TikTok förstärker negativa ätbeteenden

Även om det finns positiva aspekter med TikTok för unga med ätstörning är de negativa effekterna övervägande. Det visar en ny forskningsstudie genomförd på Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Region Skåne. I undersökningen efterlyser unga att föräldrar ska engagera sig mer i sina ungdomars sociala medievanor.

12 augusti, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

I undersökningen har 14 unga tjejer som var under behandling och tillfrisknade från restriktiv ätstörning (anorexi) djupintervjuats om hur de använder TikTok. Det handlar om hur de upplever att appen påverkar dem i relation till anorexin. Undersökningen har letts av Emma Claesdotter-Knutsson, överläkare vid Bup och docent i barn och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

– Deltagarna upplevde att TikTok på vissa sätt var positivt. Appen erbjöd en form av flykt och avlastning när de mådde dåligt. Den gav möjlighet till en känsla av gemenskap, där man kunde se andra som varit i liknande situationer och blivit friska. Men också få uppmuntrande feedback från andra användare och inte bara från sina behandlare på Bup, säger Emma Claesdotter-Knutsson som även sitter med i Folkhälsomyndighetens expertråd om digital medieanvändning hos barn och unga.

De positiva effekterna överskuggades emellertid av de negativa. Framför allt upplevde ungdomarna att de inte hade kontroll över vilket innehåll de fick se. Algoritmen tenderade att förstärka negativa beteenden.

– Om någon fick ett återfall och började svajpa på en triggande video eller bild, så fick de bara upp mer och mer sådant innehåll i sitt flöde. Något som gjorde det svårt att bryta negativa spiraler.

Flera av ungdomarna i studien poängterade vikten av att undvika att gilla eller titta på triggande innehåll, eftersom algoritmen annars skulle överflöda deras flöde med sådant material. Den form av innehåll som är särskilt farligt för dem med ätstörning är det som kallas Pro-ana där anorexi och ätstörningar närmast hyllas som en livsstil.

– Mycket går ut på att räkna kalorier, skryta om hur lite man äter varje dag eller visa upp sin utmärglade kropp. Och sådant finns lättillgängligt på TikTok vilket jag tycker är helt galet, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Trots att studien var liten, med bara 14 deltagare, är den ändå unik eftersom den låter ungdomarna själva komma till tals. Det framkom också att ungdomarna var medvetna om att TikTok, och hur dess algoritm valde ut innehåll till dem, kunde vara skadligt för dem.

– Studien som är begränsad till unga tjejer med anorexi väcker givetvis frågor om hur TikTok påverkar andra typer av ätstörningar och självskadebeteenden, samt om det finns skillnader mellan kön och olika sociala medie-appar.

Utifrån det ungdomarna i studien sagt i intervjuerna är Emma Claesdotter-Knutssons viktigaste råd till ungdomar som lider av en ätstörning att prata med vuxna i sin närhet och ta hjälp av dem.

– I studien kan vi se att många önskar mer föräldrakontroll och aktivitet. Man klarar inte detta själv. Som ung kan man be sina vuxna om hjälp och tvinga dem att ha koll på dig och hur du använder appar som TikTok. Och till föräldrar vill jag ge tipset att våga prata med sina barn. Man behöver inte ha en speciell utbildning för det utan alla kan göra det. Fråga ditt barn, vad gör du på skärmen? Våga sätta gränser och blanda dig i vad de gör på skärmen, hur mycket de gör det, vad de gör och hur de mår av det, säger hon.

Fakta /TikTok

3,3 miljoner användare i Sverige

Drygt 50 procent av högstadieeleverna använder appen dagligen

Populäraste appen för 9–12-åringar trots en åldersgräns på 13 år

(Källor: DN, Internetstiftelsen, Sveriges radio)

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.