Diabetes

Kan tarmbakterier förbättra vår hälsa?

En av våra goda tarmbakterier, som normalt dör vid syreexponering, har kunnat göras tolerant mot syre. Fyndet är en nyckel i processen mot en framtida probiotikabehandling som nu prövas vid förstadier till typ 2-diabetes.

10 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Tarmbakterier är viktiga för bland annat nedbrytning av födoämnen och aktivering av immunsystem. På senare år har det också påvisats att förändrad bakterieuppsättning, tarmmikrobiota, kan kopplas till olika sjukdomar.

Stort hopp har satts till utvecklingen av behandlingar med levande bakterier, probiotika, som ska ersätta de bakterier som saknas hos personer med ökad risk att utveckla sjukdom. Ett avgörande problem har dock varit syrekänsligheten hos bakterierna.Med bakterier som dör efter bara sekunder av exponering för syre i luften har det varit svårt att utveckla levande bakteriekulturer.I en publicering i tidskriften Nature redovisar forskare vid Göteborgs universitet hur de bemästrat syrekänsligheten hos en antiinflammatorisk tarmbakterie, Faecalibacterium prausnitzii, som är kraftigt reducerad vid bland annat typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdom.

– Genom att kombinera en naturligt förekommande symbios, och träna bakterierna, har vi etablerat en ny strategi för att kunna producera annars syrekänsliga bakterier som potentiell produkt, vilken skulle kunna förhindra sjukdomar där dessa bakterier är minskade till antal, säger professor Fredrik Bäckhed.

Studiens förstaförfattare är Muhammad Tanweer Khan, forskare i Fredrik Bäckheds grupp och den som tidigare upptäckt symbiosen. Han företräder även probiotikaföretaget BioGaia AB som varit med och utvecklat bakterierna för det tilltänkta kosttillskottet.– När dessa bakterier odlades tillsammans ökade både biomassan, det vill säga antalet bakterier, och produktionen av smörsyra, som har antiinflammatorisk effekt. Detta leder till att vi kan öka produktionsutbytet och även öka mängden smörsyra från en produkt i framtiden.

Den nu aktuella studien visar att kombinationen av bakterier är säker för konsumtion för människor. I nästa steg genomförs en studie för att undersöka hur tillskott av dessa bakterier eventuellt påverkar sockerkontroll hos individer med förstadium av typ 2-diabetes.– Vi är väldigt förhoppningsfulla, men vidare studier får visa om vi har rätt i våra antaganden att tarmbakterier har potentialen att förbättra vår hälsa, säger Fredrik Bäckhed.

Läs hela studien här.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...