TikTok förstärker negativa ätbeteenden

Även om det finns positiva aspekter med TikTok för unga med ätstörning är de negativa effekterna övervägande. Det visar en ny forskningsstudie genomförd på Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Region Skåne. I undersökningen efterlyser unga att föräldrar ska engagera sig mer i sina ungdomars sociala medievanor.

12 augusti, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

I undersökningen har 14 unga tjejer som var under behandling och tillfrisknade från restriktiv ätstörning (anorexi) djupintervjuats om hur de använder TikTok. Det handlar om hur de upplever att appen påverkar dem i relation till anorexin. Undersökningen har letts av Emma Claesdotter-Knutsson, överläkare vid Bup och docent i barn och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

– Deltagarna upplevde att TikTok på vissa sätt var positivt. Appen erbjöd en form av flykt och avlastning när de mådde dåligt. Den gav möjlighet till en känsla av gemenskap, där man kunde se andra som varit i liknande situationer och blivit friska. Men också få uppmuntrande feedback från andra användare och inte bara från sina behandlare på Bup, säger Emma Claesdotter-Knutsson som även sitter med i Folkhälsomyndighetens expertråd om digital medieanvändning hos barn och unga.

De positiva effekterna överskuggades emellertid av de negativa. Framför allt upplevde ungdomarna att de inte hade kontroll över vilket innehåll de fick se. Algoritmen tenderade att förstärka negativa beteenden.

– Om någon fick ett återfall och började svajpa på en triggande video eller bild, så fick de bara upp mer och mer sådant innehåll i sitt flöde. Något som gjorde det svårt att bryta negativa spiraler.

Flera av ungdomarna i studien poängterade vikten av att undvika att gilla eller titta på triggande innehåll, eftersom algoritmen annars skulle överflöda deras flöde med sådant material. Den form av innehåll som är särskilt farligt för dem med ätstörning är det som kallas Pro-ana där anorexi och ätstörningar närmast hyllas som en livsstil.

– Mycket går ut på att räkna kalorier, skryta om hur lite man äter varje dag eller visa upp sin utmärglade kropp. Och sådant finns lättillgängligt på TikTok vilket jag tycker är helt galet, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Trots att studien var liten, med bara 14 deltagare, är den ändå unik eftersom den låter ungdomarna själva komma till tals. Det framkom också att ungdomarna var medvetna om att TikTok, och hur dess algoritm valde ut innehåll till dem, kunde vara skadligt för dem.

– Studien som är begränsad till unga tjejer med anorexi väcker givetvis frågor om hur TikTok påverkar andra typer av ätstörningar och självskadebeteenden, samt om det finns skillnader mellan kön och olika sociala medie-appar.

Utifrån det ungdomarna i studien sagt i intervjuerna är Emma Claesdotter-Knutssons viktigaste råd till ungdomar som lider av en ätstörning att prata med vuxna i sin närhet och ta hjälp av dem.

– I studien kan vi se att många önskar mer föräldrakontroll och aktivitet. Man klarar inte detta själv. Som ung kan man be sina vuxna om hjälp och tvinga dem att ha koll på dig och hur du använder appar som TikTok. Och till föräldrar vill jag ge tipset att våga prata med sina barn. Man behöver inte ha en speciell utbildning för det utan alla kan göra det. Fråga ditt barn, vad gör du på skärmen? Våga sätta gränser och blanda dig i vad de gör på skärmen, hur mycket de gör det, vad de gör och hur de mår av det, säger hon.

Fakta /TikTok

3,3 miljoner användare i Sverige

Drygt 50 procent av högstadieeleverna använder appen dagligen

Populäraste appen för 9–12-åringar trots en åldersgräns på 13 år

(Källor: DN, Internetstiftelsen, Sveriges radio)

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.