Gastroenterologi

IBD riskfaktor för allvarlig infektion

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, utgör en oberoende riskfaktor för allvarlig infektion, även vid mycket låg nivå av tarminflammation. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

6 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

IBD omfattar främst ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Till skillnad från IBS, irritabel tarm, medför IBD synliga skador i tarmens slemhinna. Symtomen går i skov. Perioder av hög sjukdomsaktivitet följs ibland av längre perioder med låg eller ingen sjukdomsaktivitet. Det har dock varit oklart i vilken mån IBD-patienter med låg sjukdomsaktivitet också har förhöjd risk för allvarliga infektioner, inklusive sepsis.

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Clinical Gastroenterology and Hepatology, ingick data om 55 626 individer diagnostiserade med IBD. Med allvarlig infektion avsågs infektioner som krävt inläggning på sjukhus.

Resultaten visar att det under perioder av låg sjukdomsaktivitet, men aktiv tarminflammation, fanns en ökad risk att drabbas av allvarliga infektioner jämfört med perioder med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna.

Vid mikroskopisk inflammation var antalet allvarliga infektioner 4,62 per 100 personer och år. Motsvarande antal vid mikroskopisk läkt slemhinna var 2,53. Detta motsvarade en 59-procentig relativ riskökning vid kvarvarande mikroskopisk tarminflammation, när resultaten justerats för olika störfaktorer.

Intressant nog gällde resultaten även efter justering för de IBD-läkemedel som patienterna fått förskrivna, och var i övrigt liknande oavsett åldersgrupp, kön och utbildningsnivå.

Studiens förstanamn och korresponderande författare är Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Mag-, tarm- och levermottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Det vi kunnat visa är att IBD-patienter även under perioder med mikroskopisk inflammation i tarmen har ökad risk för allvarliga infektioner inklusive sepsis, jämfört med perioder då de har en mikroskopiskt läkt slemhinna. Detta stämmer även för patienter som kliniskt ter sig ha en lågaktiv sjukdom, men som under ytan har en mikroskopisk inflammation i tarmen.

Resultaten indikerar att om man lyckas nå en helt utläkt tarmslemhinna vid IBD så kan risken för allvarliga infektioner minska. Det är viktigt då allvarliga infektioner i dag bidrar till ökad sjuklighet och död hos såväl barn som vuxna med IBD.

Resultaten i studien bygger på data från en nationell kohort (ESPRESSO) med information från svenska hälsoregister, och kvalitetsregistret för IBD (SWIBREG) om personer i Sverige diagnosticerade med IBD åren 1990–2016. Dessa uppgifter länkades till data från mikroskopiska tarmundersökningar av patienter med IBD.

Titel: Histological activity in inflammatory bowel disease and risk of serious infections: A nationwide study, https://doi.org/10.1016/j.cgh.2023.10.013

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...