Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Dietistens roll i obesitas­behandlingen – finns den?

I Socialstyrelsens nyligen uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid obesitas står det att hälso- och sjukvården bör erbjuda kombinerad levnadsvanebehandling, vilket inkluderar individuell anpassning av matvanor.
Men i dokumentet framgår inte vilken yrkesgrupp som krävs för att ge
patienterna kostbehandling och säker vård.

Kajsa Asp 3 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Privat

Enligt socialstyrelsens nya riktlinjer ska vården identifiera obesitas och erbjuda evidensbaserad behandling, det vill säga en kombination av levnads­vanebehandling, läkemedel och kirurgi.

Ingrid Larsson, docent, näringsfysiolog och överdietist vid Regionalt Obesitascentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är bekymrad över hur osynlig kostens roll är i dokumentet.

– Det är ledsamt att nutritionsbehandling inte syns tydligt, man får gräva väldigt djupt.

Det var en snabb process att ta fram riktlinjerna och tillstånds- och åtgärdsraderna i dokumentet begränsades till ett minimum.

Tidigt i förloppet lyfte hon vikten av att få med olika perspektiv av kostinterventioner, bland annat vid genomgången av det vetenskapliga underlaget. Men i analysen slogs olika typer av interventioner ihop.

– Allt ifrån kostrådgivning utan restriktion för energiintaget till olika kostvarianter och lågenergipulver har analyserats tillsammans. Därför kan dietistens roll enligt riktlinjerna tolkas som underordnad i obesitasbehandlingen. Det är helt uppåt väggarna.

I SBU:s projektgrupp ”Mat vid diabetes” (2022) utgick man i stora delar från samma vetenskapliga underlag, men grupperade studierna utifrån olika kostinriktningar. Det leder, enligt Ingrid Larsson, till helt andra slutsatser.

– Vi som arbetar med obesitas behöver vara tydliga med att läkemedel inte ska ges som ensam behandling. Samtidig kostbehandling är nödvändig, bland annat för att tillgodose behovet av näringsämnen och för att motverka biverkningar. Vi kan även stötta patienten med verktyg för att få till nya matvanor i vardagen, exempelvis mat som mättar och regelbunden måltidsordning. Patienter med obesitas är en väldefinierad patientgrupp och det handlar om behandling – det är givet att legitimerade dietister ska utföra nutritionsbehandlingen.

Dietisten kan stödja patienten och förklara fysiologin och mekanismerna bakom aptit, mättnad och energirestriktion. Ingrid Larsson menar att det behövs kunskap kring hur aptiten förändras över tid och att aptitökningen i samband med viktminskning är övergående.

– Läkemedel kan hjälpa patienten genom den initiala tuffa första tiden, det ger nya perspektiv på obesitasbehandlingen. Mer forskning behövs om hur långtidsbehandlingen ska se ut, såsom doser, hur länge den ska pågå och vad som händer på sikt.

DRF:s ordförande Kjell Olsson tror att medicinerna kan bli en revolution, förutsatt att person­anpassad läkemedelsbehandling kombineras med förändrade matvanor. Men han är orolig för patienter som får recept på obesitasläkemedel utan kontakt med dietist.

– Om läkemedel förskrivs utan samtidigt adekvat stöd för att förändra matvanorna riskerar man att de förblir relativt ohälsosamma. Även om viktnedgången innebär stora hälsofördelar så optimeras inte hälsoutfallet av behandlingen. Om en levnadsvaneförändring inte uppnås ökar också risken att man behöver fortsätta använda dessa läkemedel livet ut, säger han.

Ingrid Larsson menar att oron är befogad, bland annat då privata aktörer erbjuder medicinerna även utanför indikation. Obesitasläkemedel ska alltid kombineras med kostbehandling av dietister, inte allmänna kostråd, det gäller oavsett indikation och oavsett typ av läkemedel.

– Medicinerna är inte en komplett behandling utan ska ses som verktyg i behandlingen. Patient­erna måste få hjälp att äta hälsosamt och förändra sina mat­vanor. Det handlar om energirestriktion, men också om en hälsosam sammansättning och att matcha patientens individuella behov.


Dela artikeln

Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Dietisten
Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen 

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


Dela artikeln

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper 

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.