Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Kan tarmbakterier förbättra vår hälsa?

En av våra goda tarmbakterier, som normalt dör vid syreexponering, har kunnat göras tolerant mot syre. Fyndet är en nyckel i processen mot en framtida probiotikabehandling som nu prövas vid förstadier till typ 2-diabetes.

10 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Kan tarmbakterier förbättra vår hälsa?
Pressbild

Tarmbakterier är viktiga för bland annat nedbrytning av födoämnen och aktivering av immunsystem. På senare år har det också påvisats att förändrad bakterieuppsättning, tarmmikrobiota, kan kopplas till olika sjukdomar.

Stort hopp har satts till utvecklingen av behandlingar med levande bakterier, probiotika, som ska ersätta de bakterier som saknas hos personer med ökad risk att utveckla sjukdom. Ett avgörande problem har dock varit syrekänsligheten hos bakterierna.Med bakterier som dör efter bara sekunder av exponering för syre i luften har det varit svårt att utveckla levande bakteriekulturer.I en publicering i tidskriften Nature redovisar forskare vid Göteborgs universitet hur de bemästrat syrekänsligheten hos en antiinflammatorisk tarmbakterie, Faecalibacterium prausnitzii, som är kraftigt reducerad vid bland annat typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdom.

– Genom att kombinera en naturligt förekommande symbios, och träna bakterierna, har vi etablerat en ny strategi för att kunna producera annars syrekänsliga bakterier som potentiell produkt, vilken skulle kunna förhindra sjukdomar där dessa bakterier är minskade till antal, säger professor Fredrik Bäckhed.

Studiens förstaförfattare är Muhammad Tanweer Khan, forskare i Fredrik Bäckheds grupp och den som tidigare upptäckt symbiosen. Han företräder även probiotikaföretaget BioGaia AB som varit med och utvecklat bakterierna för det tilltänkta kosttillskottet.– När dessa bakterier odlades tillsammans ökade både biomassan, det vill säga antalet bakterier, och produktionen av smörsyra, som har antiinflammatorisk effekt. Detta leder till att vi kan öka produktionsutbytet och även öka mängden smörsyra från en produkt i framtiden.

Den nu aktuella studien visar att kombinationen av bakterier är säker för konsumtion för människor. I nästa steg genomförs en studie för att undersöka hur tillskott av dessa bakterier eventuellt påverkar sockerkontroll hos individer med förstadium av typ 2-diabetes.– Vi är väldigt förhoppningsfulla, men vidare studier får visa om vi har rätt i våra antaganden att tarmbakterier har potentialen att förbättra vår hälsa, säger Fredrik Bäckhed.

Läs hela studien här.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.