Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Järnhälsa, biotillgänglighet och ett grönt proteinskifte

Många tonårsflickor och unga kvinnor lider av järnbrist. Att äta kött ”lite men ofta” kan vara lösningen på problemet. Det menar Inger-Cecilia Mayer Labb, som har forskat på hur det gröna proteinskiftet påverkar hälsan. 

Agneta Renmark 30 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 5 minuters läsning
Foto: Privat
Inger-Cecilia Mayer Labb.

Järnbrist bland unga och fertila kvinnor är ett globalt problem och här i Sverige räknar man med att nästan var tredje tonårsflicka är drabbad.

Kvinnor är också den grupp i samhället där flest har gått över till att äta en växtbaserad kost – och som äter minst andel rött kött, vilket är den viktigaste källan till järn.

Det var bakgrunden till en forskningsrapport om bristande biotillgänglighet av järn i vegoprodukter, som slog ned som en bomb i Livsmedels­sverige för snart ett år sedan. Det handlade om en studie där forskare vid Chalmers Livsmedelsvetenskap undersökte 44 vanliga vegoprodukter av typen burgare, korv och färs, och fann att näringsinnehållet som var tryckt på innehållsförteckningen inte alls svarade mot vad kroppen i praktiken kan tillgodogöra sig.

Produkterna som undersöktes var tillverkade av soja- och ärtprotein, men även av den fermenterade sojaprodukten tempeh samt av så kallat mykoprotein, alltså proteiner från mikrosvamp.

Bland dessa produkter såg man en stor variation i innehåll och hur hållbara de kan anses vara ur ett hälsoperspektiv.

– Generellt var kroppens upptag av järn och zink väldigt lågt. Det beror på att dessa köttsubstitut innehåller höga halter av fytat, ett sorts salt som hämmar upptaget av mineraler i kroppen, säger Inger-Cecilia Mayer Labba, studiens huvudförfattare som har disputerade på en avhandling om de näringsmässiga konsekvenserna av att ersätta animaliskt protein med växtbaserat protein.

Fytat finns naturligt i bönor och spannmål och ansamlas när proteiner utvinns för att användas i köttsubstitut. I mag-tarmkanalen där upptaget av mineraler sker bildar fytat olösliga föreningar med livsnödvändiga mineraler, framför allt järn och zink.

− Både järn och zink ansamlas också i tillverkningsprocessen. Därför anges höga halter i produkternas innehållsdeklaration, men mineralerna är bundna till fytat och kan inte tas upp och användas av kroppen. Vissa av produkterna vi undersökte var berikade med järn men upptaget hämmades ändå av fytat.

Det här med biotillgänglighet är ju egentligen ingen ny kunskap. Varför blev det ändå så stort rabalder kring er studie?

– Jag tror jag att det handlar om att ämnet blivit extra aktuellt och relevant i och med att vi alla uppmanas att äta mer vegetariskt. Så länge vi äter blandkost spelar biotillgängligheten mindre roll men vid ett grönt skifte måste vi göra något åt problemet, säger Inger-Cecilia Mayer Labba.

Hon är tydliga med att hon ser växtbaserad mat som viktigt för en övergång till hållbar livsmedels­produktion, och menar att det finns en enorm utvecklingspotential för växtbaserade köttsubstitut.

– Industrin behöver tänka på näringsvärdet i produkterna och använda och optimera kända processtekniker som fermentering, men även utveckla nya metoder för att öka tillgängligheten av olika viktiga näringsämnen, säger Inger-Cecilia Mayer Labba.

Mycket därför har hon nyligen tagit klivet ifrån forskarvärlden för att i stället jobba på AFRY – ett stort internationellt företag inom teknik, design och rådgivning, som bland annat arbetar med nya lösningar för livsmedels-, dryckes- och ingrediens­industrin.

– Jag arbetar på avdelningen Food and Pharma inom satsningen Future foods, där vi hjälper livsmedelsföretag att bygga upp eller utveckla befintliga anläggningar för att utveckla sina processer och tillverkningssystem. Vi jobbar mot hela livsmedels- och life science-industrin.

Hur de nya svenska kostråden, som ska presenteras under nästa år, kommer att se ut är det ingen som vet än. Men enligt de nya Nordiska näringsrekommendationerna, NNR, som lanserades i juni, förespråkas en sänkning från dagens 500 gram rött kött till max 350 gram per vecka.

Det är något som har fått såväl lantbrukare som den svenska köttindustrin att gå i taket. Regeringen, med landsbygdsministern i spetsen, har därför gett Livsmedelsverket ett tilläggsuppdrag, för att utreda hur de svenska kostråden – utöver att stärka folkhälsan – kan bidra till försörjningsförmåga i händelse av kris samt fördelarna med svensk animalieproduktion. 

Hur ser du på allt detta?

– Även om mängden rött kött minskas till 350 gram så ryms det ändå en ökning av svenskt kött, eftersom vi i dag importera hälften av allt kött vi äter. Vi behöver fokusera på det som har positiva effekter på miljön och tänka ”mindre men bättre”, säger Inger-Cecilia Mayer Labba.

Hennes farhåga handlar snarare om vilka det är som tar till sig budskapet om att minska på köttet. Enligt flera undersökningar äter nämligen svenska kvinnor redan en mindre mängd rött kött jämfört med kostråden. Detta samtidigt som kvinnor i fertil ålder har ett nästan dubbelt så högt järnbehov jämfört med män, på grund av menstruation och barnafödande.

– Det är en paradox att unga tjejer har en tendens att vilja ta ett stort ansvar för klimatet trots att det riskerar att drabba den egna hälsan. 

Den vegetariska kosten har en låg biotillgänglighet av järn och andra mineraler. Om man ska ha riktade råd till folk som äter vegetariskt bör man därför justera för den lägre biotillgängligheten.

– Man skulle kunna sätta ett högre dagligt intag för dem som äter vego liksom för andra som är i riskgruppen. Enligt min forskningsstudie skulle man behöva dubblera eller till och med tredubbla det rekommenderade intaget, säger Inger-Cecilia Mayer Labba.

Så hur ska kostråden till tonårstjejer och kvinnor i fertil ålder se ut, enligt dig?

– Det bästa är att tänka ”lite men ofta”. Genom att regelbundet äta små mängder kött får man inte bara i sig järn och andra mineraler direkt utan även med hjälp av den så kallade köttfaktorn. 

”Köttfaktorn” – vad innebär det?

– Det handlar om att muskelfibrer från alla sorters kött, och även fisk, stimulerar upptaget av järn från hela måltiden. Det hjälper även till att ta upp järn från vegoprodukter.

Den som helst äter vegetariskt har därför mycket att vinna på att ändå ta en skiva kött på mackan. Och helst välja fullkornsbröd bakat på surdeg, vilket ökar upptaget även från själva spannmålet.

– Sedan bör man ändå se över behovet av supplementering för unga kvinnor som äter mest grönt. Det är helt enkelt svårt att få i sig tillräckligt med järn som vegetarian. x


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.