TikTok förstärker negativa ätbeteenden

Även om det finns positiva aspekter med TikTok för unga med ätstörning är de negativa effekterna övervägande. Det visar en ny forskningsstudie genomförd på Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Region Skåne. I undersökningen efterlyser unga att föräldrar ska engagera sig mer i sina ungdomars sociala medievanor.

12 augusti, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

I undersökningen har 14 unga tjejer som var under behandling och tillfrisknade från restriktiv ätstörning (anorexi) djupintervjuats om hur de använder TikTok. Det handlar om hur de upplever att appen påverkar dem i relation till anorexin. Undersökningen har letts av Emma Claesdotter-Knutsson, överläkare vid Bup och docent i barn och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

– Deltagarna upplevde att TikTok på vissa sätt var positivt. Appen erbjöd en form av flykt och avlastning när de mådde dåligt. Den gav möjlighet till en känsla av gemenskap, där man kunde se andra som varit i liknande situationer och blivit friska. Men också få uppmuntrande feedback från andra användare och inte bara från sina behandlare på Bup, säger Emma Claesdotter-Knutsson som även sitter med i Folkhälsomyndighetens expertråd om digital medieanvändning hos barn och unga.

De positiva effekterna överskuggades emellertid av de negativa. Framför allt upplevde ungdomarna att de inte hade kontroll över vilket innehåll de fick se. Algoritmen tenderade att förstärka negativa beteenden.

– Om någon fick ett återfall och började svajpa på en triggande video eller bild, så fick de bara upp mer och mer sådant innehåll i sitt flöde. Något som gjorde det svårt att bryta negativa spiraler.

Flera av ungdomarna i studien poängterade vikten av att undvika att gilla eller titta på triggande innehåll, eftersom algoritmen annars skulle överflöda deras flöde med sådant material. Den form av innehåll som är särskilt farligt för dem med ätstörning är det som kallas Pro-ana där anorexi och ätstörningar närmast hyllas som en livsstil.

– Mycket går ut på att räkna kalorier, skryta om hur lite man äter varje dag eller visa upp sin utmärglade kropp. Och sådant finns lättillgängligt på TikTok vilket jag tycker är helt galet, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Trots att studien var liten, med bara 14 deltagare, är den ändå unik eftersom den låter ungdomarna själva komma till tals. Det framkom också att ungdomarna var medvetna om att TikTok, och hur dess algoritm valde ut innehåll till dem, kunde vara skadligt för dem.

– Studien som är begränsad till unga tjejer med anorexi väcker givetvis frågor om hur TikTok påverkar andra typer av ätstörningar och självskadebeteenden, samt om det finns skillnader mellan kön och olika sociala medie-appar.

Utifrån det ungdomarna i studien sagt i intervjuerna är Emma Claesdotter-Knutssons viktigaste råd till ungdomar som lider av en ätstörning att prata med vuxna i sin närhet och ta hjälp av dem.

– I studien kan vi se att många önskar mer föräldrakontroll och aktivitet. Man klarar inte detta själv. Som ung kan man be sina vuxna om hjälp och tvinga dem att ha koll på dig och hur du använder appar som TikTok. Och till föräldrar vill jag ge tipset att våga prata med sina barn. Man behöver inte ha en speciell utbildning för det utan alla kan göra det. Fråga ditt barn, vad gör du på skärmen? Våga sätta gränser och blanda dig i vad de gör på skärmen, hur mycket de gör det, vad de gör och hur de mår av det, säger hon.

Fakta /TikTok

3,3 miljoner användare i Sverige

Drygt 50 procent av högstadieeleverna använder appen dagligen

Populäraste appen för 9–12-åringar trots en åldersgräns på 13 år

(Källor: DN, Internetstiftelsen, Sveriges radio)

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 • Uppdaterades 11 december, 2025 • 1 minuts läsning

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA