Gastroenterologi

IBD riskfaktor för allvarlig infektion

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, utgör en oberoende riskfaktor för allvarlig infektion, även vid mycket låg nivå av tarminflammation. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

6 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

IBD omfattar främst ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Till skillnad från IBS, irritabel tarm, medför IBD synliga skador i tarmens slemhinna. Symtomen går i skov. Perioder av hög sjukdomsaktivitet följs ibland av längre perioder med låg eller ingen sjukdomsaktivitet. Det har dock varit oklart i vilken mån IBD-patienter med låg sjukdomsaktivitet också har förhöjd risk för allvarliga infektioner, inklusive sepsis.

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Clinical Gastroenterology and Hepatology, ingick data om 55 626 individer diagnostiserade med IBD. Med allvarlig infektion avsågs infektioner som krävt inläggning på sjukhus.

Resultaten visar att det under perioder av låg sjukdomsaktivitet, men aktiv tarminflammation, fanns en ökad risk att drabbas av allvarliga infektioner jämfört med perioder med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna.

Vid mikroskopisk inflammation var antalet allvarliga infektioner 4,62 per 100 personer och år. Motsvarande antal vid mikroskopisk läkt slemhinna var 2,53. Detta motsvarade en 59-procentig relativ riskökning vid kvarvarande mikroskopisk tarminflammation, när resultaten justerats för olika störfaktorer.

Intressant nog gällde resultaten även efter justering för de IBD-läkemedel som patienterna fått förskrivna, och var i övrigt liknande oavsett åldersgrupp, kön och utbildningsnivå.

Studiens förstanamn och korresponderande författare är Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Mag-, tarm- och levermottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Det vi kunnat visa är att IBD-patienter även under perioder med mikroskopisk inflammation i tarmen har ökad risk för allvarliga infektioner inklusive sepsis, jämfört med perioder då de har en mikroskopiskt läkt slemhinna. Detta stämmer även för patienter som kliniskt ter sig ha en lågaktiv sjukdom, men som under ytan har en mikroskopisk inflammation i tarmen.

Resultaten indikerar att om man lyckas nå en helt utläkt tarmslemhinna vid IBD så kan risken för allvarliga infektioner minska. Det är viktigt då allvarliga infektioner i dag bidrar till ökad sjuklighet och död hos såväl barn som vuxna med IBD.

Resultaten i studien bygger på data från en nationell kohort (ESPRESSO) med information från svenska hälsoregister, och kvalitetsregistret för IBD (SWIBREG) om personer i Sverige diagnosticerade med IBD åren 1990–2016. Dessa uppgifter länkades till data från mikroskopiska tarmundersökningar av patienter med IBD.

Titel: Histological activity in inflammatory bowel disease and risk of serious infections: A nationwide study, https://doi.org/10.1016/j.cgh.2023.10.013

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.