Folkhälsa

Insekter på provmenyn – ”Jag tvekade innan jag tog första tuggan”

Är vi redo för nya råvaror – det vill forskare ta reda på. Örebrostudenter har fått prova glass gjord på blomkål och paj med insektsmjöl. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Är vi redo för nya råvaror – det vill forskare ta reda på. Örebrostudenter har fått prova glass gjord på blomkål och paj med insektsmjöl. Studenter i Frankrike, Spanien och Finland har redan gjort samma smaktest. De första reaktionerna var blandade och nu ska forskare analysera svaren.

Smaktestet är en del av ett forskningsprojekt, som Restaurang- och hotellhögskolan deltar i. Målet är att ta fram nya hållbara och goda produkter.

– Det handlar lika mycket om att ta tillvara på hela råvaran – inte slänga stora delar av blomkålen till exempel – som att använda helt nya råvaror, som insekter, säger Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet.

Finska forskare från University of Turku kom till Örebro universitet för att genomföra ett smaktest med 100 studenter. Studenterna fick smaka på en paj och en glass, som tagits fram i ett samarbete mellan kockar, matindustrin, University of Turku och matbloggare.

– Det är viktigt att tänka på helheten när man tar fram ny mat: Smak, lukt och textur, säger Mari Sandell, professor i sensorik vid University of Turku i Finland.

Pajen, som är en traditionell finsk paj med svamp och ris, innehåller insektsmjöl och glassen är gjord på blomkål, havre, blåbär och hallon.

– Det smakade bra. Glassen kunde smakat lite mer men kändes som en vanlig sorbet, säger Peter Wendel, som går andra terminen på ekonomiprogrammet.

Han ryggade inte tillbaka för insekterna i pajen heller.

– Verkligen inte. Jag tror att vi behöver börja äta insekter så småningom. Jag är träningsintresserad och följer bloggare som pratar mycket om detta redan, säger Peter Wendel.

Amelie Falk, som går första året på Måltidsekologprogrammet, var inte lika övertygad.

– Ska man stoppa i sig maskmjöl? Jag tvekade innan jag tog första tuggan och jag var försiktig när jag tuggade, säger Amelie Falk.

– Men pajen smakade bra. Det var ris och svamp och smaken var basic. Och glassen var asbra. En annorlunda men behaglig konsistens.

Sverige är sist ut att genomföra smaktestet. Forskarna har redan testat samma paj och glass i Frankrike, Spanien och i Finland.

– Vi får olika reaktioner, kopplat framför allt till insekterna. Det sträcker sig från ”jag vill inte prova” till att man är nyfiken, säger Mari Sandell.

– Det är inte konstigt. Det tar tid att arbeta in en råvara som människor länge sett som ett skadedjur och inte förknippat med mat, säger Åsa Öström.

Vad gör att vi vågar prova nytt

Forskarna jämför vad studenterna tyckte om maten med deras tankar om till exempel hållbarhet, pengar och ny mat.

– Vi tror att personliga värderingar bidrar till människors syn på ny mat. Det handlar ju inte bara om insekter utan om att byta ut råvaror man är van vid mot hållbara alternativ, säger Mari Sandell.

Forskarna undersöker alltså vad som gör oss mer benägna att våga prova något nytt – eller något gammalt.

– Magnus Westling, som är doktorand vid Restaurang- och hotellhögskolan, har ett liknande projekt. Han undersöker hur man kan använda gamla grödor igen och har testat gråärtor ute på skolor. Vi kan se att det kan vara lättare att introducera något som är nytt för barnen i form av något de känner igen – en hamburgare gjord på gråärtsfärs till exempel, säger Åsa Öström.

Hur studenterna tyckte pajen och glassen smakade – och om de är öppna för att äta mer av produkter som dessa i vardagen – det får vi reda på när forskarna har hunnit analysera all data.

– Då kommer vi också se hur länderna skiljer sig åt. Men det dröjer nog närmare ett år innan allt är klart, säger Mari Sandell.

I projektet ingår förutom University of Turku och Örebro universitet även Institut Paul Bocuse, Lyon Frankrike och Basque Culinary Center, San Sebastián, Spanien.

Hela artikeln: https://www.oru.se/nyheter/jag-tvekade-innan-jag-tog-forsta-tuggan/

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.