TikTok förstärker negativa ätbeteenden

Även om det finns positiva aspekter med TikTok för unga med ätstörning är de negativa effekterna övervägande. Det visar en ny forskningsstudie genomförd på Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Region Skåne. I undersökningen efterlyser unga att föräldrar ska engagera sig mer i sina ungdomars sociala medievanor.

12 augusti, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

I undersökningen har 14 unga tjejer som var under behandling och tillfrisknade från restriktiv ätstörning (anorexi) djupintervjuats om hur de använder TikTok. Det handlar om hur de upplever att appen påverkar dem i relation till anorexin. Undersökningen har letts av Emma Claesdotter-Knutsson, överläkare vid Bup och docent i barn och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

– Deltagarna upplevde att TikTok på vissa sätt var positivt. Appen erbjöd en form av flykt och avlastning när de mådde dåligt. Den gav möjlighet till en känsla av gemenskap, där man kunde se andra som varit i liknande situationer och blivit friska. Men också få uppmuntrande feedback från andra användare och inte bara från sina behandlare på Bup, säger Emma Claesdotter-Knutsson som även sitter med i Folkhälsomyndighetens expertråd om digital medieanvändning hos barn och unga.

De positiva effekterna överskuggades emellertid av de negativa. Framför allt upplevde ungdomarna att de inte hade kontroll över vilket innehåll de fick se. Algoritmen tenderade att förstärka negativa beteenden.

– Om någon fick ett återfall och började svajpa på en triggande video eller bild, så fick de bara upp mer och mer sådant innehåll i sitt flöde. Något som gjorde det svårt att bryta negativa spiraler.

Flera av ungdomarna i studien poängterade vikten av att undvika att gilla eller titta på triggande innehåll, eftersom algoritmen annars skulle överflöda deras flöde med sådant material. Den form av innehåll som är särskilt farligt för dem med ätstörning är det som kallas Pro-ana där anorexi och ätstörningar närmast hyllas som en livsstil.

– Mycket går ut på att räkna kalorier, skryta om hur lite man äter varje dag eller visa upp sin utmärglade kropp. Och sådant finns lättillgängligt på TikTok vilket jag tycker är helt galet, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Trots att studien var liten, med bara 14 deltagare, är den ändå unik eftersom den låter ungdomarna själva komma till tals. Det framkom också att ungdomarna var medvetna om att TikTok, och hur dess algoritm valde ut innehåll till dem, kunde vara skadligt för dem.

– Studien som är begränsad till unga tjejer med anorexi väcker givetvis frågor om hur TikTok påverkar andra typer av ätstörningar och självskadebeteenden, samt om det finns skillnader mellan kön och olika sociala medie-appar.

Utifrån det ungdomarna i studien sagt i intervjuerna är Emma Claesdotter-Knutssons viktigaste råd till ungdomar som lider av en ätstörning att prata med vuxna i sin närhet och ta hjälp av dem.

– I studien kan vi se att många önskar mer föräldrakontroll och aktivitet. Man klarar inte detta själv. Som ung kan man be sina vuxna om hjälp och tvinga dem att ha koll på dig och hur du använder appar som TikTok. Och till föräldrar vill jag ge tipset att våga prata med sina barn. Man behöver inte ha en speciell utbildning för det utan alla kan göra det. Fråga ditt barn, vad gör du på skärmen? Våga sätta gränser och blanda dig i vad de gör på skärmen, hur mycket de gör det, vad de gör och hur de mår av det, säger hon.

Fakta /TikTok

3,3 miljoner användare i Sverige

Drygt 50 procent av högstadieeleverna använder appen dagligen

Populäraste appen för 9–12-åringar trots en åldersgräns på 13 år

(Källor: DN, Internetstiftelsen, Sveriges radio)

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.