2015 publicerades resultat från den banbrytande FINGER-studien, som visade att parallella livsstilsförändringar inom fem områden kunde förbättra minne och andra kognitiva förmågor hos äldre personer.

Arbetet med att omsätta studien till praktiskt til­lämpbara åtgärder i stor skala startade med ett brev från en amerikansk forskare adresserat till teamet bakom studien på Karolinska Institutet.

– Vi fick ett väldigt smickrande brev från en amerikansk forskare som vi hade skrivit en bok ihop med. Han skrev något i stil med ”Ni är ju bäst i världen på det här med hälsa och livsstil. Ni borde se till att den här kunskapen kommer ut till befolkningen”, berättar Krister Håkansson, kognitionsforskare och en av dem som arbetade med FINGER-studien.

Men hur skulle forskningen kunna tillämpas i större skala? För Håkansson blev svaret att utveckla en ny modell som skulle vara tillgänglig för en bredare befolkning och som skulle passa den kommunala strukturen.

– Vi ville skapa en modell anpassad till kommunal verksamhet som skulle vara realistisk och kostnadseffektiv. Den skulle vara möjlig att skala upp för att nå många människor med relativt små resurser, säger Krister Håkansson.

Fria val ökar motivationen

Den huvudsakliga skillnaden mellan FINGER-studien och det nya programmet ”Livsstil för hjärnhälsa” är att deltagarna själva får utforma sina livsstilsplaner i dialog med en coach. I den ursprungliga studien fanns ett fast program, men i den nya modellen anpassas aktiviteterna efter varje individs behov och intressen.

– En nyckel till framgång är att låta deltagarna själva välja vad de vill förändra för att skapa långsiktig motivation, säger han.

Fokus ligger på aktiviteter som känns inspirerande och uppnåeliga. Deltagarna får stöd att sätta konkreta, realistiska mål som de själva har valt utifrån sina egna individuella förutsättningar. Det handlar om att deltagarna successivt ska ta små steg mot en hälsosammare vardag

Ett första steg i processen är en kartläggning av varje deltagares nuvarande livsstil, där de kan identifiera områden för förbättring. Med hjälp av en grafisk profil blir det enkelt att se vilka livsstilsförändringar som skulle ge störst effekt för individen. Det leder till ett motiverande samtal med en coach, där deltagaren själv får välja vilka förändringar de vill göra.

Tillsammans är roligare

Modellen innefattar också en social dimension. De tre första samtalen genomförs oftast i små grupper om fem-sex personer, där de kan dela sina mål och inspirera varandra. De erbjuds också olika typer av föreläsningar, till exempel om stress eller konflikthantering.

– Det viktiga är att det blir en regelbundenhet i de här träffarna menar Håkansson.

Genom att träffas återkommande kan de fördjupa sina relationer, tipsa varandra och hitta på aktiviteter tillsammans. Det kan till exempel handla om gemensamma måltider, volontärarbete eller motion i vardagen.

En deltagare satte upp en lapp i trapphuset och bjöd in grannar att laga mat tillsammans. Idén väckte stort intresse, och nu träffas gruppen regelbundet. Någon annan valde att börja lära sig portugisiska via appen Duolingo, något som snabbt spred sig i gruppen och inspirerade fler att testa.

– Vi har någon som dansar linedance och andra som är läxhjälpare. Det är det som är grejen, att hjälpa deltagarna hitta aktiviteter som de verklig­en trivs med och som är lagom utmanande.

Deltagarna erbjuds också ett digitalt, kognitivt träningsprogram, CogMed, som de kan göra hemma.

Skalbar modell för kommunerna

Ett av de viktigaste målen har varit att skapa ett resurssnålt och skalbart program som kan användas i större skala. Håkansson och hans team har redan börjat implementera programmet i samverkan med flera kommuner och stadsdelar i Stockholmsområdet såsom Järva, Sundbyberg, Upplands Väsby och Vaxholm.

– I dag har jag utbildat coacher i Norra Innerstaden här i Stockholm. Jag hinner inte med alla som vill delta just nu så vi har kö inför våren. Vi ser också ett stort intresse från resten av landet, säger han och tillägger att de skapat ett nätverk för projektledare som vill arbeta med programmet.

En utmaning framöver är att rekrytera fler deltagare som verkligen har behov av livsstilsförändringar, men som inte själva söker till den här typen av aktiviteter.

– Det är ofta de mest aktiva som först deltar, medan de som skulle ha störst nytta är svårare att nå, berättar Håkansson.

En lösning som han skissar på kan vara att samverka med vårdcentraler och erbjuda programmet till äldre patienter via primärvården.

Positiva resultat

För att utvärdera programmet får deltagarna efter ett halvår göra om livsstilsenkäten och därefter efter ytterligare ett år.

– Då kan de se hur det gått och de kan också revidera sitt livsstilskontrakt. De kan till exempel höja ribban för något som inte längre är samma utmaning.

De första utvärderingarna från programmet har visat på positiva resultat både vad gäller deltagarnas hälsa och välbefinnande.

Hos vissa deltagare har man sett förbättrade blodvärden redan efter några månader.

– Flera berättar hur mycket bättre de mår, och att deras hälsovärden har förbättrats, säger Håkansson, som vittnar om att många deltagare upplever programmet som en positiv vändpunkt.