaren Shahzadi Harper som är specialiserad på kvinnors hälsa i medelåldern och en av de tongivande rösterna när det gäller att sprida kunskap om klimakteriet i Storbritannien.

På frågan om klimakteriet kan orsaka viktuppgång är svaret på sätt och vis ja. 

– I medelåldern tenderar vikten att öka hos många. Kroppskompositionen börjar också förändras, speciellt runt magen, när våra könshormoner östrogen, progesteron och testosteron minskar. Viktuppgången är ofta resultatet av en eller flera faktorer som långsammare ämnesomsättning, hormonförändringar, minskad muskelmassa, insulinresistens, dålig sömn, underaktiv sköldkörtel och för lite rörelse, förklarar Shahzadi Harper.

Den här ”klimakteriecocktailen” är minst sagt komplex, och om det är klimakteriet i sig som orsakar viktuppgången eller om det är andra orsaker som åldrandet i sig eller en kombination, är något som forskningen ännu inte entydigt kan svara på.

– Tyvärr finns det fortfarande stora luckor i kunskap på alla nivåer i samhället – från forskning till friskvård, säger Monika Björn, författare och föreläsare som har skrivit böcker om hormoner, kost och träning.

Hon är också grundare av Stark genom klimakteriet-certifieringen med över 1 000 certifierade coacher.

Men det finns studier som har tittat närmare på det här området. Till exempel visar en större undersökning från University of Southern California från 2014, som publicerades i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, att klimakteriet verkar kunna påverka de aptitreglerande hormonerna. Forskarna fann att nivåerna av hungerhormonet ghrelin var högre hos kvinnor i klimakteriet än innan och efter. Samtidigt såg man i studien att nivån av mättnadshormonet leptin också var högre. Utifrån det kan man tro att inget borde förändras. Men tvärtom är det mycket som pekar på att en hög nivå av leptin ger resistens. Det vill säga att vissa kvinnor i klimakteriet blir både mindre mätta och mer hungriga – en kombination som bäddar för viktökning.

Jag möter många kvinnor på min klinik som är frustrerade över sin vikt och det påverkar deras mentala hälsa.

Shahzadi Harper

En annan studie som tittat närmare på klimakteriet och kosten är gjord av akademiska forskare i samarbete med nutrionsföretaget Zoe och publicerades i The Lancet förra året. Den pekar mot att klimakteriet leder till betydande förändringar i kvinnors ämnesomsättning som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och andra kroniska tillstånd. Teamet analyserade data från 1 002 kvinnor i en tidigare studie (Predict 1) och såg förändringar efter klimakteriet i form av sämre insulinkänslighet och sämre värden för blodsockermarkörer som fasteglukos, insulin och HbA1c. Denna skillnad var också tydlig i jämförelse med män i samma ålder. 

Kvinnor som hade passerat klimakteriet åt också mer sockerhaltiga livsmedel och hade sämre sömn. Förändringarna var oberoende av ålder, vilket enligt forskarna innebär att klimakteriet var den troliga orsaken – inte åldrandet i sig.

– För lite eller dålig sömn är ett av de vanligaste symptomen i klimakteriet och det har en stor inverkan på vikten. Fallande hormoner påverkar också melatoninproduktionen och rubbar vår normala sömncykel, säger Shahzadi Harper. 

Redan efter en veckas sömnstörningar påverkas hjärnan och hunger- och mättnadshormonerna.

– Man känner sig inte lika mätt som man vanligtvis brukar göra och man är hungrigare är vad man borde vara. Dessutom ökar sömnbrist sötsuget. Det resulterar i att man äter mer än man behöver och väldigt ofta något sockerrikt i kombination med fett och salt, säger Monika Björn. 

Zoe-studiens resultat visar också att det är möjligt att motverka de här förändringarna genom kostförbättringar, stöd för tarmhälsan och hormonbehandling. Kvinnor som förbättrade sin tarmhälsa och åt hälsosam kost med mycket fibrer och komplexa kolhydrater, nyttigt fett och protein samt fermenterad mat hade färre besvär och bättre värden. Hormonbehandling visade sig också ha positiva effekter på blodsocker, blodfetter och andelen kroppsfett.

Den här forskningen lyfter också fram att kvinnor historiskt sett är underrepresenterade i medicinsk forskning, särskilt i relation till kost och hälsa, och att mer storskaliga studier om kvinnor behövs för att förstå klimakteriets inverkan på hälsan.


Dela artikeln

Tidskriften Dietisten

Det här är nya Dietisten

Välkommen till nya Dietisten – med en helt ny plattform, ännu mer fördjupning och fortsatt satsning på vår tryckta tidskrift. I samband med nya sajten lanserar vi Dietisten Plus – där du får full tillgång till allt innehåll, digitalt och i tryck. Häng med på nästa steg för kunskap, utveckling och gemenskap i dietistens vardag!

Dietisten
Redaktionen 24 juni, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 2 minuters läsning
NyaDietisten

Foto: NyaDietisten

Vi vet att kost, nutrition och hälsa inte bara är kunskapsområden – de är grunden i ett samhälle där människor kan leva friska, värdiga och meningsfulla liv. Som oberoende aktör i branschen lyfter vi det vetenskapliga, praktiska och mänskliga perspektivet i dietistens vardag. Vi bevakar utvecklingen inom klinisk nutrition, folkhälsa, prevention, livsmedel, etik, miljö och yrkesfrågor – alltid med förankring i forskning och evidens.

Dietisten ska vara en röst att räkna med. En tidskrift och plattform där professionen får ta plats, där röster hörs, perspektiv breddas och kunskap får växa.

Det här är nytt:

  • En helt ny digital plattform – modern, snabb och lätt att använda
  • Fördjupande artiklar, analyser och teman
  • Fler korta nyheter och uppdateringar i takt med utvecklingen
  • Dietisten Plus – allt innehåll digitalt och som tryckt tidskrift

Med inlogg och medlemskap får du:

  • Möjlighet att följa just de ämnen du är intresserad av
  • Ett sökbart arkiv med tidigare artiklar och utgåvor
  • Tillgång till allt material, alltid
  • Enkelt och säkert inlogg via e-post och kod
  • Nya tjänster och funktioner som utvecklas löpande

Lanseringserbjudande

Säkerställ att du får full tillgång till allt innehåll – och nästa tryckta utgåva av Dietisten direkt hem i brevlådan. Teckna Dietisten Plus till introduktionspris. Ta del av erbjudandet!

<br />

Gruppabonnemang

Vill du att hela arbetsplatsen ska ha tillgång?
Vi erbjuder:

  • Inlogg för hela kontoret
  • Förmånliga grupprabatter
  • Smarta lösningar för kliniker, utbildningar och team

Hör av dig – vi hjälper er hitta rätt nivå!

Dietisten är din kollegiala följeslagare, din kunskapskälla och din plattform för dialog och utveckling. Vi tror på professionens kraft, på nyanserad kunskap och på att näring, mat och människan alltid hör ihop.


Dela artikeln

Hjärta

Fysisk aktivitet kan skydda mot stroke efter hjärtinfarkt

Daglig rörelse efter en hjärtinfarkt kan halvera risken för stroke – och i vissa fall ta bort risken helt. En ny svensk studie slår fast att motion flera dagar i veckan har en kraftigt skyddande effekt.

Dietisten
Redaktionen 17 juni, 2025 Uppdaterades 24 juni, 2025 2 minuters läsning
Stock.adobe.com

Foto: Stock.adobe.com


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.